Atuagagdliutit - 01.01.1951, Page 4

4
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 1—6
sok udvalginut ilaussortat pivfigssaKavigsimassut
årKigssugagssarpagssuit katerssordlugitdlo iluar-
sartunigssåinut.
udvalgit tåukua pingasut erKartugkama ilau-
ssortalersorneråne nåmångissutaussoK tåssa ilau-
ssortait tamarmik Nungme najugaKarmata. pit-
såusagaluarpoK ama kalåtdlit nunåta ilainit pi-
ssunik ilaKartisimagaluaråine. kisiåne pissutsit
patsisigalugit tamåna ajornarsimavoK. tamånale
akornutiginago udvalgit isumiutinik issornartor-
siutinigdlo kalåtdlit nunåta ilainit avdlanit pissu-
nik pisinauvdlutigdlo piumagaluaKaut.
isumagssat issornartorsiutitdlo taima itut
inungnit atausiåkånit åmale inungnit ardlaling-
nit soKutigingnigdlutik suleKatigigsunit tusagag-
ssiausinaussunik oKaluseringnigtartunit pisinåu-
put.
linuk måna radiukut tusarparput Uperna-
vingme kulturimut tungassutigut sulissutiging-
nigtartugssånguanik pilersitsissoKarsimassoK.
imaKa åma kalåtdlit nunåta ilaine tåukua åssigi-
ssåinik udvalgeKarpoK. taimåingigpat neriugpu-
gut pilersoKåsassoK, neriugpugutdlo kulturimut
tungassutigut udvalgit taima itut nunap ilaine
itut Nungmilo udvalgit nunamut tamarmut tu-
ngassut piårtumik suleKatigilerumårtut, mingne-
rungitsumigdlo neriutigårput taima nunap ilåi-
naine udvalgiussut åma radiukut tusagagssiausi-
naussunik katerssuiniartarumårtut, mingneru-
ngitsumigdlo matuma kingorna radiukut tusagag-
ssiaussartugssanik årcdgssuissartugssat tungave-
Kartunik issornartorsiuteKarfigissarumårait. tai-
mailiornikut aitsåt kalåtdlit nunåne radio tamar-
mik kigsautigissåtut årKigssuneKarsinaulisaoK.
kalåtdlit nunåne atuarfit nutåt,
(agdlagtoit M. Garn nugterissoK .1. Lynge)
agdlautigissagssara „kalåtdlit nunåne atuar-
fing“nik nutånik KuleKutseravko ilimagineKåsa-
galuarpoK atuarfit pivdlugit inatsisitåt ukiunilo
ikårsåriarfiussune maligtarissagssat måna siå-
magausimassut oKaluseriniarika. kisiåne taimai-
liorniångilangå, kisiåne kingugdlermik.
taimåitordle måna oKautiginiarpara: atuar-
fit pivdlugit inatsisitåt avdlatdlo kalåtdlit nunåne
inatsisitåt tåssåuput taineKartartut inatsisinik
kigdliliåssanik. kigdliliiissat tamåko inunerup
nangmineK imisavai. imale påsineKåsångilaK
atuarfingne utarKisagigput inunerup atulerKu-
ssagssaisa piumassarissagssaisa suj umårnersut
takuniarnigssåt. autdlarniutigisinauvarput kig-
dliliussat imerdlugit, misiligtaivdluta.
åp, misiligtdisaugut. kalåtdlit nunåne atuar-
fit — imalunit tåukua ilait ukiune tugdliussune
atuarfiusåput misiligtaivit. avdlausinåungilaK,
uvdlunime måkunane aulajangersumik oKautigi-
sinåunginavtigo KanoK iliortariaKartoK, pingårtu-
mik ingmikulugtutigut KanoK iliortariaKarnersoK.
sordlo a-b-skolertågssat, atuarfit oKautsinik
åssigingitsunik mardlungnik atuivfiussugssat i li-
simavdluaKissutut itdlugit oKaluserissarpavut.
Kavsérpagssuarnik tusartarérpavut. kisiåne sor-
piait-uko? KanoK inerikiartorumårpat? pilersså-
rutigineKarneråtut atulersisinaujumårnerdlugit?
neriutigissavtitut ikumårnerdlutik ?
tåssalo tamåna taivarput åssersutiginardlu-
go tamåkuninga lamanik ilisimassaKarKåssusiv-
tinut tamåna erssiutauginarpoK ukiune agger-
sune KanoK misiligtainerit atortariaKartigiumå-
l’ivut.
inoKatigit kalåtdlit avdlångutigssanut ima
angnertutigissunut isilerput, matuma sujornagut
tamåkua åssigissåinik takussaKartoKarsimångi-
såinardlune. atuarfit angumangniåsåput, agdlåt
ilåtigut sujumukarnerme sagdliuniåsavdlutik.
takusiuk pissutsit KanoK iliartornersut, peKatau-
niarniaritsilo uvdlut nutåt, pingårtumigdlo ki-
nguågssat ilusilersornigssånut.
måna tikitdlugo kalåtdlit inusimåput avdld-
ngortitagssdungitsorissamingnik naj or KutaK ar-
di utik (autoritetstro), kalåtdlit itsait inusimåput
agsut pissortatik maligtaralugit. taimalo pissuse-
itarneK ukiut ingerdlaneråne atavdluarsimavoK.
sule måne atorpoK. utorKait ima imalo oKarput,
tåssalo taimåisaoK. inusugtut nålagdlutik anga-
jorKåmik tikuagånik åipanigtarput — sordlo
Kanga taimatordluinaK Danmarkime iliortartut.