Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.05.1956, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 17.05.1956, Blaðsíða 3
t Kalåtdlit-nunåne (HI dl. højskolerne siijuligtaisson FREDE T H E R K E LSEN »Kalåtdlit-nunane ilumut pupeKar- P.a'“, måne Danmarkime taima ape- rissoKartuartarpoK. — ila ilarpa! »tamåssa pupigpagssuput", Kalåt- d-nunåne ikingutima ilåt sujorna agdlagpoK. „aggerniarit. OKalugtii- ^artorniartigut KanoK ateKarnersut lOKunartuligtaKarnersutdlo — tamai- same nerissaraluardlugit sule Ioku- ssoKånginavta!" taima kajumigsårneKaratdlardlunga dalåtdlit-nunånukarpunga pupit åssi- Singitsut misigssoriartordlugit, aitså- Ild' tåssa pupingnik misigssuissutut akiunik 30-ngortorsiuineK nalerKu- toK! Kalåtdlit-nunåninerma angner- Ssa sorssuariteKalunga K’eKertar- SsUarme ilisimatutut sulivfingmlpu- aga. Danmarkime inuit ilarpagssuisut {alåtdlitaoK nuname naussartunik auånaringningitsorpagssuput. pupit 'aaujugalugitdlo Kavsinik ersigissar- Pait. D^nnarkime ima oicartarput: „pu- Pd nasaussåt agtoKinasigik! toioinar- tuput! — pupit arssaussåt tungmaiu- nasigik! pujoralåinik issitdlune tag- PingertoKarsinaussarpoK!“ Kalåtdlit-nunane inornerungitdlat. assane pupinguit arssaussåt „Diåvu- UP naussui“nik taissarpait. måssa- lr>assa nerineKarsinaussut! kisiåne PjsoKalinikusångitdlat, asiunikunatik, Kamikut ilumikutdlo KaKortuvdlutik. lsumaga maligdlugo mamåt nåmåi- aarpoK, pupingnutdle nerissagssar- ungnerussunut akuliutdlugit atorsi- nauvdluarput. danskit Kalåtdlit-nunånitut månl- tbn Put, le ut naleridutdlugit pupingerneru- imaiva nerissangnåtik naussorta- uusugtarnerdlugit. pupit-uko vita- Uiuigdiit. Københavnime Landbo- 10jskoleine misilinertigut ugpernarsi- neKarsimavoK pupit nerineKartartut ussigingitsunik sisamanik vitamine- rUrtut; A-mik, Bl-imik, B2-mik åma 'Uiik. tamatuma saniagut pupit Ka- IloK mamåssuseKarnermikut nerissa- j*ut akutigssatsialagssuput. pupigtor- .artut tupigingitdluinarpåt Bøhmen- PPe Polenimilo, Finlandime Sverige- dlo inuit amerdlanerssaisa pupit . ' dlormut nerissamik ilagssavisut s,sigingmatigik porpagssuångordlu- Sltdlo ukiugssamut panersertardlugit. Pupit måniup „augpalugtortåtut" ^Pugårtut nerineKarsinaussut kanla- e'lerinik taissagait pingårtumik tai- 'PailiorneKartarput. tamåko Danmar- (PPe orpigpagssuit Kissugssiagssat. •'Piliagssatdlo akornåne naussarput. Ppiliagssat akornåne naussartut tai- laitoK tåssaunerussarput kantarellit >,l‘>'Kungitsut“ augpalungusernerussut. Kalåtdlit-nunånile kantarelliving- a soKångilaK. taimågdlåt pupiarå- 8uan ivssuatsialingme naussartoK toS-Kantarell“ Danmarkime KaKuti- jPPissoK Kalåtdlit-nunåne Kaicutigor- n[ng^igp°K. mikissuvoK amitsuvdlu- e> tårtUInik KalipauteKardlune, iv- k ^uatsianii° åssigingitsune centimete- ut takitigalune naussarpoK neri- SsagssaUrianjlo (|l anskitdle Kalåtdlit-nunånitut ar- aKaKissm oKartarput kantarellinik g. suissai'simavdlutik, taimatutdlo am'* ilait avdlat „Karl Johan“ jr a .c^arnpigii°n sujumortarsimav- Sjn glt- kisliåne tåssa pupit nerineKar- nei-aUSSUl; arKe Danmarkime ilisima- K a>'nerussut atuinartarsimavait er- mj^pPtiginago ariåt tamåko Kalåt- p PPuSue avdlardluinarnut atortut. siås ' P^jlit-nunåne kanlarellit oKau- SsuaSU tsPm|kut pugssiatut sorpag- tptu,rn.IC åssigingitsunik xmerneKar- tagaj, JPut. kantarellinik tainerussar- d tåssaunerunguatsiarput pupit pupit kalåtdlit „Karl-Johan"iat, bil-kit akornane naussardlunc pupit rør- liatit ilagissåt Fiihrer fur Pilzfreundemit pissoK. Den grønlandske „Karl-Johan“, Birke-rørhatten fra Fiirer fur Pilzfreunde. imussagdlit nug- palugdlutik kajov- lut imussamikut KaKortukut ilisari- neKarsinaussut (rødbrune mælke- hattenik Kavdlu- nåtut taineKartar- tut). tOKunartoKå- ngitdlat, atorne- Kartinatigdle „Ka- latineKartariaKar- dlutik“. taigutdle kantarel åma tu- ngassunguatsiar- poK pupit „tragt- hat“nik 'taineKar- tartut Kassertut, sungarpalugtut kajorpalugtutdlo ilåinut. tamdkua ilait Kajussåkutut ilaitdlo anisitut tipeKarput, agdlå- mie åma ilaKarput KaKortumik toKu- nartulingmik, ki- siåne mikekigame KaKutigoKigåmilo ulorianångitsumik. tauva åma tragthattit (talartingassut pupit) ilåt ujarKatut erdlingnartutut ametystitut tungungassoK (Ametyst- tragthatten) Danmarkime ipoK Kali- paut tåuna pigalugo kussanartuvdlu- ne, Kalåtdlit-nunånile åssigingdsu- mik kajortuvdlune neKitutdlunit Ka- lipauteKardlune ilisimaneKarpoK, or- pigkat akornåne igpingnilo naussar- dlune, mama såkortujunane neidumi- nartoK. tåunåtaoK Kavsinik aterigsår- teKalugo „kantarel“imik taineKartar- simagunarpoK. „ja, kantarellivingnik soKångikuvta taimåitoK Kujanartumik „Karl Jo- han“inik mamavingnik peKarpugut!" danskit Kalåtdlit-nunånitut OKartar- put. Karl-Jolian svenskit pupingmut danskisut „Spiselig Rørliat“imik (pu- pik suvdlulik nerineKarsinaussoK) ateKartumut aterititaråt, tyskisutdlo ateKartineKarpoK Steinpilz. ilisari- lertorneic ajornångilaK suvdloKarame Pupit bladhattit nasaussamik atåtu- ngåine Kuvdlungnissagdlit åssigina- git. kajortuvoK, pupit nerineKartar- tut igdlingnarnerpåt ilagåt, Sverige- ®e pupingnit nerineKartartunit ta- tuanit mamarineKarnerpaugunarpoiv. kisiåne — ajussårutigingajagka- luarpara oKautigisavdlugo: pupik tåu- ualunit Kalåtdlit-nunåningilaK, ilisi- massåka nåpertordlugit. pupik dan- skit Kalåtdlit-nunånitut „Karl-Jo- han“értugåt taimåitoK tåssunga Ka- nigtuvoK, nukarinerarsinauvarput. DanmarkimiportaoK, tåssane taine- KartarppK Rufodet rørhat imalunit Birke-rørhat, tåssa birkinik (avålaKi- ssanik) orpilingne taimågdlåt nau- ssarame. Kalåtdlit-nunåne avålaKia- Kardluarmat tamane sujumorneKarsi- nauvoK, agdlåme Avangnåne avåla- Kiårånguit nauvfigisinaussarpai, Avangnånilo pupingnit nerineKarsi- naussunit pitsaunerpausoråra, asulu- me nasausså timitålo tamarmik ne- rineKarsinauvdlutik pisoKautinatik asiuneKartinatigdlo. taimåinersut ii- kermik tordlugit misilingneKarsinåu- put. pupik aivigpatdlårdlune aseroru- ne pisoKauvatdlårpoK. taimatut misi- lissarneK pupingnutaoK avdlanut atorneKarsinauvoK. „kisiånime champignoninik peKar- pugut, asulume pupit nerineKarsinau- ssut ajunginerpårtaralugo", Kalåt- dlit-nunåne danskit igdlume ningiu- ssut ilåt OKartoK tusarpara. Kalåtdlit-nunåne champignoninik pupeKarmat ilumorpon. champignon- it nunautine narssåinarmilo naussar- tut pigai, Danmarkime nalinginau- nerpaussut, Avangnånile sujumungi- såinarpåka. ajoraluartumik åma or- pigkat champignoniat (Pile-champig- non) ilisimatup Morten Langep Ka- ngerdlugssup érKåne ardlalingne su- jumortarsimasså takungitsorpara. tåuna champignonitsialagssuvoK a- ngisoK nasausså 18 cm.-it tikitdlugit angissuseKalersinaussoK. Danmarki- me naussartumut „Kejser-champig- non“imut angisuvdlune kajortumut erKainarpoK, nasaussåtale Kalipautå Kaumaneruvdlune sungarpalungneru- vok, nausaussåta atåne Kuvdlungniu- ssai Kassiårtumik sukulåtip Kalipau- tånut Kaningnerussumik Kalipaute- Kardlutik tivkalo sagdlaitsumik tipi- gigsuvdlune. Kularnångivigsumik Ka- låtdlit-nunåne pupit nerineKarsinau- ssut pitsaunerssaråt. kisiåne ateK „Champignon" Kalåt- dlit-nunåne åma åssigå poK tamalåKi- ssunik imalik. imiuneKartutdlo tama- Scorcsbysundip erivåne „Hvalrosbugtcn“ — Hvalrosbugten ved Scoresbyslind. 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.