Atuagagdliutit - 17.01.1957, Blaðsíða 17

MERARTAVTINUT

kungip pania Lindaguld
nugt. S. Nielsen
måna anorip suluinut pisaugut OKa-
lugtualiat tusintigdlit nunånut, rusat
tulipånitdlo nunånut, arnat sapigaKå-
ngitsut pinersorssuit uvdlåp augpit-
dliunerane igdlussårssualiorfigissarta-
gånut, seKernup KåKarssuit tungujor-
tut Kulåne ingnertut klssartarfiane li-
liatdlo (naussut) tatsine itisune tarra-
nigtarfiånut, tigeritdlo ivigssuit akor-
nisigut itsuånissårtarfiånut, inuitdlo
palersimassut tårtunigdlo umigssui-
nermit aumårtutut itunik issigdlit na-
jugånut, tåssalo Persia, tåssalo angu-
niagarput.
ilånigoK Persiame kungeKarpoK
shah Nadirimik atilingmik, tåunalo
pisupilorujugssuvoK. nunarujugssuit
pinersut milliuniligpagssuarnik inug-
dlit nålagauvfigai; inissårssuarnik
portusunik inerssuaKarpoK kultinik
ujarKanigdlo erdlingnartunik ulivkår-
tunik; umiarssuautai Indiap akutig-
ssautainik usivdlutik imane tamane
angalaorput. igdlorpagssuaKarfit pi-
ngårnerssåne Ispahanime tåkukånga-
me pårssissiminit 100 tusintilingnit
silvinik pinersausersugaungåramik se-
Kinermut ingnertut Kivdlåluinartunit
kåukineitarsimassarpoK. Kimugsersut-
dlo 50 tusintigdlit kussanarnerpånik
hestigdlit kultinik kingmiagdlit ig-
siautait ujarKanik erdlingnartunik pi-
nersausersugkat piarérsimassarput ku-
ngimik ussiatdlangnigssånut utarKina-
vigdlutik nunarssuarme nålagkissutig-
ssanut autdlaratarsinauvdlutik.
kisiåne shah Nadir pissarssuaK tåu-
na utorKauvoK sorssungnerdlo nålag-
kersuinerdlo soKutigiungnaerdlugit.
amerdlaKissunik sorssugdlune ajugau-
simavoK. akeraisa igdlorpagssuaKar-
figpagssue perKussutågut ikuatdlagti-
tarsimåput. såkutut katerssat pissar-
ssuit siåmartitarsimavai ajugauvfiga-
lugitdlo, tåssame taimane talia inu-
sugkatdlarmat akiugagsséungikatdlar-
matdlo; månale utorKalivoK Kasuvdlu-
nilo kajumissusérutdlunilo igdlussår-
ssuarminilo kussanangårtume nalau-
ssårfingne augpitdlaringnik Kagdlig-
kaniginarnerulerdlune. taimågdlåt u-
pernåkut nuissat kultiussutut Persiap
seKerna unåinartoK avsserångåssuk
suvialånguardlo nigdlatårtoK KåKanit
arKarsårångat shah Nadir igsiavissår-
ssuarmut akiartagkamut Kilångussau-
ssalingmut inugsiat Kernertut arfineK-
pingasut akiagånut ingitaraoK silvi-
lersugarssuarnik atissalerdlune inger-
dlatititdlunilo såkutune Kimagsariar-
tordlugit nerssutinigdlunit Kåsugtunik
akiutunik issigingnåriardlune.
shah Nadir ernerpagssuaKarpoK;
taimåiporme nuliarpagssuaKarame ka-
ngiamiut taima ilerKOKarmata. erne-
risale nuånårtuéinartingilåt. atarKer-
Kutuput Kujasuitsuvdlutigdlo. isuma-
Karput atåtamik inunera nåmaleKi-
ssok, niaKorutånigdlo piaivfiginiarpåt.
taimåitumik kungip ernine tamaisa
asimioKarfingnut ungasigsunut aut-
dlartipai tåukunane nålagkersuissor-
Kuvdlugit. prinsessele, panine, najor-
tigå, Lindaguld, taima atilik nunar-
ssuarme tamanit asanerpaussane, ag-
dlåme erdlingnartutiminit nålagauv-
fingminitdlo asaneruvdlugo.
aterdlume taimåitoK ilumortuvoK
Lindagulditut itoK sujornagut Persia-
me tusarneKångisåinarmat, perserit-
dlume tainigssåtut taivdluarneK sa-
perpåtdlunit. prinsessevdle arnå nu-
nanit avangnarpasigsunit pissuvoK, ili-
simaneKångilardle sumerpiaK pissu-
nersoK. inusugtutitdlune afrikamiunit
ujajaissunit tigussausimavoK. kisalo,
pinersupilorujugssugame Persiap ku-
ngianut tunineKarpoK, tåussumalo nu-
liaminit avdlanit tamanit agsorssuaK
asaneruvå. sultånip nuliata tåussuma
måna toKorérsimalersup panituane
taisimavå Lindaguldimik OKarame
prinsesse piningårame minguingåra-
milo avane avanerssuaK upernåp se-
Kernata kultisut Kinguainut asseKar-
tOK.
tamånalo ilumormat nunarssup Kå-
ne prinsesse Lindagulditut pinersigi-
ssoKaranilo minguitsigissoKångilaK.
tamatigut angumisut akimarpalugtiga-
lunilo issikune umånilo arnissautigai.
— amia Skandinaviap aputåtut Ka-
Kortigalune issai uvdlorissatut augu-
stusip unukuane KåumateKartinago
Kåumarigsigissutut iput. umatå er-
dlingnartutitut itoK ugperdluartuvoK
ajungitsuvdlunilo, taimåitumigdlo
shah Nadirip nålagauvfiane angner-
tume prinsesse Lindaguldimik Persia
tamåkerdlugo kikut tamarmik asang-
nigtuput pinerdluinåssusia ajungit-
dluinåssusialo pivdlugit.
tamåna kungitorKap nalungitdluar-
på, umatålo pingårtflssoK Kitorname
asanåssusianik takunerit tamaisa aKi-
lissarpoK. issigalugo tugdlusimårutigi-
ssarpå unuåkutdlo singnagtoralugo.
Kanordlunit kamagtigigaluarune oKau-
sia atausinaK såimautigissarå. tigua-
gaK kinalunit erdloKissoK aniguiser-
Kuvdlugo Kinuvigigångane itigartingi-
såinarpå. tåssame, ernerme pitserlssu-
siat erKarsautigilerångamiuk tauva
paninguaminut nalerKutumik erear-
saleraraoK nålagauvfine pisussutinilo
tåukununga (tåssa paningminut uvig-
ssånutdlo kinaunersumut) kinguåg-
ssainutdlo kingornutitikumårdlugit.
kisiåne inuit umatimikut minguiner-
påmigdlunit misigissuseKaraluartut
kukusinåuput aj ortuliorsinauvdlutig-
dlo, taimatorpiardlo pivoK shah Nadir
kinguåminik asangnigpatdlårnermi-
gut. paninime asangåramiuk nålag-
kersugkaminit milliunilingnit asane-
ruvå, tamånalo erKungilaK. tåssame
nålagarssup kiavdlunit inugtane unig-
tinardlugit Kitornane pivdlugit isumå-
kiginarsinåungilai. kungerssuvdle pa-
nine Allamit (muamåkut gutertik
Allamik taissaramiko) Gutiminit
asaneruvå; panine inuk toKujassoK
patdlorfigissariaKéngitsoK patdlorfigi-
simavå. asangningnerdlo tamåna Gu-
tipilugsiornertut itoK pivdlugo Allap
pitdlaut kungimut tugtipå.
prinsesse Lindagulditut najugarig-
sårtigissoKarsinéungilaK. nautsivig-
ssuarme nigdlatårtume palmerssuit
portusut alångortåne tigssalugtuliat
kåumarigsut kutularpalungneråne
naussorpagssuit tusintigdlit tipigig-
saivfiéne prinsessep igdlussårssua
ipoK. inémane Katsigsune pavane iga-
låtigut ujarKanit erdlingnartunit sili-
ssatigut seKineK KingorsimavoK. unua-
me natdlavé akitsit silikiussut mauå-
ginåuput, uvdlåkutdlo niviarsiartami-
nit sujulerssorneKardlune uvfarfiliar-
tarpoK puilassumut. uvdluneranilo
kultitalersugkanik ikårtiterissarpoK
niviarsiartanilo tingmissat citåritdlu-
nit nipait tusarnårdlugit nautsiving-
milunit palugkat Kalipautigigsårtut
mérKatut ilivdlune sangmissardlugit
rosatdlunit augpalugtut tårtut nau-
ssortåralugit.
prinsesse Lindaguldime ancaneK-
mardluk sivnernagit ukioKarpoK; u-
kiutdle téuko arKaneK-mardluk Ka-
ngiane ukiutut arfersaniligtut nale-
Karput Avangnåne, tåssa Europap
avangnåne.
taima ingassagtigissumik inuvdluåi-
narneK kigsautigissatdlo tamaisa ussi-
atdlangnerinåkut piuåinaråine inuneK
pitsaussuinausinåungilaK. taima inu-
neK avdlat nuånaringårdlugulo tug-
dlusimårutigingågagssaraluat prinses-
se Lindaguldip taimatut misigivfi-
giungnaerpå. nuånånginarpoK. taimåi-
nerminut suna pissutaussoK naluvå.
palugkat tingmeralaornerat, naussut-
dlo tivkat, puilassut kutularpalung-
nerat, kukilagtarissat nipait, tamåkua
tamarmik nuånångåtsiartisinåungilåt.
umatime imaKångissusia malugisima-
vå erKumigalugulo malugissartagka-
ne, tåssa Kiasungussarame. tamåna
nangmineK påsingingmago sule ni-
viarsiartaisa påsingineruvåt. nangmi-
neK ilisimångilå LindaguldinguaK
tåuna nunarssuarme pinissutsimigut
nuånårsagaunermigutdlo åsseKångit-
sok akerdlilersugaunane aliasutigssa-
Karanilo sordlo tamåkununga pitsai-
liugauvdlune unguneKarsimassoK uv-
dlunutdlo nuånersunut, nuåningårtu-
nut kivineKardlune alutornartorssu-
ssusermut. pivdluarnera tåssa taima
pissuseKarpoK. aliasungneK sunaussoK
oKåtårdlugo misigissariaKarpå nuå-
nårnivik misigisaguniuk.
kisa prinsesse Lindaguld isumaKa-
lerpoK umåmigut torKigsingissutigi-
ssane nanisimavdlugo. tåssame taimåi-
sinauvoK igdlussårssuarmine måtu-
ssaussutut inuginarame. Ispahanime
inuiagssuit nuånårutigisinåungilai.
angumilo kingugdlermik pulårmane
Ki'nuvigå ungasingitsukut nerssutinik
Kåsugtunik ' kamåutoKartitsisagpat
angume 60-inguinerane ilaujumagame
akuerineKarKuvdlune. shah Nadiriv-
dlo panine någgårsinéunginamiuk Ki-
nutå akuerinartariaKarpå — kisame
tamatumuna akuererKavigdlugo.
shah Nadir kungiuvoK pissarssuaK
Asiap agfåta mianerisså, Kunugisså.
nålagkersuissutdlo taimåitut akerar-
pagssuaKartarput. Asiamilo kungit
shah Nadirimut atarKingningnerat mi-
kissuinauvoK, tåssame pénamigut
ajugauvfigisimangmatik. tåukua ilåt
nåmagtivigdlune Shah Nadirimik nar-
rugingnigtuvoK, tåssauvordlo jætterit
Turanime kungiat, nuname KåKartu-
me inoKajuitsuligssuarmilo Persiap
avangnånitume kungiussoK Bom-Ba-
limik atilik. Bom-Balip tåussuma
avangnarpasigsorssuarme angalaor-
nermine inoruseK låpiussoK tiguarsi-
mavå Hirmumik atilik, tåunalo ing-
minut nerssutingortisinauvoK kingu-
mutdlo inungortisinauvdlune. Bom-
Balivdlo alapernaerssuissumigut ilisi-
maleramiuk Ispahanime umassunik
kamåutunik issigingnårtitsineKésa-
ssok Hirmu ingminut KaerKutipå o-
Karfigalugulo: „KingmeK, inorusug-
pit?“
Hirmu akivoK: „nålagaK, tarrat mig-
dlisitariaKångilaK. nalungilat Kingmit
inorusugtOK.“
Bom-Bali OKarpoK; „Kåumatip Mo-
harremip autdlarKautåne Ispahanime
nerssutinik Kåsugtunik aligtutoKå-
saoK. shah Nadirip umassorniat Kå-
Kavtinut autdlartipai. tigeringordlutit
tigussautiniarit prinsesse Lindaguld-
ilo shahensip Persiavdlume tamarme
pingåkujutåt autdlarutdlugo uvavnu-
kauguk."
„Kingmivit nålagkame inåssutå nå-
låsavå." låpeK torugdleK tåuna oKar-
POK.
Persiavdlo umassorniartue Turani-
mut tikiuput KåKatdlo inoKajuitsuine
nerssutit kisortut pissarineKarsinau-
ssut tamaisa ilangerdlugit pissaralu-
git tamåkunungalo inigssianut isertit-
dlugit umatitdlugit angerdlautdlugit.
Kåumatip Moharremip uvdluisa su-
jugdliat tåuna nagdlerpoK. Persiavdlo
igdlorpagssuaKarfisa pingårnerssåne
piarérsarnerit inerput. nerssutit Kå-
sugtorssuit tatåinarnerpåt amerdlaKi-
ssut Indiamit, Arabiamit, Turanimit
agdlåtdlume Saharamit inoKajuitsu-
mit samångarssuaK pissut umassor-
ssuit issigingnårtarfiup saneraine
inigssiane måtussorsimassut piarér-
dluinardlutik nerssutit Kåsugtut ing-
mingnut kamåutitdlugit issigingnår-
neKartarfigssåitut sanåjussune Kav-
dlunåt arenanik taissagéine inigssisi-
måput. tåssanilo issigingnårtut 60 tu-
sintigdlit sivneKartut inigssåne igsia-
vigssiane isorartoKissune inigssisi-
mavdlutik issigingnåsåput. årdlerina-
tigdle issigingnårsinaorKUvdlugit sa-
viminerssuarnik Kajangnaitsunik av-
ssiaKutsersorsimavoK issigingnågag-
ssat inåta issigingnårtutdlo akorna-
tigut.
uvdlårnanit igdloKarfingme tamar-
me angatdlåtoKalerpoK. prinsesse
Lindaguld mérKatut nuénårpoK. ting-
missatut inimine måtusimajuardlune
iniminit anivdlune tingmissutut issi-
gingnårnigssamut akuerineKarpoK. tå-
ssalume issigingnåsavai løvivit tigeri-
vitdlo tamåkussårtitauginångitsut.
issigingnårtugssat katerssuterérput
kungilo utarKlnalerdlugo. kisalo Kiv-
dlalåginarnik pårssissoKardlune ti-
kiutlnaKaoK, tamatumunalo kisimina-
ne, paninile tupingnartumik pinissu-
silik Lindaguld tåuna ilagalugo. ka-
ngiamiut ilerKuåtut kinane sågusi-
mangmago timåta eKåipalussusia ku-
ngikormiorpalussusialo kisisa tupigu-
sutigissariaKarpait. niviarsiartane ma-
ligtigalugit tikiupoK siutitoK nime-
ruårtunguaK kussanardluinartoK nå-
pårigsoit taimåitumit Kimugserfigine-
Karnerminik perrorutigingnigtutut
itoK Kimugserfigalugo. naugdlo kinå
takusinåungikaluardlugo kungip pa-
niata pinissusia ajungissusialo pissu-
siatigut ilisarisinauvåt. tamarmik na-
lungilåt tiguagkat någdliugtut Kinu-
ssinermigut énåutarai uvdlutdlo ta-
maisa niviarsiartane Ispahanime pit-
sunut autdlartitarai nakorsautinik ig-
fianigdlo pajugtitdlugit. aitsåtdlo tå-
ssa pernardlune inungnut tåkordliung-
mat nipit Kimagtartut nipait tusinti-
ligpangnit tusardliungmat Persiap ig-
dlorpagssuaKarfiane pingårnerme
shah Nadirip sorssungnermine aju-
gauvdlune kungit 20-t ajugauvfigissa-
ne tiguagkane maligtigalugit iseriar-
tornerane KimagtautigineKarnerata ki-
ngornagut aitsåt kingumut taima Kl-
magtartigissoKarpoK.
(nangitagssaK).
aper Kutit - spørgsmål:
1. sunauna umiarssuaK tusåmassaK
Atlantikukut ikårtaut ikårKårnei--
mine kivissoK?
Hvilken berømt oceandamper
sank på sin jomfrurejse?
2. nunarssuavta Kåva KanoK agtigi-
ssok imamit Kagdligauva?
Hvor stor en del af jordens over-
flade er dækket af vand?
3. savimineK KanoK ilivdlugo galva-
nisererneKartarpa?
Hvorledes galvaniseres en gen-
stand af metal?
4. Rumame kina kaisariutitdlugo
Kristuse inuva?
Under hvilken romersk kejser
fødtes Kristus?
5. imiårKap Pilsnerip atine sumit
pivå?
Hvor fik pilsneren sit navn fra?
(i. kia „KimåvfigssauvoK Guterput“
eriniorpå?
Hvem siges at have komponeret
salmen „Vor Gud han er så
fast en borg?“.
7. nunavtine ajoKersuiartortitaKar-
fiusimassoK suna Knud Rasmus-
sen ip tungavilerpå?
Hvad hedder den grønlandske
missions-station, som er grund-
lagt af Knud Rasmussen?
8. umingmait umassunut sunut ilåu-
pat?
Hvad ejendommeligt er der —
zoologisk set — ved en moskus-
okse?
9. apustilit muamåkunut perKåra-
mik KanoK ilagsineKarpat?
Hvilken modtagelse fik apostlene
ved deres første besøg hos mu-
hamedanerne?
•0£S jb is-løj soipøj
pauiBqnj\[ •3JauBpoumi[nm uagut
jap sajpuBj pi} sauapsodB yj
'OIS Jioiqn MOAnuj }ButBnjv 'mbi
-iSuBMoqguiBnui aug}Bu }i[i}sndB •(}
•apuauSi} i?o aujasqo
IH aqqi — auajBj ji] aajøq uaQ
•5ji]BunBi! oipjnuiBssigissB inu
-jBnssnssjau — }ndnB}i uiuuacs -g
•(asiauAaJuaq qspgua jø}ja staSi}
-rnu uaiuaf}spj0{q aujaqsuBp jb
sapiBq So „meubiu£j“ aujaomisjsa
jb sop[Bq uas’japuASaq) ajnqx
•(o8n[p8t}BUi ibssiusjb jinjn} uau
-aafjspjoiq }BdjBSStB] oipjBunq)
-ABM „MBUBIUiV* >IOdjBMaUI)JBHajB
insiip}Bp;q'aiiBimiMjB|pinB) apiqj, ■ L
•Jaq]nrj uijjBjy -g
•)a|[i}suiajj Aajq |ø
(^ajspaq So) ojsjøj }ap jb jagou
JOAq ‘uamqøg i uaspg ua,iq bjj
•jndBunsjBMJBM
-auBUBS (^iijauiSunfB) tqpSnfns
lBHJBiuii aiiBSSBj ‘iiumiiuiiuani
-qøg liuiiuasiu IiuiSutjjbhoipSi -c
' CJH "8 H —
•JH 1- S9) snjsnSny Jasfaq aapufl
■ (puiBUJoSuiq -ui *j\| pj -u.iofns
•ut m\[ eg *ut) asiqsnSny ojbsib}}
•quiz
apuapAy i jaddXp aAqq }b pa\
•oSnipSnsiui intmqi)SnB nuuiquiz •£
'l°d oj, Sujjquio
•auBjua qbd oj, -g
•gjafqsi la yd ajpøjs jap aiuiqix
'Bopiodn tniuBssi|n[i oiuBijx ’i
:(jvas) )i)iiss!>[D
18