Atuagagdliutit - 17.05.1956, Blaðsíða 14

Den grønlandske kirkesag — »ilagingnik kalåt-
dlinik isumagingningniaKatigit 1906—1956
Nungme iliniartiålerKårdlunga
(1906) tusåmalerpara Uanmarkime pe-
KatigéKartoK „ilagingnik kalåtdlinik
1sumagingningniaKatigit“nik taiguti-
lingnik. kingorna aitsåt påsisimaler-
Påka sunauvfa Kavdlunåtut taigute-
Kartut „Den grønlandske kirkesag“.
sivisumik påsisimångilåka KanoK su-
junertaKartut sunalo suliarigåt. aitsåt
iliniarfigssuarme sujuligtaissuvta
Provst C. W. Scliultz-Lorentzenip pi-
kunartumik oKalugiautigingmagit på-
sivåka suna sujunertaralugulo sulissu-
liginiaråt. soruname ajoKigssamut ili-
niartugama kingorna peKatigit soKuti-
giuåinarpåka, ilagingnilo sulissulera-
•na sulinerat atåssuteKarfigiuaravko
soKutigalugulo mfinamut ingerdlane-
rat malerssugariuarpara.
peKatigit ukioK måna 4. febr. suli-
nertik 50-inik ukioKalerfigsiordlugo
nagdliiitorsiorput. nagdliutorsiornig-
ssartik Kangale erKarsautigisiraavåt.
Ukiordlo novemberime kingugdlermik
atautsimikamik sujuligtaissuisa aula-
jangerpåt sujuligtaissut ilaisa toncag-
kat formandip tugdlia lektor, provst
Hugge pissortaralugo nagdliutorsior-
Uerup KanoK ingerdlanigsså ånugssu-
tisagåt. atautsiminermilo tåssane au-
lajangerneKarpoK nagdliutorsiornig-
ssaK 4. febr. pinane 5. febr. pisassoK,
tåssa uvdloK tåuna sapåtiusangmat
Ruartiniardlugo, kigsautigigamiko
UagdliutorsiornigssaK nålagiarnermik
antdlarKauteKåsassoK.
åndgssussaK maligdlugo 5. febr. sa-
Pame nagdliutorsiumik nålagiarneKar-
Poic Davidskirkeme (kalåtdlit Dan-
Uiarkimitut nålagiartarfigissåne). nå-
lagiagssat OKalugfingmut isårérmata
Palasit arfineK-pingasuvdluta biskop
H. Fuglsang-Damgaard sujulerssorli-
Salugo ingerdlaKatigigdluta oKalug-
lingmut isåvugut — Kalåtdlit-nunane
Palasiussut palasiusimassutdlo arfi-
ujgdlit OKalngfiuvdlo palasé mardluk
kiskorpilo. biskorpe nålagiartitsissu-
vok, oKalusserérmatdlo uvangåtaoK
PeriaineKarnera maligdlugo kalåtdli-
sut OKalussivunga. (oKalutsit „ilaging-
Uc atuagagssiåkut" naidneKåsangmala
U'auna ilånguneKångitdlat). nålagiar-
upK nålermat tugsiut nr. 15 „Guterput
sagdlugo“ kalåtdlit erinarssortut ator-
Pat, naggasiutdlugulo „Guterput Kut-
s*ngnermio“ nålagiat nikorfatitdlugit
atoravtigo kalåliussugut kigdlisimaKa-
*Uta tusarnersumik atorparput — ni-
Påinarmik. oKalugfik mikissungitsoK
UlivkardluinangajagpoK, Kavdlunår-
PagssuitaoK nålagiaKataugamik. nåla-
k'iarnermilo alianaeKutaussut ilagåt
K,avdlunåt Kalåtdlit-nunane atorfeKar-
Sluiassut månalo atorfenartut ardla-
Kai<issut ilaungmata. linukut igdlor-
ssuarssuarme Vartovime nagdliutor-
siorneK nanginenarpoK. kalåtdlit Kav-
ulunåtdlo nagdliutorsiornermut tåssu-
Uga agglassut amerdlangårmata tåtu-
|Uasåinavigdluta atautsimipugut. nag-
uliutorsiornerme tåssane ministerit
mardluk ilagåvut, tåssa Grønlandimut
»unisteriussoK Kjærbøl nulialo ila-
Suignutdio ministeriussoK arnaK Bo-
I ', K°ck, kisalo ama biskorpe nulilo
•auput. tåukualo saniatigut åma nu-
navline ministereKarfingme atorfiliu-
*sut ardlagdlit ilåuputaoK. atautsinri-
j.eK alianaitdluinarpOK. biskorpe tikit-
Uaricussivdlune autdlarnérérmat
la°TSt Hugge oKalugiarpoK Grøn-
ii, sk kirkesagip ukiune 50-ine suli-
vf! n OKa^uSiautigalugo — torratdla-
^gdlugo. OKalugiarérmat alianaitsu-
l(i’ kavfisoKatigigpugut. tåussumalo
^gornatigut ine atautsimivfik sikåp
fil an*t iserlssersimalikasigtordlo
„,.lrie Kalåtdlit-nunånit pissoir takutf-
nik iluliarssuavtinigdlo aliånaertitsi-
gatdlardlune. tåussuma kingornatigut
kalåtdlit erinarssortut kalåtdlisut eri-
narssulivut tugsiutivutdlo ardlali-
nguit tusarnersumik atorpait nunar-
Katerput inatsisileritungordlåK Jørgen
Hertling erinarssortitsissoralugo.
provstivdlo H. Scliultz-Lorentzenip
atautsirmneK KinoKatigingnermik nag-
gaserérmago tugsiutit unugsiutit mar-
dluk KavdlunåtOK kalåtdlisordlo ator-
slnardlugit atautsimlnerme ilaussugut
avigsartorpugut uvdloK puigunaitsu-
mik misigissaKarfigisimavdlugo.
ukiut untritigdlit kingugdlit nikine-
rata nalåne Kalåtdlit-nunane ajoKer-
suiartortitsinerme ukiune 200-ilgunga-
jalersune sulineK inersimassutut issi-
gineivalerpoK. såvanimiume tamarmik
tamatuma sujuningåtigutdle kristu-
miungorérsimåput. Katångutigingniat
nunavtine sulinermingne inertutut nå-
lagauvfingmit tunuartitåuput. tåssalo
tamåna autdlarnerfigalugo nunavtine
ilagingne sulineK tamåt nålagauvfiup
tiguvå. tamatuma kingunerå Kalåtdlit-
nunane ilagingne sulinerme nutarteri-
neKarmat, nutarterineruvdlo tamatu-
ma erssitsortarai „Kalåtdlit-nunane
ilagingne atuartitsinermilo inatsisit“
uk. 1905 atulersut.
taima nutarterineKarnigssap sujor-
natigutdle malungnarsivoK nunavtine
ilagit ingerdlaneråne anersåkut unig-
torneKalersimassoK. kalåtdlime kitå-
miut Kangale tamåkerdlutik kristumiu-
lerérsimåput kristumiungortiniagkatut
ingerdlatineKartariaerutdlutik, pala-
sitdlo sulinerat ajoKersuiartortitat su-
lineråtut pinane ilagitoncane suliner-
tut ingerdlatitariaKalerdlune. kisiane
taima ingerdlalersimångilaK taimalo
ingerdlatineKarnigssånut tungavm-
ssugssanik inatsiseKarane. palasit su-
liagssaKarpiångitsutut misigisimåput
suliniarpiaratigdlo, imanalo tamatu-
ma kinguneranik tåukunanisaoK aner-
såkut unigtorneKaussarsimavdlune, ta-
ssame tamane piniåsångineic malung-
narpoK. palasit sapåme uvdlåp tunga-
ne nålagiartitsissarneK asiniutdlo
angalassarnerit (angnerpåmik ukm-
mut mardloriardlutik) kisingajaisa su-
liatuarait. sapåme unukut uvdluinar-
nilo nålagiartitsissarnerit, ilagitdlo
akornåne tarnine sulineK atuartitsi-
nerdlo tamåt ajoKit suliaråt, nauk ag-
dlisitsiumik kisiåne takuneKarsinau-
ssunik akigssauteKaraluardlutik.
pissutsit taimåitut påsinarsisivigpåt
ilumut nunavtine ilagingne sulinerme
nutarterinekartariaKalivigsoK, ilagime
ilagitoKangortut akunermingne suli-
nerme peKataussariaKarmata. tamåna
palasit eKinganerussut påsivåt sulissu-
tiginialerdlugulo. palasinit tåukunå-
nga OKautigissariaKarnerpaussoK tåssa
provst C. W. Schultz-Lorentzen — tu-
pingnångitsumik uk. 1905-ime inatsisit
atulerneråne Kalåtdlit-nunånut prov-
stingortoK. tåussumalo saniatigutaoK
tåingitsortariaKångitdlat nukarit ki-
ngorna nunavtine provstiussut Frede-
rik — Knud Balle, kisalo palase H.
Ostermann. angutit tåuko taimane
ukiut untritigdlit nikinerata nalåne
atautsikut nunavtine palasiussut angi-
sumik suniuteKarput nunavtine ilagit
ingerdlanerata nutartigaunerane, tai-
måitumigdlo ilagingnit kalåliussunit
Kutsavigissagssatut erKaimaneKartuar-
tariaKardlutik.
tåukua tamarmik påsivåt ilagingne
kalåtdline eKérsaineKartariaKarton.
eKersainerdle sulissutiginialeramiko
nunavtine autdlartingitdlat, Danmar-
kimile ilagit akornåne. taimanikutdlo
Danmarkime ilagingne CKersimaneKa-
KaoK, tåssa Grundtvigip suleKataisalo
igdluatungånilo Vilhelm Becliip sule-
Kataisalo — tåssa grundtvigianerit
indremissionitdlo eKérsaineratigut.
palasit taerigkama Kasuersåriardlutik
avalagsimavfitik atortarpait Danmar-
INGER
mere end 100 år verdens-
mærket i symaskiner.
ukiut 100 sivnerdlugit silar-
ssuarme merssorfik piuma-
ssauvdluartoK.
Symaskiner til alle formål
merssorfik tamanut atorsinaussoK
SINGER CO. SYMASKINE
Aktieselskab, Amt. 8 Kbhv.
Kularutigssaungi
vigpordlo —
unausaoK
ctéée/'
— en populær tobak
LANCASTER er mild og meget aromatisk
— fremstillet af fine amerikanske og afri-
kanske råtobakker.
LANCASTER fås granuleret i praktisk
plasticpung og som plade i æske.
LANCASTER pikunåipoK mainardlunilo.
tupanit Amérikamérsunit Afrikamérsunit-
dlo sanauvoK.
TOBAKSKVALITET FRA
>H‘K
arp ok nunavta Kåitainik pinersu-
15