Atuagagdliutit - 28.01.1954, Blaðsíða 3

nr. 2
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
27
puiaussap OKalugtuagssartainit
imigagssanut tungassut OKalusaiuartut
lektor Sven Røgnindip agdlagå »Vor Videnwmit tigussas
imigagssanut tungassumik apericut
OKaluserineKartitdlugo najutut ar-
dlagdlit nangånartonartipåt inuit
kivfåungissusiånik kigdlilersuivfigi-
vatdlåsavdlugit. imernavérsårnermik
nuånaringnigtup oitalugtup oKautigå
taima nangassuteitarneK påsivdlua-
rine, oKatdliseiiataussutdlo tamatu-
munåkut misigissuserissait ilåtigut
sumiginåinarusungikine. kisiåne nå-
pertuivdluåssutsip ar Kan c piumassa-
rissariaKarpara inuit ilivsitut isuma-
Karatik imernavérsårumagpata tama-
tumane kivfåungissusiarniåsångikise,
oitarpoK.
taimåinginerpugume? amerdlanerit
Kularnångitsumik aperiumåsåput.
taimåinguatsiarpugut, kisiåne isuma-
KartoivarpoK tamatuma piviussumik
namagsineiiarnigsså ajornakusutsiar-
tartoK. tikuarniartarpait s. i. uvdlo-
KerKasioicatigingnerit angnertut ner-
rivingme vlnisorfit sanileriårfigisi-
massait. soruname Kujåinartoitarsi-
naussaraluarpoK, imalunit vine atau-
sinånguaic sangmineKarsinaussardlu-
ne. tamånale iluarineKartarnerdlunc?
oKautigineKartarpordle taima pissu-
seKarnerup Kavsitigut aperssutit tu-
pigusugpalugtut misigeicatigingnigpa-
lugtutdio pilersitarai, kinalo imerna-
vérsårumanerup tungåtigut nerior-
ssumik tiingavigssaKångilsoK imer-
patdlflruinångilsunerininilo igdluatu-
ngåtigut pinaisinarumångitsoK ajor-
nartorsiulersineKarsinaussarpoK.
imalunit ånta uvdlup akigssarsivfiup
unue tikuarniarneKartarput. unungne
tamåkunane ardlaligpagssuit piumav-
dluångikaiuardlutik imerniartarfing-
nukarnigssamingnut akuerssissaria-
Kartarput imertarfinguartoriartoKa-
tauvdlutik — tamatumalo kinguneri-
ssarå ataKatiglssutsip arnane imer-
tarfingnik imaerseKåtårneK, ilat av-
dlatut ajornartumik idmangneit aju-
linardlugit. åssersutigssatdlume av-
dlarpagssuput.
tupingnarpatdlångilaK kimilingnik
imigagssartorneK inuiait sujuarsima-
ssut tamangajangmik akornåne uv-
dluinarne inunerme sarKumilårtung-
mat. taimatutdlo åma tupingnångitsi-
gaoiv imernavérsåKatigit oiialugtuisa
imigagssanik atuinerme ilerKutoKau-
ssut nangmingnen issimingne Kiiia-
nåinangajagtumik atorniagaussut
akerdlerissarmatigik, akerdlilersui-
nermingnilo ajunårnerit imeraju-
ssutsip pilersitarsimassai tiingavi-
giniartardlugit kisiåne påsinarsisi-
mavQK inuit ilerKuliussatoKausima-
ssunit nigortiniåsavdlugit ajorna-
kusortorujugssussoK. taimatutaordle
imigagssanik kimilingnik piumånek
sutut Kagdlinavikut suniutcKartutut
issigisavdlugo ajornarpoK. uvdluinar-
ne inunerme sunik wamarissaKarneii
amerdlanertigut aulajangissujuåsaoK
imigagssat kimitsut kimilingnit piu-
maneKarnerunersut pårdlagtuanig-
dlunit. imaiia tamatumunåkut aula-
jangersumik imigaKartarneK pilersi-
kiartorneKarsinauvoK, kisiåne amer-
dlanerit nuånarissarunarpåt pitsa-
vingmik vinisornigssartik imiartor-
nigssartigdlunit. imigagssanik nior-
Kusiortut niorKuteifartutdlo niorKu-
timik pitsaoitutåinik nivtarsåussi-
niartarnerat ama tamatigut sanimut
igalikartiniarneKarsinaussångilaK
nivtarsåussissartuisa piumassåliutåi-
nåtut issigalugo. imigagssanik kimi-
lingnik atuinciv inunerme nalingi-
naussume „kisarsimangårmat" tamå-
ko anisineKarsinåungitdlat — sordlo
ama inatsisinik inerterKutaussunik
pilersitsigaluarnerup iluagtingitsor-
tup tamåna takutikå.
kisiåne erKortuliornerusångilaK
OKésavdlune imernavérsårniaKatigit
ukiorpagssuarne imernerme ilerivu-
ssut atorungnaersiniardlugit sagdla-
ngersiniardlugitdlunit ilungersordlu-
tik sorssungnermingne angussaitarsi-
mångitsut. agssortutigineitarslnauga-
luarporme inuit tåuko pissutausima-
nersut ajornerpåt ilait anigorsima-
gavtigik, imalunit aningaussat, inuit
akornåne suliniarnerup kulturikut-
dlo inerikiartornerup tungaisigut pi-
ssutsit pissutåusimanerunersut. tåu-
kua ardlåt sordliunersoK åma pi-
ngårnerussutut issigissariaivarpatdla-
ngilaK, pingårnerungmat iluagtitsiv-
dlune angussaivarsimaneK. måne sor-
dlo erKaisitsissutigineiiåsåput Tysk-
landitoritame iliniarnertut Kanga
unukut katerisimårtarnermingne
imiartortarsimanerssuat, punch-ip
Sverigeme pissagterugtorfia, taima-
nikut ilerieugatdlarmat uvdlormut
puiaussaK Kiteritut ilivitsordlunit
kavfisutigisavdlugo, kisalo danskit
ssutdlo sognegårdinut ajungeitissunut mana Dan-
markime sarKumeralersunut naleritutut avdlatigut
ingerdlatitsivigssaKardluarsinåusagaluarput, taima-
lo unuit Kitigfit ikileriarujugssuartitdlugit.
soKutigingningneK kalatdlit nunane tamarme
angisorujugssuvoK, tamarmigdlo landshøvdinge
nerioKatigåt pivfigssaK sivitsorsarneKarnerusångit-
sok årnigssussinerup tåkunigssånut. nunaKarling-
ne ardlalingne aningaussat ikiglnagagssåungitsut
katerssorneicarerput taimalo katerssortarfiliagssat
autdlartineKarsinauvdlutik årKei'Kågagssat årKing-
niariarpata atortugssatdlo åmalo sulissugssat pig-
ssarsiarineKarniariarpata. kingugdleK tåuna ama-
me pingåruteitartuvoK.
tauva åma neriugtariaKarpoK igdloKarfit ing-
mingne isumaKatigigsinåusassut modernimik suju-
nertanut tamanut atorsinaussumik katerssortarfi-
liornigssamingnut. tamanime ima sanancKarsinau-
ssariaiiarput åma igdlume timerssutinut atorsinåu-
savdlutik — håndboldimut, badmintonimut (pati-
tauserdlune sulussalingnik arssårarnermut), eiiaer-
sårnermut, bordtennisimut (nerrivingme arssårå-
nguanik patitauserdlune arssårarneK). inerssua-
KartariaKarpoK igdloKarfiup angissusianul nalerKu-
titamik, kisalo studiekredsinut, sujulerssuissut
atautsimltarnerinut il. il. katerssuvfiusinaussunik
ineKartariaicardlutigtaoK. sukarssuaKarnigssamik
åssigissåinigdlunit takordlugaKarsimagåine tamå-
h° taimaitinaråine ajunginerusaoK taorsiutdlugulo
initårdlune tamarmik nuånårutigisinaussånik piu-
massarineKarsinaussunutdlo tamanut atorsinaussu-
mik — sujunigssartaoK erKarsautigalugo.
pb.