AvangnâmioK - 01.10.1956, Blaðsíða 19

ur. 2
AVANGNAMIOK’
235
nup nangmineK inussutigssarsiuteKarumanera KanoK
itumigdlunit akornusersorneKåsångitdluinartoK kigdli-
lersorneKaranilo (sordlo peKatigiliorpatdlårnikut, or-
ganisationstvang,) taimåitordle aitsåt matumunåkut
avdlaussumik isumaKartardlutik: tåssa inussutigssar-
siutinik sunersunigdlunit nålagauvfiup ikiuissuvat-
dlårnigsså pissariaKartitorujugssunginamiko, pingår-
tumik naussorigsaissut nunanut avdlanut tunissag-
ssiorttinerat pingårteKalugulo sapingisamik tunissag-
ssiat tamåko akitsflsersorneKarniarnerat (akilerårtau-
titigut) nålagauvfingmit tapersersorneKarneratigut i-
sumaKatigissarnago, tamåna nunanut avdlanut niu-
veKatiglngnermut akitarKutåussinermutdlo iluaKutau-
soringinamiko.
1948 septemberime sujunertarissartik erssencig-
sardluarpåt: inuiait kivfåungissusertik nåpertordlugo
sujunigssartik ingerdlatisavåt, akissugssåussuseKar-
dlutik ugperissaKåsåput, oKalugsinåusåput sulisinåu-
savdlutigdlo. nålagauvfit avdlat ajornångigpat sule-
KatigissariaKarput, angnermigdlo nålagauvfit avang-
nardlit, ingmikut inuiåussuseK nåpertordlugo nuna-
mik igdlersuisinaussariaKarpoK (nunaKatigisimassat-
dlo måna tyskit nunåta avangnånitut sapingisamik
angnertumigdlo ikiortariaicarput). inuit åssigingmik
KinersisinåussariaKarput. inatsissartut inatsisiliortu-
ssusiat pissutsinigdlo sianigingnigtugssåussusiat au-
lajangiutdluagagssauvoK, grundlovip kivfåungissu-
sermik igdlersuinera, erKartussissoKarnerup ingmi-
kortariaKarnera, inflvdlo pigissåta (nangminerissaKar-
nerata) inardlitsailiugagssaunera aulajangiuneKåså-
put. inup nangmineK pikorissutsimigut sianissutsi-
migutdlo sulinermigutdlo angussaKarsinaunera tai-
måituåinartumik atamissagssauvoK. tunissagssiorneK
niuveKatigigsinaunerdlo pingårtitariaKardluarput. nå-
lagauvfingmut inugtaussut tamarmik sulivfeKarnig-
ssap tungåtigut åssigingmik pineKåsåput, pisinau-
ssok sulivfigssaliorsinaussariaKarpoK nangmineK i-
ngerdlatagssaminik, sulissartånerdlo peKatigigkutår-
nernit sunitdlunit pingitsailissaussutut akornusersuiv-
figineKåsångilaK. nålagauvfiup aningaussautai piv-
dlugit: krunip pisissutausinåussusia (nalinga) årKig-
ssutariaKarpoK nålagauvfiup iluane pissutsit nåper-
tordlugit. nålagauvfigdlo avdlanut akiligagssaKartina-
vérsårtariaKarpoK (nålagauvfiup) aningaussautainik
ilevKårdluarniarnikut perKigsårussinikutdlo, kisalo nu-
nanut avdlanut (nunanit avdlanut pissartagkat piv-
dlugit) akiliutigssamautigssanik sitdlimasersortaria-
KarpoK nåmagtunik. tunissagssiorneK ilevKårsinau-
nerdlo akilerårtausersuinikut taKisarneKartariaKångit-
dlat. suliagssat inugtaussunut tamanut tungassut
nålagauvfiup suliagssarissariaKarpai, suliagssatdlo
kommuneKarfikutårtut kommunip suliågssarissariaKar-
pai. akilerårtautit ilångauteKartineKartariaKarput pi-
ssutigssaKarfisigut. inugtaussut pigigsårnerulernig-
ssåt tamatigut norKaigissariaKarpoK, nålagauvfingmit-
dle ikiugaussut nangmingneK pisinaulernigssamut i-
kiutaussutut påsissariaKarpåt, sulisinaussut ikiugaugf-
narneK pissusigssaringingmåssuk. atuarfiup ilagitdlo
tungåta ingerdlatdluarnigssåt pingårtitariaKarpoK. a-
tuarfitdlo inuinait pigissait ingerdlataitdlo nålagauv-
fiup ingerdlataisut tapersersortariaKarput.
atautsimut katitdlugit: „inugtaussut kivfåungi-
ssuseKåsåput, kisiåne akissugssåussuseK sianigalugo,
inugtaussut sulivdluartusåput. “
(nangitagSsaK.)
aputip sisornerane naviali-
galuarneK.
nunaKarfiup Aumarutigssat erKåne aputip sisor-
neratigut navialigaluarneK soKutigineKarumårsoralu-
go agdlauseråra, tåssame uvagut inutigssarsiordluta
angalåinartussugut navianarsinaussut arajutsisimassa-
riaKånginavtigik pilerKånutdlo iliniutausinaungmata.
oktobere Kåumat autdlartisimalermat avångartar-
dlune nivtåitardlune sila ajortaKaoK, tamånalo imå-
kut angalaniarnermut akornutauginarane åma nunå-
kut angalaniarnermut ajoKutauvoK.
uvdlut ilåne pitsångoriarmat kangivtinut avangnav-
tinut autdlarpugut aumarutigssartariardluta Kimugsit
ardlaliuvdluta. sorunamiåsit pissarnivtitut sumik ui-
sanartugssamik isumaKångivigdluta, sunauvfale tåvu-
nga pisimaleruvta ånilårdluta tupåtdlagkumårdluta.
aumarutigssartarfigssavtinut pigavta Kingmilisi-
nardluta aumarutigssartartarfigissavtine nivalerpugut.
uvanga måkuninga agdlagtunga piaivfingma iluane
nivatdlunga tusalerpara igtugssuaK nivdlerpatdlagtor-
dlo åma tusardlugo, sunauvfa najugkavta apussua
sisortorssuångortoK ilagutdlo apussiip sisorfigilerai.
inersimassut arfineK pingasuvugut nukagpiarar-
dlo atuartoK ilagårput.
ernglnaK silåmut pigsigpunga takuvdlugulo a-
piissuaK ingerdlassorssuaK. avdlamut åsseKångilaK
sordlo maligssuaK sukarulugtoK. kisiåne minutit mar-
dlungitsutdlunit unigpoK. ajoraluaKissumigdle påsi-