Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.01.1957, Blaðsíða 1

Atuagagdliutit - 17.01.1957, Blaðsíða 1
GRØNLANDSPOSTEN ukiut 97-iat jånuårip 17-iat 1957 nr. 1 atuarfit, igdlut akigssautitdlo ernlnardlumaK Ma- nitsume ilfniartitsissunit pitsångorsarKunenarput atnarfingne pissortaussut akissutimingne tikuarpåt pitsangorsai- nigssciK suli'ssutiginekarmat — avdlataoK ajornartorsiuteKarput — mingnerungitsumik iliniartitsissut avkutigssiussissariaKarput anu- siugujuitsumik nangmimgssarsiuiigitsumigdlo sulinermikut sulivfeicarfit avdlat ukiup nånerane pissutsimingnilc misigssuissut åssiga- lugit Manitsume iliniartitsissut ataut- simitdlutik igdloKarfingmingne atuar- fenarnerviut tungassut Kiviarsimava.it misiligdlugulo aulajangerniarsimav- dlugo Kåumatine Kaningnerne atuar- feKarnikut pissutsit KanoK ikumårtut. taimailivdlutik atuarfingnut pissorta- nut Ausiangnilo iliniartitsissut peKa- tigigfiånut oKauseriumassamingnik agdlagaKarsimåput: „ukiume matumaninåungitsoK er- Kigsinartumik sulisinaujumavdlune atuartitsinerdlo kingunigssaKarsinaor- Kuvdlugo piumassat måkua nåmagsi- neKarnigssåt pissariaKardluinartutut issigineKarpoK: sujugdlermik ajoKit iliniarsimassut tjenestemandingornig- ssåt Kalåtdlit-nunånilo iliniartitsissut Danmarkimisut akigssautimi'kut år- Kigssussivfigissaunigssåt. åipagssånik atuartut amerdliartornerånut nalerKu- tunik nåmagtunik atuarfeKalernigssaK iliniartitsissunutdlo igdloKalernigssaK, kisalo atuarfit igdlutdlo måna pigine- Kartut evKiluisårnerup kiagsagaune- ruvdlo tungaisigut ernmardluinaK pit- sångorsagaunigssåt. ajornartorsiorneK ilungersornardluinartutut issigineKar- poK, atuarfingnilo sulissut Kimarrå- nerat ilungersornarsivdluinåsaoK ilua- mik oKalOKatigingnikut atuarfeKarneK iliniartitsissutdlo igdloKarnerat pitså- ngorsarneKalertungigpata". akuerssissutigerKUSsatut samumiu- ssat tamåko Manitsume iliniartitsissut atautsimitartuinit atsiorneKarsimåput. radioavisimut nalunaerasuautigine- Kartume oKautigineKarpoK Manitsu- me iliniartitsissut taimatut sarKumiu- ssaKarnermikut ersserKigsarniaråt a- tuarfit kisalo kiagsagaunerat evKilui- pissutsit ukiut ardlaKångitsut Kångiu- tmarpata ajorsivdluinartugssaussut. Manitsume iliniartitsissut sågfiging- nissutåt atuarfingnut pissortaussunit Nungmitunit atautsiminerme OKaluse- rineKarsimavoK, imalo Manitsume ili- niartitsissut akissuteKarfigineKarput: „ a j oKit tj enestemandingornigssånik aperKut atorfilingnut avdlanut kalå- liussunut atatitdlugo tjenestemands- kommissionimut sarKumiuneKarsima- vok, ajoKitdlo atugarissaisigut pitså- ngorsaisitsiniarneK måna tikitdlugo (Kup. lh-ime nangi.saoK). sårnikutdlo årKigssussivigissaunerat uvdluvtinut nalerKUtingingmata kisalo iliniartitsissut igdlulungnerssuat Ka- låtdlit-nunånilo akigssautitigut pissut- sit isumavdlutigssaKarnangångitsut pitsångorsartariaKalivigsimangmata, pissutsit taima itut iliniartitsissunut ajornakusortungortingmassuk siviki- nerpåmik Kalåtdlit-nunånivfigssariti- taussoK sivnerdlugo Kalåtdlit-nunåne sulisavdlutik. suliagssat åssigingmik ajoKinut tjenestemandinutdlo piuma- ssaKarput, ajoKitdlo ilarpagssuisa ili- niartitaunerat s. i. arnat mérKanik atuartitsissugssat iliniartitaunerånit pitsauneruvoK. pissutsit tamåkua isu- maKatigingniutigineKalernigssåt pi- ssariaKardluinartutut Manitsume ili- niartitsissut issigåt, tikuardlugulo inuit atuarfingne sulivfeKartut su- ngivfingmingne piumavfigineKaKing- matåtaoK, aperiputdlo sok iliniartitsi- ssut Danmarkime iliniartitsissutut ili- niarsimassut ajornakusornartorsior- narnerussumigdle suliaKartut akig- ssarsiakinerusanersut Kagfagkiartor- figssaKartitaunatigdlo. ukioK atauseK Kångiugpat mérKat 300-ngajait atuarfingme ingmingnut tamanut inigssaKångitsune atualisa- ssut Manitsume iliniartitsissut nalu- naerput. taimåitumik iliniartitsissut atautsimitartuisa sujunigssaK ensasug- dlutik erKigsisimanatigdlo issigåt, su- leKatitigdlo — ajoKit iliniartitsissutdlo — sinerissamitut tamaisa kajumigsår- dlugit suleKatauniarKuvdlugit atuar- figtigut akigssautitigutdlo pissutsit pitsångorsarniarnigssånut. Manitsume iliniartitsissut atautsimitartue nalu- naerput atuarfeKarnerup perorsaineK nalunaerssusiornermit mingnerutiler- simagå. Manitsumilo atuarfeKarnikut Grønlandspremieren på »K’ivitoK« Filmen fik begejstret modtagelse i Godthåb og spås sukces i hele Grønland. Nordisk Films jubilæusmfilm „K’i- vitoK" havde forleden grønlandspre- miere i Godthåb. De kostelige films- ruller, der siden den første ankomst til Godthåb med „Disko“ i december har ført en lidt omflakkende tilvæ- relse, blev ført i procession gennem byen, anført af en højttalervogn og en kortege af skiløbere. I biografbarakken bød formanden for Turistforeningen for Grønland, kontorist Lars Lynge, velkommen — ikke til publikum, men til filmen — med følgende ord: — På turistforeningen vegne er det mig en glæde at kunne byde dig vel- kommen til premieren i det land, hvor du er optaget — og hvor du hører hjemme. Da jeg er sikker på, at du vil forstå at tale for dig selv, skal jeg ikke komme med yderligere kommen- tarer. Jeg sætter min lid til, at du, „K’ivitoK", kan gøre dig forståelig på et sprog, som vi i menneskenes land kan forstå. Det kunne „K’ivitoK“. Da filmens sidste billeder tonede ud, kvitterede tilskuerne med et kraftigt og fortjent bifald. Der kan forudses en solid suk- ces i hele Grønland — hvilket også vil fremgå af anmeldelser af oplys- ningskonsulent Chr. Berthelsen og landslæge Preben Smith inde i bladet. Naja Dorthe Reimer. Lærerne i Sukkertoppen kræver omgående for- bedring af skole-, bolig- og lønforhold „K’ivitOK“ Kalåtdlit-nunåne takutmeKancårmat Skoledirektionen henviser i et svar til, at der arbejdes på en forbedring af forholdene —- men alle er i samme båd. — Ikke mindst lærerne bor vise vej ved tålmodig og uegennyttig indsats filme Nungme ilagsineKardluarpoK KularineKaranilo Kalåtdlit-nunåne ta- marme nuånarineKåsaKissortaoK. Nordisk Filmip ukiunik 50-ingui- nermine filmiliå „K’ivitoK“ ivsaK Nungme takutineKarpoK Kalåtdlit- nunåne sujugdlermérutaussumik. fil- Pavia — Niels Platou. me decemberime „Disko“mik Nung- mut tikiuneKarKåriardlune kingorna KivisimarujortuarsimassoK ingiatdlor- terpagssuaKardlune filmertarfiliåune- KarpoK, måssa Kaniortaisa ilait åmå- ko sisorausissartorpagssuit Kamutitdlo bilit OKartautitaligkat. baråkime filmertarfingme kontorist Lars Lynge, Kalåtdlit-nunåne takor- nariartitseKatigit sujuligtaissuat, ti- kitdluarKussivoK — tikitdluarKussutå issigingnårianortungilaK, „K’ivitoK11- una tikitdluarKugå ima oKauseKar- dlune: — takornariartitseKatigit sivnerdlu- git nuånårutigåra nuname sananeKar- figissangne — nunagissangnilo — ta- kutineKarKårnigssangnut tikitdluarKU- sinaugavkit. Kularinginavko avdlanit ikiorneKarnak napatisinaussutit ang- nerussumik oKauseKautigisångilavkit. neriugfigåvkit ivdlit „K’ivitoK" oKaut- sit uvagut inuit nunåne påsisinaussa- vut atordlugit påsitisinaujumårivtigut. „K’ivito?c“dlo pakatsisitsingilaK. fil- mip åssiliartai kingugdlit tåkungmata issigingnårtut tamaviat erssårtåupåt, taimame pissariaKarmat. nalunångilaK Kalåtdlit-nunåne ta- kutineKarfingmine tamane nuånari- neKésaKissortaoK — tamånalo åma ta- kuneKarsinauvoK matuma atåne Kåu- marsainermut sujunersuissup Chr. Berthelsenip landslæge Preben Smith- ivdlo filme pivdlugo agdlagarisséine. Ligesom andre institutioner i an- ledning af årsskiftet gør status, har man på et lærermøde i Sukkertoppen gjort de lokale skoleforhold op og desuden prøvet at vurdere, hvordan byens skoleforhold bliver i den nær- meste fremtid. Lærerrådet har af- sendt følgende resolution til skoledi- rektionen og til lærerforeningen i Ege- desminde: „For at sikre fortsat arbejdsro ud- over dette år og overhovedet et rime- ligt arbejdsudbytte af skoleundervis- ningen, anses opfyldelsen af følgende krav for bydende nødvendig: For det første kvalificerede kateketers over- gang til tjenestemandsstillinger og af- lønningsforhold for lærerne i Grøn- land som i det øvrige Danmark. For det andet snarlig opførelse af til- strækkelige, egnede lokaler og boliger for at gennemføre undervisning af de kommende store årgange samt om- gående forbedring af de eksisterende bygninger og boligers hygiejniske og opvarmningsmæssige forhold. Situa- tionen anses for yderst alvorlig, og personaleflugten fra skolen vil blive katastrofal, dersom ikke reelle drøf- telser giver hurtige resultater med hensyn til forbedrede arbejds- og bo- ligforhold," Resolutione er underskrevet af læ- rerådet i Sukkertoppen. I et telegram til radioavisen hedder det, at lærerrådet med denne resolu- tion vil understrege nødvendigheden af en forbedring af skolelokalerne og de utidssvarende opvarmningsmæs- sige og hygiejniske forhold samt de meget ringe lærerboliger og de ringe- re lønmuligheder i Grønland — for- hold, der gør det vanskeligt at få læ- rerne til at forlænge kontrakten ud over minimumstiden. Arbejdet kræver det samme af kateketer og tjeneste- (Fortsættes side 1U). mmååmmmm GRØNLANDSPOSTEN pissoKartuåsaoK — Kup. 2 Ival.-nunanc angusimassat KiijamasOiti- gissariaKarput nup. 3 Foreløbige rcsultaer i Grønland Side 5 K’ivitoK Kup. 6-7 Der skal fortsat ske noget ... Side 8 taiuariniussuseK issigalugo — Helhedsbetragtningen i højsædet — Klip. 0 merartavtinut, Rasmus Klump il. il. Borncside, Rasmus Klump m. m. Klip. 18-19

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.