Atuagagdliutit - 17.05.1956, Blaðsíða 16

ngårnerit mardlugunarput: sujugdleK
tåssa „peKatigingniat" nunavtine nu-
ngukiartuinarnerat. peKatigingniat
umavdluardlutik amerdlagatdlaramik
agsut bazarip niorKutigssainik kalåt-
dlit suliåinik nagsitsissarsimagaluar-
Put, arnat merssoKatigigtardlutik
angutitdlo suliamingnik tunississar-
dlutik. tamånale mana KångiusimavoK
OKalugtuåinångordlune bazarip inger-
dlatinerane maKaissineKaKalune. åipa-
lo tåssa kalåtdlit suliaisa pisiarineK
ajornarsiartornerat — ajorsiartordlu-
ligdlo akitsorpatdlårnerat. sujornati-
gut Grønlandsk kirkesag aviuiteKar-
dlune nangmineii pisiniartaraluarpoK
niorKutigissagssaminghik. manale ka-
låtdlit suliait tunissivfigssaKalerner-
mit tamånalo pivdlugo akitsornermit
tunerKitagssatut pisiarineK ajornar-
sivdluinalerput pingårtumik angala-
ssut tikerarfiginerussåine takornar-
tatdlo amerdlanerussut najugarissåine.
tamatumalo avdlångornigsså — tåssa
Grønlandsk kirkesagimut ikiutigssa-
nik pisinaunerulernigssaK — ajorna-
kusortorssusagunarpoK sujornatigutnt
inuinait akornåne ilagingne sulinerme
ikiukumaneK iterkingigpat. kigsauti-
ginaraluaKaordlo ikiukumanerup ki-
ngumut iterKingnigsså — sordlo måna
nunavtine peKatigigpagssCilersut av-
Kutigalugit. ajusaKaorme suliaK uvav-
tinut taima iluaKutausimatigissoK ki-
nguarsarneKåsagpat uvagut kalåtdlit
ikiorniarneKartugut nangmineK pi-
ssuvdluta.
ilumut ukiut tåukua 50 ingerdlane-
råne — 4. febr. 1906 — 4. febr. 1956
— ilagingne anersåkut ingerdlanivti-
ne pisimassoKaKaoK iluatigingårtaria-
Kagkavtinik miserratigssåungitsumig-
dle mana OKalugtuagssåinångortunik.
timip pisigut sujuarneKaraluaKaoK
ukiune tåukunanerpiaK. ajoraluarpoi--
dle, sujuarneK tamåna pisimavos a-
nersåkut sujuariartornerugaluaK taor-
tigalugo. måname inuit uitsatigissait
tåssåuput erssitsut, anersåp pé soku-
tikérdlugit. tamatumalo kinguneranik
sujumukarneK erssitsoK KanoK ililer-
Pa? issertornata OKåsaugut, kulturip
Kagdlikut pigiligkavta nagsataminik
suniutiminigdlo tamanik tunioraler-
Påtigut ajortunut agdlåt. atausinaK
taisigo: niuvertarfiup ilissivine puiau-
ssarpagssuit sujornatigut takungisåi-
nagkavta måna inuneK sunilerpåt kå-
ngusutigissariaKagkavtxnik nunanut-
dlo avdlanut tusåmassaunerdlutigilig-
kavtinik inuiagtutdlo nukigdlårsauti-
giligkavtinik. ilumortumingme OKåsa-
guvta misiarnata oKartariaKarpugut:
Piåna pissutsit imigagssap nukigdlår-
salerpai, piårtumik itingikuvta suju-
niukarnerput iluaKutigssamik kingu-
neicarnaviångilaK, inuiagtut ingerdla-
Perput Kajangnardluinartumik inger-
dlåsaoK. taimåilumik måna atausinaK
kigsautigalugulo sulissutiginiagagssa-
*'årput: KanortoK-una kalåtdlit ukiune
måkunanerpiaK iterniardlit. 1900-t
PutdlarterKårsimalerneråne iterneic
kingumut nagdliutei’Kisagaluarune lai-
inanernit iluaKutaunerungåsaoK. kri-
stnmiussuseK kalåtdlit ukiune 234-ne
aserornavérKutitut pigerérsimagami-
,<0 niana ingerdlanerup nutåp atuti-
Pi'nerane sule angnerungårtumik a-
torflgssåKartxpåt. kisalo: tamåna pi-
saSPat ilagigtut anånagissavta taima-
nnrnisut ikiunerat sule uvdlumikut
atorfigssaKangårpoK.
København, d. 20. februar 1956
G. Egede.
Akunåxnit nalunaerutigineKarpoK
K K° npi'ilip nåneranut Kilalugkanik
K^PPlarniarnermut ajungisimassoK.
a. KJlugit 40-rårsimåput. aprilime
s nssiniarneiv pissarnermisut isima-
rn°P ØKaxxtigineKarpoK nauk siko Kåu-
j allP nålernerane pitsausimångika-
Ixiox'. ¥anerrr|iunisaoK puissinik Kila-
ar° . anigdlo pissaKardluartarsimåput.
Put 11110 taimaKivdlutik 104-rårsimå-
Henry Morton Stanley:
angut ajortup karnanik matussissok
atuagkiarujugssuarme, „KanoK ilivdlunga Livingstone nanigiga“, saniatigut
lusåmassarssuaK Heni’y Stanley Kongome nunap åssiliordlune angalanermi-
ne pisimassunik naitsunik agdlaganartarpoK, taimatxitaoK kunge Leopold II
kivfartutdlugo 1886—89-ime angalanermine nåpitagkaminik agdlagaicar-
tarpoK.
pisimassoK måne tusagagssarput OKalugtualiatut pissusiligaK nagguvenatigit
Wakapat pissusitoKaisa ilånik erssersitsivoK;
kiikoriarssuaK angisorujugssuaK to-
KutsigajoK nagguveivatigingnit ersigi-
neKartorujugssuaK avdlatut ajornar-
tumik toKxxtariaKarpå. avdlamik tai-
mailiorsinaussoKångilaK. ilame ag-
ssåinarssordlune toKutarianåsavå.
taimåikaluartoK avdlanit tamanit
mingneruvdlunilo sångipasingneru-
vok. paniale-una kukoriarssuai'mit
kup sinåne såssuneKardlunilo toKune-
KarsimassoK — sapåtip akunera Kå-
ngiugpat katitugssångoraluardlune.
Afrikame, Kongome, kup Russiap
imåta marråinaussup Tanganyikamut
kugfigissåne, nagguveKatigit Wakapa-
nik taineKartut najugaivai’pul — inuit
silarssuarme nåpineicarsinaussut nag-
dlingnarnerpårtaisa ilait. uernartuai--
nermit sassutarinenartut, inuarKat
salugtut nåparsimagajugtutdlo. sulile
ajortumit atautsimit nalåuneKarsimå-
put: kup akua kukoriarssuarnit akor-
nusersorneKaratik kinguågssiordlua-
Kissunut najugagssarKivigsuvoK. Wa-
kapat inuarKat umassorujugssuit ta-
måkua tonsinik mardlungnik pinga-
sunigdlunit o K im å i s s u s e k a r dl ut igf d 1 o
meterinit arfinilingnit tangneruga-
jugtut KanoK iliorfigisinauvait?
ukiut ingerdlaneråne nerssussuit
tåukua, „sorssuarnik“ laissartagkatik
sutut pingitsorsinåungisamigtut, ag-
dlåme gutisungajak, silatusårdlutik
erKigsisimatinagagssamigtut Wakapat
issigilersimavait. taimåitumik arna-
nik méreanigdlo toKutsissaraluartit-
dlugit nåmagingnlnartungoTsimaput.
Kaumassunik amilingmit tikerarne-
Karnertik tikitdlugo!
ilisimatup kaumassumik amigdlup
nagguveKatigit angåkortåt sivisumik
oKaloicatigå, tåussuma negeringuaK
tikuarpå oKardlunilo:
— tåssauna Naguko-Guka, nivxar-
siartavta pinernerssåta angula. angi-
sujuvoK, takivdlune pualavdlunilo —
sanimut tukimutdlo. høvdingip tatsxp
igdlua’tungåne najugaKartup nuliar-
sarfigå nex-ssussuai’nik 20-nik akilcr-
niardlugo. tamåna isumaKatigisSUtxgi-
neKarpoK, katinigssamingnutdle sa_
påtip akunerinångortoK imertardlune
kungmukarpoK tåkuteriviganilo. taku-
neKaranilo tusarneKångilaK, nagguve'
Kåtigingnutdle ilaussussut tamarmik
„ajortup" tigusimagå Kulai'ingitcHui~
narpåt. „ajortoK" kukoriarssuit ang-
nerssaralugulo navianarnerssaråt.
— „ajortoK" gutiuvoK ikiligssåu-
ngitsoK, angåkoK navsuiaivoK. toKunc-
KarsinåungilaK, niviarsiap nerissåta
angutå kiserdluinarme taimailiorsi-
nåusangatineKarpoK. taiinailiornig-
ssardle ajornakusortorujugssuvoK ait-
satdlo nalunaeKutinik åssiglngitsunik
pissoKarérneragut pisinauvdlune.
Kaumassumik amigdlup ugpcrissa-
palåmut tamatumunga tupigingning-
nera negeringuåkulup tåussuma Na-
guka-Gukap KanoK pineKarnigssånik
årdlerKuteKarnermit tåOrserneKar-
poK. tåunale årdlerKuteKångitdluinar-
tut ipoK atai-Kirignigpalugdlunilo
angåkortartik issigxxlugo.
poK akuliukumananile neriorssuissa-
riaicardlune.
tauvalo uvdlåt ilåne angåkoK tikiu-
poK sussoKarnigssånutdlo neriugsåri-
ssutut sikigdlune. kup ila Naguka-Gu-
kap paniata ajunårfigisså tamåker-
dlutik ornigpåt.
sut tamarmik erKigsisimarpalug-
dluinarput. Naguka-Gukap agdlunau-
ssiagssamineK orpingmut kxxp sinx-
nguanitumul aulajangerpå isuatalo
igdluanut suna erKumitsoK Kilerssut-
dlugo — savik igdlugingnik ingilik
erKumitsoK ulamikånersumik Kiter-
migut tigumivilik. tigumivianit tama-
nut savigsaK centimeteritut tatdlima-
tut takitigisSOK avalagsårsimavoK.
Naguka oKauscKångitdluinarpoK. ila-
me sule pissarnerminit nuånångipa-
singneruvdlunilo någdlixiteKarpasing-
neruvoK. angåkoK kisiviat issigå, au-
lariausailo eKai'pasigdlutigdlo nang-
mingnérdlutik ingerdlassutut issiko-
lcarput. piarérsautigssat ajornartoKå-
ngitsut nåmagserérmata angåkoK oKa-
lorussalerpoK. Naguka-Guka sigssap
sinåne uningåinarpoK, angåkordle
KaerKussålo Kaumassunik amilik or-
pigarssuit tunuånut issertorput.
sumik nipaKångitdluinardlune na-
lunaeivutap akunera atauseK ingerdla-
VOK.
— ajortoK aggerpoK, angåkoK ki-
same isuvssugpoK.
kukoriarssup aggernera KanoK i 1 iv-
dlune malugisimanerå påsigssåungit-
dluinarpoK, tåssame minutit tatdli-
mat Kångiunerisigut aitsåt erraup
Kåva maligaussiulerpoK tårnerssatdlo-
pingasut imap Kåvane takugssaulei--
dlutik — kukoriarssup issai siggualo.
nipaKångitdluinardlune arréKalunilo
kup sinå Kanigdliartoi'på. arréKalune
nunamut paormulerpoK...
angåkoK sikingavdlune Kenarpoic,
kinå iloKissiussarsimavoK issailo a-
nitdlangajavigsimavdlutik. tåssångåi-
naK uingialaussåinartumik nivdler-
Pok, taimaisiniariartordlo Nakuga-
Guka talerpine kiverérdlugo issertor-
fingminit pigsigpoK.
kukoriarssup Kanerujugssua ang-
xnarpoK ingnåtdlagissatutdlo sukati-
galune kiseriardlune — talcK isåusi-
massoK kériardlugo.
nunap tungånut KimåriarpoK, kuko-
riarssuardlo silåinarme ulikardlune
imånut tingivok. imaK Kapugtuinå-
ngortitdlugo pikigtorujugssuångor-
POK: orpik agdlunaussap aulajanger-
simavfigisså sordlangminit kangar-
dlune upingajagdluinarpoK.
angåkoK Kaumassumik amilingmit
Naguka-Gukap sapissusianik iginau-
.tigingningajagtumit malingneKardlu-
ne orpigkanit anitdlagpoK. kukoriar-
ssup Karnata angmatsiarn erane Na-
guka-Gukap savik igdlugtut ingilik
nåpardlugo kåpusimavå — agdlerue
saviup inginut kåpxxput matunavérsi-
lieKardlutik, tigumiviatalo ulamertup
saviup ingisa åpakautivingnigssara-
luat akornuserpå.
tamåko tamarmik sujornatigutdle
åi-KigssuneKarérsimavdluligdlo erKar-
sautigerKigsårneKarérsimåput. pasig-
ssåungilardle negeringuaK amilårsi-
marpasigsuåinartumik kinalik tama-
tuxninga nånxagsingnigsxnausimang-
mat.
kungmc umassorujugssuaK tåuna
pitutausimanerminit perniardlune
iluagtitsisinaunane akiukaluarpoK.
agdlerue ingmingnut kangartitag-
ssaujungnaerdlu’tik aulajangerneKai--
simåput, agdlunaussiagssavdlo ningu-
sup avalagsårnerunavérsimatipå.
Kaumassumik amigdlup autdlaisine
kivigpå sivisunerussumigdlo någ-
dliungnigssaraluanit aniguisitdlugo.
igerpatdlagtoKarmat angåkoK Kigsi-
migpoK. KasusimarpaloKaoK, tåsså-
ngåinardle KungujugpoK tugdlusimår-
palugdlunilo oKardlune:
— takuvat, oKauserisimassåka ilu-
morput. månåkut angutitavta ajortoK
nunamut KaKikiartorsinangorpåt. ki-
ngorna Naguka-Gukap nåve pilagsi-
nauvai taimalo paningme anersåva
(tarninga) anitdlagsinångortitdlugo.
taimailiorérune amia nagsardlugo
UsumburamukarsinauvoK tauvalo
Kaumassunik amilingnut taimåitunik
piserusugtartunut nerssussuarnik Ku-
linik akilersitdlugo tunivdlugo.
Henry Morton Stanley.
taratsut sutdlunit P. Brøste-mit
OBHØSTE
^■1X14 1111111,«
taratsut sutdlunit p. Brøste-mit
Kaumassunik amilik unangminer-
mc najusinaunigssamut akuerineKar-
Angli — ilugdleK pitsak!
17