Atuagagdliutit - 01.01.1952, Síða 4

4
ATUAGAGDLIUTIT
GRØNLANDSPOSTEN
nr. 1
agdlagkat tamanut angmassut
asassara landshøvdinge Lundsteen
igpagssaa unukut landsrådit atautsimltarfiå-
nut iserama ilagisimåsagaluarangma. nerriving-
me tæppimik Kalilersimassume Kanga kalåtdlit
nunånut tungassut oKaluserineKåsagångata iku-
sigpagssuit iluasåvigsut ikusigsimavfigissarta-
gåne igavfiup Kutdlia atausiartaK ipoK.
arnat Kernalåt mikissut nerriviup saniane
igsiåpnt pissoKarnigssålo utarKivdlugo. Kiitdlit
nivingassut iperaussait aserorsimåput, tåssame
mardlungnik Kutsigsorujugssuarnik KutdleKara-
me, kiångunersuvdlo tåssa igavfiup Kutdlia criui-
simavå.
tåssame-una merssomermik sungiusartitsi-
neKåsassoK.
studiekredset, kulture, KåumarsaineK, oKaut-
sivdlo kulturip atornerdlungneKartuamera, ta-
måssa tusarneKissut atuagagssiane landsrådivdlo
atautsiminerane tusarssaussartut. månågoK pi-
viussumik sulineKalisaoK. ajungilarme, taimaer-
KunaKaoK, sulissutiginiagkat tamåko pitsagssuit
peKatauvfigiumavavut.
K’cKertarssuarme ningiut peKatigit sapåtip
akuneranut atautsimitarnermingnik atautsimi-
lerput, arnatdlo kalåliussut Kavdlunaussutdlo
piarérsautaussumik angnertumik suliaKarersi-
måput. arnarpagssuit inimut tåKissumut isåjuar-
sinarput linugsiordluåsangavdlutik nutånik pi-
ssoKarnigssånik isumavdluardlutik.
takutineKartugssauvoK KanoK atissat ilårtor-
tariaKartut, KanoK kussanartumik kaussarfilior-
tarianartoK, KanoK putsiortariaKartoK, nukag-
piarnat KardliliortariaKartut il. il., tåssalo tamar-
mik Kutdliup petriiliutortup Kaumarnanut sulia-
rincKasavdlutik. arnatdlo tåukua nåmagigtartut
nuimaniartungitsut ukiune untritilingne Kåumar-
Kutigdliornermit issimingnik aseruisimassut su-
liagssat KanoK iliorneKarnigssåt erssersiniardlugo
autdlarnerneKarérsimassut ilungersordlutik su-
liarilerpait. ånoråmernit avdlat ujalugssiatdlo
merKutitdlo nagsarneKarsimåput, taimaingniat
nangmingneK oKåtårniarsinauvait, Kaumanerdlo
pitsåungikaluaKissoK suliaisa ilarpagssue iluag-
titdluarput.
arnat tåuko 18-nit 00 migssiliorunardlugit
ukionartut atuarfingme merssomermik iliniarti-
neKångisåinarsimåput, danskit kulturikut angu-
ssarssuånik nersortarniardluta erssersitsinerup
ajoraluåssuia. arnånguit tåuko ilungersuarpalo-
Kalutik merssorput merKutait amermik merssor-
nertut ingerdlavdlutik, agssangmingnigdlo sulini-
ssunik putuarKat putsiordlugit kaussarfiliordlu-
tigdlunit, åssiglngitsumik iluagtitardlugit, påsi-
våtdle kavaiaK åtaserfilerneKåsagpat putuinar-
nigsså nåmångitsoK. tamarmingme taimåingit-
tllat, amerdlaneritdle merssuinartarpait, taima
itutdlo Kajangnaitsungitdlat. igtorpalugdlutik su-
liatik takutitarpait sikissariaråinilo Kungujug-
tardlutik. amerdlanerit issaruaKarput, issiginiar-
ssuårnennit Kutdliup pujorfianut kinatik icilug-
tinga j avigtardlugit. ila KåumarKutcKardluar-
Kungåraluaravkit, taimaigpåme angussaKar-
dluarnerunigssåinut ikiorsersinaunerusagaluar-
pavut.
imaKa tamåna tåssåungitdluinaraluarpoK
kulturikut Kagfasigsorujugssuångordlune inuneK
departementip ilimasutigissåtut kalåtdlit piler-
tortumik, aj ungineruvordlo akeKångitsumik,
angusinaussagssåt. isumaKarpungale pissariaKa-
kuloKissoK sujugdlermik atissat aserutsailinig-
ssåt pitsaussutinigssåtdlo, tauvame kingornagut
autdlarnerneKarsinaungmat påsissagssap ersser-
Kigdluångitsup „demokrati sunauna“p navsuiai’-
neKarnigsså. tåssame sule tamåna påserKajarsi-
nåungitdluinaratdlarpåt, tusarnerpordle civilise-
rersimarpalugdlunilo tamåkuninga iliniartine-
Karnerat. isumaKarpunga aningaussat inuitdlo
parKingningniartut naKitigkat påsigssåungitsut
agdlåtdlo kalåtdlinut 1 krunimik akileiKiissau-
ssut naKiterneKarnerånut emartagait iluaKutau-
nerusinaussunut atorneKarsinaugaluartut, sordlo
katerssortarfingnut ininutdlo atautsimitarfingnut
elektricitetimik KåumarKutilingnut, inusugtut
masangnartume siagdlersumilo nivtailartumilu-
nit, aussame ukiumilo kamigdlersardlutik niu-
vertoKarfiup avKusernane saKissårtuartut ukiu-
milo sungivfingmingne najugagssånut, tåssame
avKusineK najoruminarnerussånguatsiarmat ig-
dlumit inikeKissumit inugpagssuit najugarissånit.
aitsåt tamåko sananeKarérpata kulture oKaluse-
rilersinauvarput.
måna OKalugpunga arnat asanartut Kujama-
sugtutdlo katerssortitagkåka atautsimérérnerit
tamaisa Kujassartut tugdligssånutdlo pilerisug-