Atuagagdliutit - 09.04.1952, Blaðsíða 10

138
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 8
kalåtdline Kåumarsautigssl-
niaKatigingnit nalunaerut
1952—53-me
kalåtdline KåumarsautigssiniaKatigit 1930-me
Nungme autdlarnerneKarsimåput ukiutdlo ingerdla-
neråne kalåtdlisut atuagårarpåluit atuagarpåluitdlo
ilåtigut nugtigkat, ilåtigut avdlångortiterdlugit
iluarsartussat nangminerssutigalugitdlo atuagkiau-
ssut naKitertitarsimavdlugit, tamåkulo Kavdlunå-
nit kalåtdlinitdlo agdlangneKarsimåput. 1951 -mit
KåumarsautigssiniaKatigit kulturrådip atånilerput
atuagkanik naKiterisitsinermik suliaKartugssauti-
tauvdlutik, kulturrådip tikuagånik ilaussortai ila-
Kalerdlutik. amataordlo ])eKatigit tåuko landsrådip
atuagkanik naKiterisitsissarnere tiguvait Iandsrå-
divdlo tikuagånik ilaussortaKalerdlutik.
formandiussup årnigssuissup Kr. Lyngip 1952-
ime autdlarneratigut sujulerssuissut ukulerput: su-
juligtaissoK, iliniarfigssuarme iliniartitsissoit A.
Lynge, sujuligtaissumut sivnissoK, provst Schultz-
Lorentzen, aningausserissoK ajoKc (måna provste-
Karfingme ikiortaussoK) Motzfeldt Hammeken, po-
litimester C. F. Simony, organist Jonathan Peter-
cwlsWtf
VIL FESTDAG OG HVERDAG
-c/en
fiev/emde
•<dd tyxjtGr/

- den c/ae
rjamle.
(fyr/e*
sen, rektor K. Binzer, skoledirektør M. Garn (kul-
turrådimut sivnersaussoK) iliniarfigssuarmilo ili-
niartitsissoK Nik. Rosing (landsrådimut sivnersau-
ssoK).
1952- -53-me KåumarsautigssiniaKatigit atua-
gårKat atuagkatdlo måko naKitertisimavait:
1. Jules Verne: „kaisarip agdlagkissartua*',
nugt. Poul Balle.
2. Kristen Poulsen: angåkoK Papik, kalåtdli-
sut atuagkiaK nangminerssut.
3. K. Tørring: tuberkulose inuiaKatigitdlo,
nugt. Klaus Lynge.
4. Otto Rosing: inusugtunut isumaliutigssat..
5. Walter Scott: Ivanhoe, nugt. Julius Olsen,
åmalo naKiterneKarsimåput:
(i. Otto Sandgreen: alikutagssiat.
7. Max Wahl: islandiliarnilerssårut, nugt.
Bendt Lynge, tamarmik K’eKertarssuarme naKiter-
neKarsimåput, ukiuneranile avKutigssaerunera pat-
sisigalugo tåvunga unlnaratdlarsimavdlutik avKii-
tigssaKalerpatdlo tuniniarneKartugssåusavdlutik.
taima ardlaKartigissunik naKiterisitsineKarsi-
mangmat tamatumunga pissutausimavoK peKatigit
1952-me landskassimit 25,000 kr.-nik taperserne-
Karsimangmata.
sujulerssuissut ukiup kingugdliup ingerdlane-
rane atautsiminermingne måko naKitertiniartaru-
mavdlugit sujumut pilerssårutigisimavait:
1. kalatillit nangmingneit atuagkiait.
2. atuagårnat kalåtdlit nunånik imagdlit. suju-
lcrssuissut isumaKarsimåput nunagissamik ilisi-
mangningnerup agdliartornigsså peKatigit suliag-
ssaisa ilagissariaKaråt. Kavdlunåtut atuagkiarpag-
ssuaKarpoK kalåtdlit nunånik imalingnik, kalåtdli-
sutdle peKångingajagdlune. taimaingmat atuagår-
Kanik taima itunik imalingnik ukiut ingerdlaneråne
naKiterisitsissarniarput.
3. påsissagssanik aulajangersimassunik atuag-
kial. tåssunåkut erKarsautigineKarneruput nunar-
ssuarme nunat åssiglngitsut atuagkiarineiiarnig-
ssait, sanågssat inuit atortorissåinut tungassut, nu-
narssup pissusé nalinginait, ujarai, uvdlorissat åssi-
gissaitdlo.
4. påsissagssat teknikimut tungassut. imarsior-
neK, nunalerineK, aulisarneK, agssagssorneK il. il.
5. silarssuarme oiialugtualiat ilait (tåukunu-
nga danskit oicalugtualiaisa ilait) Kinigkat nugter-
titdlugit naKitertitarumaneKarput, tåukununga ilå-
ngutdlugit mérKanut tungassut.
sujulerssuissut naKitertitagssanut sujunersuti-
nik atuagkianik nugtigkanigdlo misilitagssanik
nagsineKartarsinåuput. sujuligtaissoK sujulerssui-
ssutdlunit ilåt sågfigineKartarsinauvoK.
A. Lynge