Atuagagdliutit - 06.09.1956, Blaðsíða 2

K a låtd I i t-n unåta tumiatu sincralånguane Prins Christians Sundirne igartarton. (Foto: M. Lindhard)
Tuno uvdlunut nutanut ericuniagaulersoK
Kalåtdlit-nunåta »tunuanut« mato angmarneKasaoK — aningaussanut
Kalåtdlit-nunanut atugagssanut Tuno peKatåusaoK
„....tamatumunga ilauvoic Tu-
nume angalnnivne amigautit ang-
nertut påsisimagavkit ukiune i<a-
ningnerpnine aningaussat Kalåt-
dlit-nunånut atugagssat ilait alor-
d lu git i k iorsertariagdlit.“
titarnerit tåukua augustime
landsrådip inernersiornerane mi-
nister Kjærbølip oKausinit issua-
gåuput, piviussungortineKåsagu-
nigdlo kingunerisavåt Tunup uv-
dlunut nutånut erKuncKarnigsså.
Kalåtdlit-nunåta „tunuanut" ma-
torssuaK — sordlo kalåtdlit nang-
mingneK ajorussautigalugo taima
taissaråt — angmarneKartug-
ssångorpoK.
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo oKalungneKardlunilo ag-
dlangneKarångat Kalåtdlit-nunåta
kita erKarsautigineKartuartarsi-
mavoK. nunap ilå tåuna aningau-
ssanik ineriartortitsinermut ator-
neKartugssanik aningaussanik
akuerssissutausimassunik pigssar-
siaKangårtarsimavoK — Kalåtdlit-
nunåta kitå nutånik atuarfigtårti-
terpoK, nutåmik Kinersisinauner-
mut åridgssussivfigineKardlune,
nutånik imeKarfigtårdlune il. il.
Kalåtdlit-nunåta avangnå Tunulo
nunasiaKarnerup nalånisut iput.
nauk Kalåtdlit-nunåta avangnå
Thulep K’anamut nungneKarnera-
gut nutånik ilangisimagaluartoK,
tåssauginarpoK xåginå nutarne-
KarsimassoK. thulemiut nutånik
igdlutårtiterput, nutåmik atuar-
figtårdlutigdlo nåparsimavigtår-
dlutik, kisiåne åridgssussinitorKat
amerdlanerssait atortitauglnarput,
sordlo Tunume taimåitoK.
minister Kjærbøl Tunume
angalarérdlune Københavnimut
uterame ilåtigut onarpoK pingår-
tumik Angmagssagdlip eneåne
inutigssarsiornikut ilimanauteKar-
nerardlugo sule agtorneKarsi-
mångitsunik. tamåkununga atu-
gagssanik piårnerpåmik aningau-
ssatigut akuerssineuartariaKarpoK
taimatut pissutsit ardlagdlit iluar-
sissariaKardlutik. Scoresbysundi-
me nåparslmavingme pissutsit Ka-
jagssuartumik taivdlugit ajordlui-
narput, Kjærbøl oKarpou, åmå-
tordlo atuarfeKaruerme pissutsit
aningaussat tamatumunga atugag-
ssat pineKarsinauleriarpata iluar-
siniartariaKarput.
ministerip tikerårsimanerane
tåssuguinaK årivigssussineK atuler-
sineKarpoK tunumiut sujunigssa-
me kolonirådine peuatigalugulo
distriktråditut taiguteKalersune
suniuteKarnerulersugssångordlu-
git. åmåtaoK imigagssatigut ki-
migtutigut årKigssussineuarpoK
inuit imigagssamik kimigtumik
imiårKanigdlo angnikinerussumik
pisisinaulersitdlugit.
åmåtaoK nutåt avdlat erKune-
Karput minister Kjærbølivdlo
angalanerata nalåne atulersitauv-
dlutik. angalaneK kingunerissailo
kingornalo oKauserineKartut a-
tautsimut issigissariaKarput må-
nataoK Tuno kigaitsumik nunasi-
åunerminit aniartuårtitaulersoK
inuilo 2000-t migssåinltut tunu-
miutaujungnaerdlutik iseriartu-
lersut avKusinermutdlo angneru-
ssumut anitdlåukiartortitaulersut.
kolonirådit distriktsrådingortitau-
neral tamatumunga tikuartussi-
vok — taimatutaoK imigagssap
kimigtup nåpertutikånersumik
åritigssussap taimågdlåt danski-
nik imigagssarsisinautitsissup a-
torungnaersitaunera ipoK.
tunup kitåtalo ataKatigingnerat
åmåtaoK Kalåtdlit-nunåne måna
tikitdlugo angnikitsuinausimavoK.
taimåitumik nuånårdlune ilagsi-
ssariaKarpoK måna Tuno ilauti-
niagaulermat tunumiutdlo aju-
ngitsutinik kitåta sineriåneinuner-
mik sunigalugtuinartunik ilangisi-
nautitaulermata. pitsaunerpåusa-
galuarpoiv ukiune aggersune ani-
ngaussat akuerssissutigssat Kalåt-
dlit-nunånut atugagssat tamdna
angnerulersisinaussugpåssuk, sor-
dlo Tunume ikiuniarnerup ani-
ngaussanit piumassarisagå. kitåne
ineriartortitsineK sule sorKajarne-
KångilaK, ardlaligtigutdlo malugi-
neKarsinaulerérpoK aningaussat
sanaortugkanut akuerssissutau-
maluneKarsinauvoK —
aussaiv måna Nuk avangnånit ku-
jatånitdlo kingorKissunik tikerårter-
pagssuaKarpoK, tamatuma erKarsaler-
sipånga uvagut måne Nungme åssigl-
ngitsunik ajungitsutekaravta Kularnå-
ngitsumik nåmagtumik påsineK ajug-
kavtinik.
ajungitsfitit tamåkua il agat radio.
ardlaleriaKaluta radio angmarångav-
tigo tusågångavtigigdlo radio-avise,
OKalugiautit, nuånivigsumik oKalug-
lartorujujutigal un ilunit OKalugtuaku-
jungncrit, kigsautigissat ilåtigut nå-
rriågilersutaussåinarissat, nipilerssug-
kanik autdlakåtitsinerit il. il., tikeråt
ajussårutigissartutOKauvåt nangming-
ncK nunamingne Niik tusåsinauncK
ajoramiko. taimåitorme nangminér-
dlunga ånilaumissålingitsorncK ajor-
avangnånit
kujatånut
Kaumatip tåussuma Kitericunerane
umiarssuaK atuarfiussoK „Danmark"
autdlåsaoK ukiunerane angalåsavdlu-
ne. ilaussorisavai ilåtigut kalåtdlit
iliniartut mardluk Kåumatine kingug-
dlerne ilåtigut umiarssuautileKatigit
ØK-kut Lauritzenivdlo umiarssuau-
taine umiartortarsimassut. „Dan-
mark“imik angalanertik nåmagseria-
runiko kalåtdlit iliniartut aKugtu-
ngorniat atuarfiåne atualisåput.
*
iliniartitsissoic arnaK frk. Else Pe-
tersen septemberip 1-ånit Nungme
atuarfingne pissortatut sivnersauler-
poK. uvdloK tåuna autdlarnerfigalugo
iliniartitsissoK Helge Schultz-Lorent-
zen Nungme ersånilo atuarfingnik
misigssuissutut sulileratdlarpoK.
filmime „K’ivitoK“me kalåtdlit
inugtaussut Dorte Reimer, Niels
Platou Justus Larsenilo — Sarsap
ikingutåne igdloKarfingme Næstved-
ime tikerårsimårsimåput.
■*
augustip nålernerane Sisimiut
avangnånguåne Ujarasugssugdlip er-
Kånguane pujortulérKap umiarncra-
gut inersimassut pingasut méreatdlo
tatdlimat ajunårput tåssaussut umiat-
sialiortoK Ole Ravn nulialo Helene
Ravn, iliniartitsissoK arnaK Else Ol-
sen, JenséraK Ravn, Amalie Lennert,
Jokurn Olsen, Sivert Olsen Else 01-
senivdlo erningua atautsimik ukiu-
lik. ajunårnerme ånagtutuauvoK umi-
atsialiornermut iliniartoK Hans Jo-
han nes Larsen.
★
ministeria landshøvdingilo Køben-
havnime umassusivigssuarmit agdla-
garsisimåput KinuvigineKardlutik Ka-
låtdlit-nunåne uma.ssunik pisisinau-
nigssamik. sujugdlermik piumassa-
rait aorfit imalunit piarait mardlug-
suit, tåukuale saniatigut pisiariuma-
ssarait puissit - pingårtumik nat-
serssuit, åtårssuit kangerdluitdlo pui-
ssait åmalo tingmissat sordlo ugpik,
kigssaviarssuk KaicortoK, anigssit, mi-
tit Kingagdlit icilångatdlo. lands-
høvdingip agdlagkamigut umassusi-
vigssup Ki nu lå ingerdlaternigpå, er-
Kaisitsissutigålo agdlagkåkut tåssuna
eridgsisitsinermik maligtarissagssat
atortussut tungavigalugit ingmikut
akuerssinenångingmat.
ssartut ukiune kingugdlerne mig-
dlilerneKartalernerat. tamånale
avdlatut ajornarpat avguaKatigig-
tariaKarpavut. taimailiornikut ki-
tåmiut Tunume nunarKatimik atu-
garigsårnerulernigssånut måna ti-
kitdlugo puigugausimassumut må-
nale nutåmik tåkukiartulersu-
punga kukuvdlunga „Krøniker fra
Mars" atuvfåssissutigineKartoK ami-
lårnaussartumik ingerdlåneKartoK nå-
magtordlugo radio angmarångavko,
unale „Den rode Pimpernel" ukior-
pagssuångortune sungiutileréravtigo
nåmagin arnerussarpoK.
titarnertigut tåukununa radiokut
au tdlakåti tagkat autdlakåtitsissartut-
dlo KujåssuteKarfiginiåinarpåka.
autdlakåtitsivigtagssaK sule iliina-
sugfiginerussarput nuånårdluta Kila-
nårårput. kisalo KujanartugujoK aut-
dlakåtitat soKutiginångikångata isat-
siåinardlune radio matuneK ajornar-
tångingmat, autdlakåtitsiviglågssar-
dlo atulerpat sule amerdlanerussut
nuånårneiv tamåna ilaoi'Kuvfigiartuli-
savåt.
nålaortoK kujanmsugtoK.
mut ikiutisåput.
pb.
atuartartut agdlagait
2