Atuagagdliutit - 05.04.1956, Blaðsíða 4

Kavdlunåt suliartordlutik Kalatdlit-
nunånut autdlartitaussut Kalåtdlit-
nunånilo najugaKartut akigssarsiåt
nikingåssuteKarpoK, puigortariaKångi-
lardle kalåtdlit sulissartut nålagauv-
fingme inugtaussutut avdlatut akile-
raruteKångingmata taimatutdlunit
angnertutigissumik inoKatigit tungai-
sigut isumagineKarneK pivdlugo ikiu-
teKaratik. akigssarsiat tungaisigut a-
nguniartariaKarpoK kalatdlit sulissar-
tut Kalåtdlit-nunåne pisiagssat aki-
nut inigssingiutdlugo Danmarkime su-
lissartut akigssarsianut nåpertutumik
akigssarsiaKalernigssåt.
— inoKatigit nalivtinut nåpertutu-
nik atortorissaKartut Kalåtdlit-nunå-
ne pilersiniarnigssåt inutigssarsiumut
tungatitariaKarunarpoK, taimåitumig-
dlo pingårtitdlugo sianigissariaKaru-
narpoK kalatdlit uvdlut tamaisa sulia-
mik nåkutigissaKartuarnigssåt. tama-
tumanile patsisigssat ajornakusungit-
dlat, supatdlo?
•— uvdlut tamaisa suliamik nåkuti-
ssaKartuarnigssaK ajungeKaoK, kalåt-
låtdlitdlo åssigingitsunik atorfigdlit
ardlagdlit taimatut suliaKarput, pui-
gortariaKångilardle kalatdlit imaK pi-
ngårdlugo inutigssarsiorfigingmå-
ssuk taimåitumigdlo nuname aulajait-
sumik sulinigssaK ilåne ajornakusor-
titardlugo. silarueriartoK kalatdlit nu-
name suliatik Kimåinardlugit pinia-
lungnigssaK ussernartorsiorfigerKaja-
ssarpåt, nunamilo suliamik nimakat-
dlånago ingerdlåssinigssaK sivisumik
sungiuniartariaKardlugo. inutigssar-
siorfingne åssigingitsune sujulerssui-
ssussut nuname suliatik Kimåinardlu-
git pinialugkianik OKalugtuagssaKar-
tåinarput, niorKutigssanigdle iluanu-
taussunik atuinermik påsisimassaKar-
neK angnertunerujartortitdlugo, su-
liamik autdlussivdluarneK kalåtdlit
akornåne malungnarsiartorumårpoK.
— aulisarneK inutigssarsiutit pi-
ngårnerssåtut issigissariauarpoK. må-
nåkut kalåtdlit iceKertat avatdlit li-
måne aulisarneK iluanårfiginerusi-
nauvåt, avatånile ikånerssuarne nu-
nat avdlat aulisartorpagssue nagdler-
suniarfigisavdlugit aningaussagssaKa-
runaratigdlo imavingme aulisarnerup
tungåtigut • påsissakipatdlårunarput.
imavingme aulisarnerup någdliupe-
rårnartuinut kalåtdlit akerssusinauv-
dluaraluarput?
— ilumorputit onaravit aulisarneK
Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiutit pi-
ngårnerssarigåt. aulisarneK tamatigut
ineriartortiniartariaKarpoK tamatuma
tungåtigut iluanårfigssausinaussut ta-
maisa atordluarniardlugit, aulisarni-
kutdle ineriartorneK tuaviupatdlårta-
riaKångilaK, kalåtdlit malingnausi-
naunigssåt isumagissariaKarmat, ava-
tåne aulisarneK åma taimatut isuma-
KarfigissariaKarpoK. taimåitoK auli-
sarnerme periautsit nutåt atorneKale-
riartuinarput. taisinauvara Nup ka-
ngerdluane Kuånersumilo angalaorsi-
massavne bundgarnerssortOKartalersi-
massoK, pissaKautigineKardluarsimav-
dlutigdlume. puigortariaKångilartaoK
Kalåtdlit-nunåne ineriartortiniagkat
sut tamarmik aningaussanik akeKar-
•mata sulilo aulisagkanik tulåussuivit
amigauterpagssuaKarput. umiarssuali-
vit umiatsialivitdlo agdlissariaKarput,
tarajorteriviliortoKartariaKarpoK, au-
lisagkanut panersivit agdlissariaKar-
put avdlarpagssuitdlo isumagissaria-
Kardlutik. pitsaunerussunik aulisariu-
titårnigssaK akisoKaoK. kalåtdlit någ-
dliuperårnartunut akerssusinauvdlu-
arnersut aperKutigigagko OKarsinau-
vunga pinertOKissut. månåkut ukiune-
rane KajaK avasiartukasingme manig-
piångitsume puj ortatårtuånguartoK
takulerdlugo nersungitsugagssåungi-
laK kalåtdlitdlo pikorissusiånik piner-
tussusiånigdlo påsissutigssauvdlune.
— aulisarnermut tungatitdlugo au-
lisagkanit nionuitigssiorfiliortoKar-
sinauvoK?
— soruname imånit pissarpagssuit
åssigingitsungordlugit suliarineKar-
tugssåuput pitsaussungordlugit nior-
Kusiaralugit. sårugdlit tarajortigkat
panertitatdlo Europap kujatånut aut-
dlartitagssat, rejet salerigkat porig-
såKissut amerikamiut piumaKissait,
natårnat nerpitdlo Kerititat maskinet
periautsitdlo nutåliaussut pilertornar-
nerussut atortoralugit niorKusiorner-
mik ingerdlåssaKartorpagssuarnut su-
liagssaKalersitsiput.
— savauteKarneK tugtuteKarnerdlo
sujunigssaKarpat?
— ukiut kingugdlit issigtatdlarmat
savautigdlit ajornartoruteKardlutig-
dlo ajunåruteKangåtsiarsimåput, tai-
måitordle Kalåtdlit-nunåne savat
20.000 migssåiniput, nautsorssutigine-
Karpordlo savat amerdlingåtsiarsi-
naussut.
tugtuteKarneK sujunigssaKarunar-
poK. tugtut 267-it 1953-ime Norgemit
tikiussat måna mardloriåumingnik
amerdlisimåput, tamånalo påsissutig-
ssauvoK Kalåtdlit-nunåta angnertu-
mik tugtuteKarfiusinauneranik.
aumarutigssat, orssugiak
(iKerdlordlo
— aumarutigssanik, orssugissamik
aKerdlugssamigdlo piaineK angnertu-
nerulersugssatut Kavsinit neriugfigi-
neKarpoK. mingnerungitsumik Me-
stersvigime aKerdlorsiorfik K’utdlig-
ssanilo aumarutigssarsiorfik OKatdli-
sigineKartarsimåput. tamåkuninga
piaineK iluanårfiusinauva?
— aumarutigssarsiornermut tunga-
titdlugo nautsorssutigineKarpoK Ka-
låtdlit-nunåt ingminlnaK aumarutig-
ssanik pilersulersinaujumårtOK, au-
marutigssarsiornermigdlo unigtitsi-
niartoKarneraissarneK asulérneruv-
dluinarpoK. imaKale orssugissamik
piaineK ukiut Kavsikåtånguit Kångiug-
pata taimaititariaKarumårsimavoK,
Ivigtune orssugiak nungugpat, ajora-
luartumigdlo orssugiaKarfingmik av-
dlamik navssårtoKarsimångilaK. au-
ssaK kingugdleK Mestersvigime aKer-
dlorsiorfik takornariarpara, påsiva-
ralo suliaK måne sujuneKardluartumik
ingerdlåneKartoK sujunigssame ang-
nertuinik isumavdluarfigissariaKar-
tOK.
.— handelip pisiniarfiutåinavisigut
niorKutigssanik pilersuineKarpoK. pi-
siniarfit niorKutigssanik iluamérsu-
nik nåmagtunigdlo pilersuisinåupat?
— handelip pisiniarfiutai niorKu-
tigssanik pissariaKartunik pilersuisi-
nåuput, tåukule kisimik pilersuissu-
ngitdlat. Kalåtdlit-nunåne kikutdlunit
pisiniarfiutitårsinåuput, ukiuvdlo Ker-
Ka nåmagtitdlugo Kalåtdlit-nunånisi-
måssut tamarmik pisiniarfiuteKarnig-
Johannes Kjærbol
ssamut ugpernarsåumik pisinåuput.
taimatut niuversinautitauneK ardlag'
dlit atorniarajugtarpåt, pisiniarfiuti-
tårtutdlo niorKutigssat akigssarsinar-
nerussut nionaitigigajugpait, akig-
ssarsinånginerussut pinagit, taimaing-
mat niorKutigssat akigssarsinångine-
rit handelip niorKutigissariaKartarpai-
akigssarsiat suliagssarujug-
ssuput
— ministerip kingugdlermik Kalåt-
dlit-nunåliarnermine akigssarsianut
tungassut misigssorsimavai — ajorna-
kusor tor taKaKåume ?
— akigssarsianut tungassut suliag-
ssarujugssuput. Nungme sulissartut
atorfigdlitdlo mingnerit sivnissue, pa-
lasit iliniartitsissutdlo ardlaleriardlu-
nga atautsimeKatigissarsimavåka. er-
KartorneKartut ilarpagssue akigssar-
siat pivdlugit ingmikut atautsimiti-
taussune suliagssåuput, oKaloicatigi-
ssutigineKartutdlo ilaisa sulissutiger-
KingneKarnigssåt isumaKatigissutigi-
neKarpoK, sulissartutdle akigssarsiait
sulivfingnilo pissutsit suliarineKag-
ssamårput måne Danmarkime akig-
ssarsiat pivdlugit isumaKatigingneKa-
rérpat. åmårdlunga tailara kalåtdlit
Kavdlunåtdlo tåvungnartitaussut akig-
ssarsiait ingmingnut migssingiutivig'
sorneK ajornartut kalåtdlit ilaKutatik
nunaKarfigtigdlo najortitdlugo åssigl'
ngilsunik iluaKutigssaKarmata akig-
ssarsiap nikingåssutånik migdlileri-
ssunik.
-—• ukiukut sulivfigssaerutarneK
åma iluarsiniagagssat ilagilerunarpåt-
KanoK tamåna pingitsortiniarnekarsi'
nauva?
-— tikerårnivnut tungatitdlug0
landshøvdinge tamatuma tungåtigut
misigssuisitsisimavoK, påsineKarsimS'
vordlo sulivfigssaileKineK pissutiga'
lugo ukiukut sulissukitdlissartoK, pi'
ngårtumik Avangnåne. taimåikalua1-'
tordie ikiutisissartut ikigtuinuuput*
kalåtdlit icangånit ilerKutoKaussok
nåpertordlugo ikioKatigigtarmata, S'
malo ajornartinago aulisardlutigdl0
pinialugtuåinaramik. nangmineK t3'
kusimavara Kåinat sikutdlunit akor-
nutiginagit avalakåssut.
— kalåtdlit kultureKångilsutut
Kautigisagåine kukunerusagaluarp°1{
(Kup. 20-mc nangisaon)-
Hollandime nalugkiarfit ilune Sdiveningenimc magdlit umiarssualivingme pavungarssuaK K&rtarput. nukagpinriiat hollandimiut si-
nerparteriardlutik magdlit anginaUtmarflngata timut Kimarratikasitdlikraut. — KujanaKaonne amussaussouAngingmata.
Ved dot hollandske badested Schveningon står søerne lige ind i havnen og brydes mod kajerne, og vand og skum kastes langt ind
over havnepladsen. — Hollandske drenge morer sig med at stk lige ved kajen, for så i sidste øjeblik at styrte ind mod land, når en
rigtig stor sø kommer.