Atuagagdliutit - 12.07.1956, Blaðsíða 7

filmiliordlune åssilissartOK Kenyame nunagssitoic
atuarfingme atugagssanik filmiliusavdlune '
dansken filmiliordlune assilissartoK Peter Rasmussen Af rikap uma-
ssuinik filmiliormalerpon silarssuarme tamarme umassunik iliniar-
titsinerme atugagssamik.
raisiligtagagssat misingnartut sule
Hungungitdlat — taimågdlåt ujalågi-
hagagssångorsimåput. inuit ilaisa
nangmingncK misigissarpait, avdlat
avdlatuginartumik misigissarpait. Pe-
ter Rasmussenip, filmiliordlune åssili-
ssartup umiarssup imap itinerssuinik
disimassagssarsiutip „Galathea“p su-
kneranik sujornångåtsiax filmiliorsi-
niassup, xalipautilingmik filmiliane
kussanaxissox „Afrikap umassorssue
uujuartat“ Kåumatine kingugdlerpåne
panmarkime mérxanut atuartunut tu-
sinterpagssuarnut issigingnårtitarsi.
niavå, atuarfingmit atuarfingmut. Pe-
ter Rasmussenip Afrikame misigissa-
OKalugtualianit inornerungitsut av-
dlanut tuniusimavai avdlanitaoK misi-
gineKarKuvdlugit. tupingnångilaK fil-
rue tåuna atuarfingnit soxutiginexar-
Mmangmat, ilame umassunik atuarlit-
sinerme åssilissanik takussutigssanik
Pitsaunerussoxarunångilax.
filmip atuarfingnit mérKanitdlo so-
KutigineKarnerssuata Peter Rasmus-
senip ukiunut tugdlernut pilerssaru-
taisa erKortussusiat ugpernarsarpå.
•aåna likitdlugo Lyngbyme najugaxa-
1’aluarpoK, kisiåne angalajuartugame
duagtitsingikåine nåpilagssaussarane.
lnana ungasingitsukut Nairobime Ke-
Pyamltume najugakalerniarpoK. suju-
Pertara Afrikame filmiliornigssane si-
•arssuarme tamarme atuarfingne atu-
ai‘titsinerme atortugssamik.
filmime atuarfingne amerdlanerne
atorneKartartut ajoraluartumik tå-
Ssaussarput filmitorKat „xalipautexå-
n8itsut“.
— måna tåssa filmitorxat kigdlig-
ssaKartinialerpatit, tamåna ilå suju-
Pertaråt, Peter Rasmussen?
~— sapingisavnik iliorniapalåruma-
Saluarpunga, filmime atuartitsinerme
abigagssax sapingisamik pitsaussuti-
PiartariaKartarmat. mérKat-uko issor-
PartorsiutdlarKigsut ingassagtut su.
Pguit tamaisa mininagit tagpigsupilo-
t’ttjugssuit. xularnautexångilax taku-
Ssatik mikingcKissumik iliniarfigissa-
rait.
filmiliama takutmexarxårneranit
'i|ana likitdlugo påsisimavara filmit
atuartitsinerme atugagssiat atuarfing-
Pe atorfigssaxartinexartorujugssussut.
tavsériardlunga uvdlormut sisama-
^ardhmga filme atuarfingne issiging-
eartitarsimavara, tåssa imåipoK, mér-
Kat tusintit sivneKartut filme uvdlor-
luU takussarpåt.
tåssalo Kenyamut nulerputit fil-
PliorKingniardlutit?
,~r. taimailiungitsornex saperpunga.
*;Afrikap umassorssue nujuartat" Af-
}kap kangiane 1954—55-ime filmilia-
tsiniassara ilumut alutorineKavigsi.
navoK. tamåna nuånårutigåra crxor-
•daisimassunga takutingmanga. ama
u|e angnerussumik Kularungnaersipå-
8a suliagssat soxutiginartut ardla-
arnerussut Afrikame nuånersorssuar-
e utarxigånga.
Puliama Kenyame ikiortigisimassa-
a ulmiliornivnilo pexatigingåtsiarsi-
1 ai-assama ikiusavångåtaox, tamavta-
uiardluvdluta suniarnerput sianigi-
SaiI * * * S° taimailiungilagut. Kenyamukå-
,‘ Ugul, tarxavane sulilernigssarput xi-
‘anareuaiugo
Nairobi Københavnimingarnit xitiu-
nerusgmne inigssisimavoK
SS17~ sorme-åsit Nairobi, igdloxarfig-
ulapårfik, najugariniarpisiuk?
Vim nuiuSaKarfigInåsavarput, åssili-
siar *af ^'uta unigfexarnaviånginguat-
IUrss ta' kisiåne, tåssalo pingårtoru-
inf aaK, Nairobi xitiuvdluartume
tURicor-S11TlavoK' Kongomut belgiamiut
eetor I1Ut’ Mozambiquemut orniguti-
SÅs.i eic. ajornångilaic — agdlame
Uim , P. tingmissartuinik Ivøbenliavni-
sSalo .-Unerit 20-t migssiliuinarpai, tå-
byarn.?m? ajungexutå Nairobime Ke-
ssm *‘° lnuit inugsiarnersut nåpitag-
uuierdlaKigamik. Kenyame inuit
perKigsungmata uvavtinut pingårtu-
vok. Afrikap kujatanisut någdliutauT
ssumik nuna inugisinaussane sivner-
dlugit inoxångilaK, asulume Kenya nu-
juartarssuarnik nerssutexaKalune pi-
game. filmiliara tunisinåusaguvko nu-
nanut avdlanut ajornaitsumik atåssu-
teKarsinaunigssara pingårtorujugssu-
vok, Nairobiminganitdlo atåssuteua-
lertornigssax ajornångineruvpK Kø-
benhavnimut nalerKiutdlugo. tusardlu-
go erKumikaluarpoK, ilumorpordle.
— filininik atuarfingne atugagssa- -
nik filmiliorneK ilumut inussutausi-
nauva?
— någga, taima onarneK ajornå-
nguatsiarpoK. nuliaralo nalungilarput
avdlatut inussutigssarsiorniartaria-
lcartugut, oxautigisinauvaralo Kanox.
nalunexångilax inuit pisdrpagssuit
Amerikamit Europamitdlo, tåssame si-
larssua'rmit tamarmit, Afrikamut li-
kiiitarmata nujuartarssuarniardlutik,
safarérdlutik (safari) -— taima oxar-
tarput. ilarpagssue xorortumik såko-
xartarput (umassorniavigtarput), iki-
ngexissutdle xorortox åssilivingmik
filmiliumik laorsersimavåt. måne inuit
Afrikamik atuartarsimångitsornaviå-
ngitdlat, amerdlaneritdlo taimaingnmt
nalugunångilåt „whitehunter“ tå-
ssaungmat angut safarértunik sujuler-
ssuissartox pissaxarnigssåpik xular-
naitdlisitsissox. tåuna pingårutileru-
jugssuvox, safarime autdlainiartut a-
sulinax umassunik ikiliginaratik to-
xutdlugo pissaxarnigssåt isumagissag-
ssarigamiuk, åipåtigutdlo safarértut
nerssutinit såssunexåsagaluarpata lg-
dlersugagssarai. uvanga „white-hun-
ter“itut sulissugssauvunga, åssiliviga-
le xorortumut taorsiutinagagssarisav-
dlugo. nunane avdlamiunik safarénar-
tunik Kenyamut tikiutoxarångat, ko-
rortulissartunik åssilivilissartunigdlu-
nit, tauva filmiliaxardlutik angerdlar-
nigssåt isumagissagssarisavara tama-
na kigsautigisimagpåssuk. tåssa mu-
ssutigssarput, saniatigutdle nangmi-
nex filmiliorniartugssauvungå. safa-
rértut soxutiginginerugaluarpåka
laorsiutdlugulo kiagtup nunånut^aut-
dlarusungnerungåraluardlunga uma-
ssut nujuartat xernertormiutdlo akor-
nåne inorusugdlunga, Kényammerdle
ama akexångitsunginame.
umassutaox mingnerussut
— Afrikame umassut angisut filmi-
liangne takugssauneruput. umassut
mikissut åma filmiliariniarpigit?
— umassut angnerit tåssåuput pi-
niarnexarnerpåt, taimaingmatdlo nu-
ngunigssåt ilimanarneruvdlune. Afri-
kame umåssut xanox sivisutigissumik
manåkutut ikumårnersut ilisimanexå-
ngilax, sorunamile tingmissat, termi-
tat nerssutitdlo mikissut ilisimatut er-
xåingikåine soxutiginexångitsut fil-
miliarissarniarpåka. Afrikap kangiane
ilisimatunik sulexatexarniarpugut sa-
pingisamik erkortumik' åssilérusugka-
luarnermit.
— filmiliornex angalaordlunilo fil-
mil ianik inungnut takutitsinex åssigl-
ngitdlat. kingugdlex tåuna nuåna-
raiuk?
— uvdlormut sisamat-tatdlimariar-
dlune filmilianik takulitsissarnex
imåinåungitsukasiuvoK, misigissatdle
nuånersut ikigtunex ajorput. tamåna
erxartortitdlugo xarmaissut nålagat
københavnimio erxåingitsornex saper-
para,_ filmiliavnik issigingnariartox.
safarerniardlune atortugssaminik pi-
siortorsiniavox, xorortunik avdlanig-
dlo, issigingnaréramile oxarfigånga
xorortorsiarigaluane lunerxlnarniale-
rine taorsiutdlugulo åssilivigsinarnia-
lerdlune. ilå, nuånissusia? nuånertaxi-
gujordlo mérarpagssuit filmiliara av-
xutigalugo Afrikamik xanox alutor-
ssartigissusiat takuvdlugo.
— Afrika uterfigeriartigo. tasama-
ne danskiriik ikingitsunik sujumui-
ssarputime?
•— filmiliordluta angalaortuartugav-
ta, taimåitorme danskerpagssuaxar-
pox nunautiligtut niuvertututdlo pi-
ngårtitaussunik. taisinauvara danskex
„\vbile-hunter“iussoK Jespersenimik
atilik sulexatigssarigavko.
Danmarkip arxa Kenyame tåisagåi-
ne tamatigut påsinarsissarpox dan-
skex tarxavane nalungisaunerpåx tå-
ssaujuåsassox Karen Rlixen. arxa a-
tarxivdlugo taissarpat xaxortut xer-
nertutdlo åssigingmik, tusåmassauv-
dluarneratalo Kenyap danske pissug-
ssåussusilerpai nunap inuvinut inug-
tut pissusekartuarxuvdlugit, xujanar-
tumigdlume taimatut pissusexartuput.
— xanox sivisutigissumik Kenya-
, mlniarpit?
— julip autdlarxautåne sulilisaunga,
soxutigissavnigdlo suliagssaxartuar-
titdluta tarxavanltuarumårpugut.
— angalavdluarniarise.
— xujanax, takorxitdlarumårpugut-
åsit.
kuj atånit.
I Egedesminde har man holdt
præste -og kateketmøde med delta-
gelse af 50 præster og kateketer. Ved
mødet talte den ene af årets folke-
kirkelige repræsentanter, forstande-
ren for pastoralseminariet, pastor
Brøndum. Det er meningen senere at
arrangere lignende møder i Godthåb
og Julianehåb.
Laurits Møller
Amaliec/adc 48, København K.
Kolonial - Cigarer - Tobak
nerissagssat - sikåt - tupat
STJERNE-VALENCIA
Danmarklme pitsaunerssaK
STJERNE-VALENCIA
Danmarks bedste appelsindrik
MORSØ STØBEGODS
Kaminer
kaminit
Kakkelovne
kissarssutit
Komfurer
igavfit
Nykøbing Mors.
Kobenhavn.
BRYLCREEM
alt hvad Deres hår behøver
BRYLCREEM giver Dem et sundt hår og en ren
hovedbund — fri for tørhed og skæl.
BRYLCREEM holder Deres hår smukt og elegant og
giver hvert eneste hår dets naturlige glans.
BRYLCREEM holder Deres hår under kontrol hele
dagen — uden at gøre det fedtet eller stift.
BRYLCREEM giver Dem det rene, elegante ydre, der
foretrækkes af alle velsoignerede mænd.
Br«g BRYLCREEM hver
dag og få et sundt hår,
der altid sidder :
som det skal.
BEECHAM -
DEN MARK A/S

BRYLCREEM — FOR SUNDT OG SMUKT HAR
I
nujarigkumassunguane •— Brylcreme — nujarigsautitsialagssuaK
7