Atuagagdliutit - 09.05.1957, Blaðsíða 17

Velholdte
RADIOGRAMMOFONER
til små priser
B&O CHATOL, 9 lamper, 6
kortbølgeområder og fisker-
bølger, 8 trykknapper, pænt,
velholdt nødde- OQC00
træsskab ........ O O O
Samme type, men
med kun 7 lamper
59500
B&O RADIOGRAMM. med 5
lamper, 3-speed værk, kort-
bølger fra 16 til 49 m, vel-
holdt nøddetræs- c C C00
kabinet .... UUvJ
To-R RADIOGRAMMOFON, 7
lamper, 6 kortbølgeområder, 8
trykknapper, pla-
deskifter— meget CQCOO
velholdt ........ OC7vJ
FRIT LEVERET
Alle apparater efterset og ho-
vedrepareret på vort værksted
— og med 3 mdr.s garanti.
Forlang gratis brochurer
over radio og grammofon-
plader — portofrit tilsendt
DERNA
RADIO
- den førende specialforretning
midt på strøget
AARHUS
CODAN
HESS
BJØRNEOVN
C. M. HESS FABRIKKER A/S
MATTHISSEN & DITTMANN A/S
\
Bredgade 20
København K.
Halbergip tupai piuminarneruput
Mac Baren’s
GOLDEN BLEND
tupatsialavit
KVALITET skøt iserslmatitsialagssuit
Den ideelle hjemmesko med nerumigtunik kdminik alug-
bløde mosgummisåler. dlit.
Brune til herrer — røde til lcajortut angutinut, augpa-
darner og børn. lugtut arnanut mérKanutdlo.
kamigpait skfttdlo pitsauvdluar-
tu sagunik — tåssalo GULD-
SEGL nalunaeKutaringitsusana-
go.
Det skal være godt —
det skal være GULD-SEGL
Byg sundheden op—
og byg FOSKA-landet
perKigsiniarniarit—
FOSKA-miutdlo nunånik
sanavdlutit...
De fintvalsede FOSKA
havregryn er guld
værd for muskler,
tænder og knogler. —
Med hver pakke føl-
ger en rigdom af fos-
for, kalk, jern og B-
vitaminer ... samt et
morsomt byggesæt til
t3'piske danske huse
— og pakkerne brin-
ger mange forskellige
modeller ... nok til
en hel by.
ivsingigagssat FOSKA-t s&lisar-
dluagkat nukinut, kigutinut sau-
nernutdlo iluaKutausinaussoru-
jugssQput. pårtugkat tamarmik
fosforimik, kalkimik saviminer-
mik B-vitamininigdlo angniki-
ngitsunik pigssarsiviusinåuput...
kis al o danskit igdluinik nipititi-
gagssat Kuianavigsut — portug-
katdlo åssiglngitsorpagssuarnik
nipititigagssartaKarput ... igdlo-
Karfiliornigssamut nå magt unik.
FOSKA
GRYN
ivsingigagssat
FOSKAT
— guld værd for sundheden1
— pendngnigssamut kdltitut pingdruteKartigissutl
aningaussat atugagssat 1957-58-ime
("Klip. 3-mit nangitaK)
ssanik pilersitsiartornigssamut, suliv-
fingnigdlo angnertunerussumik suliag-
ssaKartitsisinaussunik pilersitsiner-
mut. åmalo aningaussat taima atome-
Kartut una iluaKutigåt nålagauvfiup
nautsorssutainlnginamik imåingina-
mik „akilerårtartut aningaussautait“
„kalåtdlit ikiorumavdlugit" tuniussat.
taima niuverneK imaKa handelimut
ajunårutaugaluarpoK, iluanårutitdle
nunap nangmineK inuinut piput. åma-
lo malungnarpoK handelip privatimig-
dlo niuvernerup unangmeKatigingne-
rata niorKutit pitsaunerussut Kinigag-
ssatdlo amerdlanerussut niuvernermi-
lo ajunginerussumik kivfartuneKarneK
atortoKamerdlo Kanga handelip kisi-
me niuvertugatdlamerata nalånit a-
junginerussut pilersisimagai. tåssame
taimane pissutsit pitsåungitdlat. tai-
maingmat imåisorinarpoK kisimitdlu-
ne niuverneK nålagauvfingmit privati-
mitdlunit ingerdlåneKaraluarame ag-
dlåt pitsaussungitsoK. unangmeKati-
gingneK pissariaKarpoK. isumaKarpu-
ngalo uvdluvtine taima privatimik ni-
uverneK sulivfiuteKarnerdlo atomer-
dlungneKåsagaluarpata akomusisav-
dluta såkugssaKartugut. isumaKarpu-
nga privatimik ingerdlatsineK angni-
kitsunguamik autdlartilersoK tamati-
gut tapersersortariaKartoK.
niorKutigssanigdlo tikisitsissamerme
niuvertarfingnilo niuvemerme tai-
maigpat sok tauva niorKutigssiorner-
me nunanutdlo avdlanut niuvernerme
taimåisånginerpa? isumaKarpunga
pivfigssångortoK inatsisit tamatumu-
nga nalerKutungorsagkat atordlugit
danskit sulisinåussusiat aningaussait-
dlo akornuteKånginerussumik suleKa-
tausinångortiniasagivut sulivfigssat a-
merdlisamigssåinut pigssaKarnikutdlo
pissutsit pitsåungitsut pitsångorsar-
nigssåinut.
kingugdleK tåuna ukioK måna fi-
nanslovikut ugpemarsameKarKigpoK.
1957—58-ime aulisartut, piniartut sa-
vautigdlitdlo atautsimut akigssarsiag-
sséitut nautsorssorneKarput 8.659.900
kr. tåssalo inutigssarsiortunut 3000
migssigissåinut avguaKatigigsikåine a-
tauseK 2800 kr. migss. pissagssaKar-
poK, tåuko ilaKutatdlo inussutiginia-
gagssåusavdlutik åmalo inutigssarsior-
nerme igdluliornermilo taorsigagssar-
sianut akilersutigsséusavdlutik. nauk
akilerårutinik akilissångikaluartut,
nakorsamutdlo akilisanatik aningau-
sséungitsutigutdlo pigssarsiaKålugtar-
dlutik taimåitoK tåuko ikigpatdlårput
nåmaginartumik inuniutigisavdlugit.
taima aningaussarsiakitsigineK pissu-
tauvoK aulisartut, piniartut, savautig-
dlitdlo sule Kalåtdlit-nunåta inuisa a-
tautsimut katitdlugit 12 pet.-inaring-
matigik. inuiaKatigingne åssigingmik
kussanartumik ingerdlaneKåsagpat
Danmarkime inuit akigssarsiarissarta-
gaisa åssigissåinik akigssarsiaKarKU-
ssilemerup erKuneKalersup åma ka-
låtdlit inutigssarsiortue ilångusima-
ssariaKarpai.
*
Kanigtukut „Kristeligt Dagblad“ime
takuvara grønlandsministeriame ig-
dluliomeK pivdlugo nalunaerutigssa-
mik nutåmik ukioK måna naggåmér-
sugssap taortigssånik sujunersusior-
nialersut. neriugpunga tamåna folke-
tingime suliarineKartinago landsrådi-
mut OKauseKautigitineKåsassoK. igdlu-
liomerme aningaussarparujugssuit a-
torneKartarput, årKigssussivdlunilo
kukutsiarnerit angnikitsungugaluartut
agdlåt aningaussatigut perKingnermut-
dlo tungassutigut kalåtdlinut nåla-
gauvfingmutdlo taplssutinik tunissi-
ssartumut aj unåruterujugssusinåuput.
måna Kalåtdlit-nunåne taima igdlu-
liomermik aningaussalersuinerup nu-
tåp ingmikortua sujugdleK Kångiuti-
lerpoK, pissutsitdlo sule ersserKigsivl-
ngitdlat. sule ilåtigut OKåtåreKåtåme-
rup nalånipugut. kalåtdlitdle tungånit
OKautigineKarpoK igdluliortauseK nu-
tåK OKorsainerup tungånit issigalugo
nutångorsainerup sujornagut kalåtdlit
igdluliarissartagaisa pitsaunerussumik
sananeKartut sananeKartarneråtut pit-
sautigingitsoK. isumaKarput ikuat-
dlagtailinigssaK encarsautigineKarpat-
dlårtoK OKorsainigssaK pingineruvdlu-
go. kalåtdlit sanassuisa suleKatigine-
Kamerunigssåt kigsautiginaKaoK.
måne igdluliomerup akisuvatdlåme-
ra kåpialårutigineKartarpoK, Kalåt-
dlitdle-nunåne sut tamaisa encarsau-
tigigåine mardloriåumik akisuneru-
vok. nålagauvfingmit taperneKartunik
igdluliortameK a j orpatdlångikaluar-
poK tapivfigineKamikut aningaussat
atugkat ikilissarmata Danmarkime ini-
nik åtartomerme akiliutaussartut mig-
ssigilersitdlugit, nauk kalåtdlit akig-
ssakinerugaluartut. inutigssarsiomer-
mutdle tungassunik igdluliomerme ta-
pivfigineKameK ajortune ajorneruvoK.
autdlaminiameK ajornakusoKaoK ig-
dluliomeK akisoKingmat. OKautigiv-
dluåinartariaKarpoK OKiliséitariaKar-
tut.
★
nuénårutigåra 1957-ime tingmissar-
tutigut ilautineKartartugssat 1955-ime
ilautineKarsimassunit amerdlaneru-
ssugssaungmata. sulile taima ilaussar-
tut ikigpatdlårput. „umiarssuåsavdlu-
ne pissariaKarpoK", oKausitorKat tåu-
ko itsaK rumamiut atortagait kisimit-
dlutik nåmagkungnaerput. tingmissar-
(orneK åma taima pissariaKartigaoK,
nålagauvfiup nunatai ingmikulugtut
katingatiniåsagåine. nauk nuna sani-
lerput Islande ukiut 20 tingmissartut
angatdlatigerérsimavdlugit ukioK må-
na sule tingmissartcKamerminik ag-
dlilerissoK uvagut sule soKångilagut.
tingmissartut Kulåussortorssuit issi-
gingnågarinarpavut.
kigsautiginaKaoK handelilo SAS-ilo
suliniaKatigilisassut. Kalåtdlit-nunåta
nuname ilå nunanut ardlalingnut mi-
tarfigssuångordlugo atugagssångortisi-
mangmago, SAS-ilo nålagauvfingmit
neriorssomeKarsimangmat ajunårute-
Kåsagaluarune aningaussarpagssuar-
nik ikiomeKartugssåusavdlune, tu-
pingnångerKajaKaoK peKatigit téukua
Kalåtdlit-nunåt Danmarkilo tingmi-
ssartutigut atéssuteKartikaluarpatigik
unangminartumik akeKartitamik. so-
runame tingmissartutigut ilautitsineK
akisunerugaluarpoK, umiartomermit-
dle akisunerungårunångilaK pivfigssa-
rujugssuaK sulivfigssaK umiarssuar-
nerme ilaussunut 6000-inut témartar-
toK encarsautigigåine, akikinerusav-
dlunilo ataKatigingneK tamatumuna
ijunginerulisagpat.
tauvalo erKaisissutigisavara ukioK
måna åma korunit miliunit kuarté Me-
stersvigime tingmissartut mitarfiånut
atorniarneKarmata. uvavnut folke-
tingime ilaussortamut nalinginaussu-
mut aningaussaiautit taima itut påsi-
nardluinångitdlat mitarfik tåuna tai-
ma atomeKéngitsigingmat. taimåitor-
dle pemartamik aningaussat tåuko
Kalåtdlit-nunåta atugagssainut ilångu-
neKarsimångingmata iluaråra, isuma-
Karpungalo ilisimatusarnermut atu-
gagssat åma taima iliorfigissariaKara-
luartut. Kanga Kalåtdlit-nunåta nang-
mineK taima itut akilertaratdlarmagit
taimailiomeK tupingnångikaluarpoK,
månale isumaga maligdlugo Danmar-
kime ilisimatusarneK pivdlugo ani-
ngaussartutaussartunut avdlanut ilå-
ngutalersariaKaraluarput. åma taimai-
liortariaKarpoK radioKarfingnut sila-
siorfingnutdlo, loranstationinut decca-
stationinutdlo kalåtdlit atugaringisåi-
nut aningaussartutit pivdlugit.
aperKut tamåna soKutéungitsungi-
laK. tåssame ilångutariaKångitsorpag-
ssuit Kalåtdlit-nunåta nautsorssutai-
nut iléngussorneKartarnerat Danmar-
kime akilerårtartunut isumagdlersau-
tauvdlunilo iluaringnigungnaersitsi-
ssarpoK, tamatuma amigartorutit ang-
nerulersitarmagit ersserKingneruler-
sitdlugitdlo. isumaKarpunga Kalåtdlit-
nunåta nautsorssutai atugagssatdlo
ukiumut årKigssortarnere avdlångor-
titertai’iaKalersut, finansministerilo
atarKinartoK icinuvigåra tamåna er-
KarsautigerKuvdlugo.
(Klip. tugdlerme nungisaoK)
18