Atuagagdliutit - 06.09.1956, Blaðsíða 7

kalåtdlit maligagssat pissar iaKarpavut!
aningaussat atugagssissutit namagtusårniardlugit kikut
ssamingnik noKimaerissariaKarput, Kalåtdlit-nunanut
minister Kjærbøl Kalåldlit-nu-
nåla kitåta avangnåne angalarér-
dlune Nungmut tikinermine Ka-
låtdlit-nunåta radioagut oKalung-
nigs s am i mit neriorssuisimagalu-
arpoK. ajoraluartumik ministere
mwfasersimavatdlårmat oKa-
lungnigssaralua taimaitinarne-
KarpoK. agdlagå maligdlugo okoii-
sigssai mauna sarKumiupavut:
Kangerdlugssuarme augustip 8-åne
„TikeråK“mut ikinerma kingornagut
Kalåtdlit-nunåta kitane Nungmit Tor-
nårssup-'kuvdlorssua tikitdlugo nuna-
Karfit 38-t tikerårsimavåka.
sujorna aussaunerane kitane anga-
laornivne påsissåka ukioK måna ang-
nertusarneKarKigput, taimailivdlunga
angalanera sapåtip akunere mardluk
migssåine Kångiuteriarpata angerdla-
mut apusinaulisavdlunga tamåne si-
neriarujugssuarme inuit inuniarnerat
ersserKingnerussumik påsissaKarfigi-
simavdlugo.
Kavsitigut pei-KOKaoK -— mingneru-
ngitsumigdlo Danmarkime — kalåt-
dlit inunerat ingerdlaneratdl'o åssigi-
ginarpatdlårsorineKarKajåssånguat-
siarpoK, kisiåne tamåna kukussuvoK.
inuniarneK åssigingisitaoKaoK, inu-
tigssarsiornikutdlo pissutsit åssigi-
ngitdlat, tåukua inuit najugkane åssi-
gingitsunitut sunersimavai, taimailiv-
dlune mana angalanerma inuit inu-
nerat låssiglngitsunik tarrartalik er-
sserkeKissumik takusinaulersipå.
najugkat ilåine ukioic kaujatdlag-
dlugo piniagagssaKartarpoK, najugka-
nile avdlane ukiup ilåinåne piniarto-
Karsinaussardlune. najugkat ilåine
ineriartornerup nagsatarisimavå pi-
niagkanut kigdlilingnut nåmagtunik
sutdlivigssaKarnera, najugkane avdla-
ne sutdlivit mikivatdlårput.
igdluliortiterneK
piniarneK aulisarniarnerdlo åssigi-
ngisitårton sorunamc inuit inuniar-
neråne erssipoK, mingnerungitsumik
tamatumunga tungavdlutik incxar-
nerme sungiusimassat åssigingitsut
igdluliortiternermik ingerdlåinartu-
mik ingerdlåssaKarnigssåinik ajornar-
torsiulersitsissut.
påsivara Kalåtdlit-nunåta avangnå-
ne igdluliortiterneK sinerissap kuja-
sigsuane igdluliaussartunit avdlaune-
russut torKåmavigalugit ingerdlåta-
riaicartoK, nauk åmåtaoK tarnane pi-
ssutsit åssigingitsut tungaviginiarta-
riaKaraluit.
igdluliornerme periautsit måna ti-
kildlugo malingneKartut kukunersiu-
gaunigssånik erKarsaut uvavnut ta-
kornartåungilaK, kisiåne kukuner-
siuinigssaK taimåitoK erKarsardluar-
nerunigssåmik piumassaKarpoK ig-
dluliornermigdlo ilisimangnigtuvti-
nik oKaloKatigingnissutaussariaKar-
dlune.
igdlut piukunartut piumassarine-
Karput perKingnigssaK pitsaunerussu-
ngortisinaujumavdlugo, taimåitumik
pissariaicarpoK Nungme sanatoriap
angatdlativdlo Kinguartaiviup piler-
nerisigut ingerdlavigssarititagsså-
ngorsimassoK malingniåsavdlugo sa-
pingisamik aningaussagssaKarneK su-
lissugssaKarnerdlo najorKutaralugit
igdloKarnikut pissutsinik pitsångor-
saiuarnikut.
nuånårutigisimavara igdluliortiler-
nerrae kalåtdlit sulissorineKarnigssåt
ingerdlariarKigtitausimassoK taku-
gavko, -neriutigårale sule angnerussu-
mik sapingisaK nåpertordlugo sa-
naortornerme tamatumane kalåtdlit
malingnautikiartorneKarnigssåt.
sujunigssame angatdlatit ang-
nerussut
påsivara Kalåtdlit-nunåta ericortu-
mik inutigssarsiutå -— piniarneK au-
lisarnerdlo — ingerdlatsissugssami-
nik piumassaKarmat, ajornarsinaung-
matdlo imåne angalaniarneK pissaria-
KartoK nuname sulinermut kåtukiar-
tortisavdlugo, kisiåne taimåitoK u-
ngasingitsoK tikitdlugo kalåtdlit ig-
dlugssatik nangmingneK sanassar-
pait, nauk inigssat uvdlunut naleriui-
tungorsagkat piumassarissatut igdlu-
liorneiv ilisimassaKarfigingikaluar-
dlugo. ilane-una Danmarkime angut
oKarsimagujoK „ineKarneK inussutigi-
neKarsinåungitsoK", ilumorpordlo å-
måtaoK niorKutigssiortariaKarmat
inuiaKatigit peroriartornigssånut tu-
ngavigssaussut naligdlit pingoriartor-
tinigssait sapingisamik anguniardlu-
git-
Kalåtdlit-nunåne piniarnerup auli-
sarneruvdlo nuname niorKutigssior-
neK pilersitarpåt, niorKutigssiorner-
dlo tåuna agdliartorsinauleriartortit-
dlugo inuniarneK pitsångoriartortine-
KarsinauvoK. taimåitumik suliagssat
avdlat Kalåtdlit-nunåta erKortumik
inutigssarsiutånik sångitdliartortitsi-
lersitariaKångilavut, någgale, inutig-
ssarsiutit tåukua inerikiartortariaKar-
put, taima nålagauvfit avdlat imånik
ataniutigdlit ingerdlatåtut Kagfasigti-
gilersinaorkuvdlugit.
aulisarneK ineri'kiartortitdlugo . a-
ngatdlatit avasingnerussumukartaiitit
angnerussut atordlugit inutigssarsiut
tåuna kalåtdlit inutigssarsiorneråne
pingårnerpaujuartugssaK angnerussu-
mik ikiorserniartariaKarpoK. aulisar-
nermut tiingatitdlugo sulivfigssuaKar-
neK pissariaKartOK åmåtaoK sulissug-
ssaminik piuinassaKåsaoK, kisiåne
puigortariaKångilaK kalåtdlit likiut
tamaisa amerdliartormata, aperKutit-
dlo ukiune aggersune sarKumerartug-
ssat ilagisavåt måne Danmarkimisut-
dle ukiut nutågssat suliagssaKartitsi-
viuniarnigssåt.
tamatumunåkutdle Kalåtdlit-nunå-
ne periarfigssaKardluarpoK, sanaor-
tugkat ingerdlåneKåsåput, igdlulior-
titerneruvdlo ikiunigssaK angnertoK
piumassarituinåsavå. iliniartitsinikut
iliniartitaunikutdlo kalåtdline inu-
sugtune soKutigingningneK pilersisi-
naugåine, angnerujartortumik suliag-
ssanut tamåkununga ilaoriuisinaule-
riartortitdlugit, tauva Kalåtdlit-nunå-
ta ineriartortitaunera angnertumik
kalåtdlit nangmingneK pingortikiar-
torsinaulisavåt.
„avdldnguiiimångineK“
tamatumane atuarfik angnertumik
suliagssaKarpoK, ilåtigutdlo sånaving-
ne atuarfingne mérKat inigssanik ig-
dluliordlutik avdlanigdlo igdlugssa-
nik sanavdlutik åssilissagssanik na-
magsissaKartiniartaraluaråine Kular-
nångitsumik soKutigingningneK inu-
sugtup sujunigssaminik aulajanginia-
lernerane pingåruteKarsinaussoK e-
KérsarneKartåsagaluarpoK. tamatuma-
nisaoK teknikimik atuarfingne ili-
niartitaunerup inerikiartornera pi-
ngåruteKartorujugssusaoK.
påsivaralo Kalåtdlit-nunåne atuar-
feKarnerup nautsorssutigissariaKara
kinguarsimanerussumik inunermit
nålagauvfiup ilånut tamarmut ^ nag-
dlersuneKariartornermut ikårsårneK
sivisujumårtoK, mérKatdlo atuarfiata
efterskolivdlo — angnertumik angu-
niågaK åungainago -— iliniartitsineK
Kalåtdlit-nunåta ineriartortitaunera-
ne erKigsisimassumik ingerdlatsiner-
mut nfipertutingitsoK ingerdlarssor-
tipilugtariaKåsångfkåt.
åmåtaoK atuarfeKarnerup suliag-
ssaisa ilagissariaKarpåt mérKat nuna-
gissamingnut inutigssarsiutinutdlo
kinguainut inusuglunut sarKumeriar-
tortunut ilisimangnigdluinarnigssåt.
påsivara kalåtdlit akornåne inutig-
ssarsiumik torKagaKarniarnerme ima-
lunit najugkanut akigssarsinarneru-
ssunut nungniarnerme avdlånguiumå-
ngitarneK. tamåna åtaveKarunarpoK
kalåtdlit najugkamingnik ungaging-
ningnerssuånik — najugkamut misi-
gisimaneK, kalåtdlit oKalugtuåine pi-
niartorssuaK Alungmio sivisumik pe-
Karsimanane kingumut nunaKarfitor-
Kame kigdlingane KåKatigut seKineK
alåkåutoic takuvdlugo umatå Kagtorar-
tOK pivdlugo kussanartumik agdlau-
tigisimassoK.
atuarfiup suliagssarissariaKarpå
mérKat OKalugtutisavdlugit åmåtaoK
tamarmik piuma-
ministere OKarpoK
Kalåtdlit-nunåne kussanartunik av-
dlanik nunaKarfeKarmat imaKalo nu-
naKarfit tåukua ilåine mérKat najugå-
ningarnit inutigssarigsårnarncrung-
mat.
inerikiartorneK nuånersoK
tamatumunga tungassumik takussa-
ra nuånårutigisimavara KanoK kalåt-
dlit aulisartuisa Kavsitigut najugka-
mingnit ungasigsorujugssuaK likit-
dlugo aulisagkanik malingnaussarne-
rat. angalanivne Diskobugtime igdlo-
Karfingnut pigama aulisartut ikigtu-
nguåinait angerdlarsimassut suju-
morpåka. amerdlanerssait Ausiait er-
Kånukarsimåput, tamåne sårugdlig-
pagssussut nalunaerutigineKarsi-
mangmat. taimatut måna aulisartut
Ausiait kigdlerpiåningånérsut ukiu-
nerane Nup kangerdluane aulisaKa-
taussalerput.
ilumut sujuariarneK nuånårutig-
ssauvoK, aulisagkat Kimagukångata
aulisartut iluarusungnatik angerdlar-
simaniarungnaermata, kisiåne misili-
vigssartik orningniartalermåssuk.
månilume suliagssaK akigssarsinartoK
piniardlugo periarfigssaKarpoK. Ka-
noK erKumiginartigisagaluarnersoK
sule kalåtdlit amigautåuput. Kalåt-
'dlit-nunåta kujatåne aulisarnerup su-
lissugssat amerdlanerit atorsinauvai,
K’asigiånguane rejelerivfiup arnat
sulissugssat amigautigai, K’utdligssa-
nilo aumarssuarnik piaineK sujuar-
sarniardlugo pingåruteKardluinartu-
vok ukiune aggersune sulissugssat
amerdlanerussut tåssunga pisincKar-
nigssåt. tamatumalo saniatigut niu-
vernerup nalinginaussumik ingerdla-
neranut sulissugssat åmåtaoK amigau-
tåuput. *
K’utdligssane aumarssuarsiorfing-
me tikerårsimanera nuånersuvoK.
ukiune ardlalingne aumarssuarsior-
fiup sujunigsså nalorninartusimavoK,
tamatuma ilåtigut kingunerisimav-
dlugo igdluliortiternerup unissavigsi-
manera nutåmik aningaussartalinig-
ssaK nalorninartorsiorfiukulugsi-
mangmat.
mana aumarssuarsiorfik nutånik
atortugssartårpoK, usilersuissarfig-
tåK sananeKarérpoK, nåmagsissatdlo
malungniuterérsimåput. tuluit ilisi-
mflringnigtut tåssanitut isuinavdlua-
livigput. aussaK måna aumarssuarnik
umiarssuarnut usilersussineic inger-
dlavdluarsimavoK. sapåtip akunerane
atausinarme 2000 tonsit umiarssuar-
nut usiliuneKarsimåput, tamåna su-
jornatigut K’utdligssane anguneKarsi-
manane. mianerssorKigsårtumik au-
marssuit piarneKardlutigdlo suliari-
neKartarput; seKunikut ingmikorti-
terneKartarput, påsivaralo aumar-
ssuartbrtut ilaisa tunissaussartut pit-
sångoriarnerat malugssarfigissalersi-
magåt. ajornartorsiutinik sujumut i-
ssigerigåungitsunik tåkutoKångigpat
piai^fiup ingerdlatsissua isumaKar-
poK ukiup tåussuma ingerdlanerane
18—20.000 tonsit niorivutigssiarisi-
nåusavdlugit, tamåna aumarssuar-
siorfingme angusimassanit angner-
ssåusavdlune. anguniagauvoK ukiut
ikigtunguit ingerdlaneråne ukiumul
40.000 tonsinik niorKutigssiortarnig-
ssaK, tamatumuna Kalåtdlit-nunåta
ukiumut aumarssuartutigissartagai
matuneKarsinaulerniåsavdlutik,
kisiåne niorKutigssiornikut angu-
niagaK tamåna sulissugssanik K’ut-
dligssaliartugssanik amcrdlasunik
piuinassaKåsaoK. uvavnut taineKar-
poK aumarssuarnik piaissugssat nu-
tåt 35-t pissariaKarnigssåt, påsinar-
pordlo taimatut sulissunik amerdlile-
rinigssaK ukiume atausinarme pisi-
nåusångingmat igdlugssat pissaria-
Kartut pigineKartinagit. angerdlamut
apukuma aperKutit suliagssama ilagåt
K’utdligssane inigssarpagssuit pissa-
riaKartut pigssarsiariniåsavdlugit,
niorKutigssiorneK pilerssårusiaorér-
sutut agdlilerneKarsinaorKuvdlugo.
avangnåne inuniarneK
najugkane niorKutigssiornarneru-
ssune inuit eKiternerulernigssåt ila-
lertutoKauvara, pingårtumik Kalåt-
dlit-nunåta kujatåne. Kalåtdlit-nunå-
ta avangnå pivdhigo Kulakulugpunga
tagpavane takussåka tusagkåkalo piv-
dlugit. tamåne infitigssarsiornerit
angnertOKissumik åssigingi.si tårtut
nunaKarfit angnerussut agdlilerne-
(nangisaoK Kup. 18)
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet
åmåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K
W/ALTE I? J E55EN
Danasvej 26—30
Telegramadresse:
København V.
Waltjessen
Hårdttræ — Trælast — Krydsfinér —
Isoleringsplader — Plasticplader
finérit mingertut — Bissuit krydsfi-
nerit — oaorsautigssat cellodexikut
éssigissaitdlo — plasticpladit
igdlingnartunik nerissagssTgit
kiksit kågérKatdlo mamangå-
ramik sernulårtuinait Kav-
dlunåt nunamit piliåinit tu-
såinassaussunit sanaujussut
Byd noget lækkert. Fine,
sprøde kiks og biscuits frem-
stillet af de berømte danske
landbrugsvarer.
kågérKat pitsavit
— det bedste i biscuits
kungikut pisivfigissartagåt
ENGELSK-DANSK BISCUITS FABRIK
LEVERANDØR TIL DET KGL. DANSKE HOF
7