Atuagagdliutit - 18.07.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdi 'agait
tamamtdlo tigulågkat
A pinerssuseK
unuit ardlagdlit salineKarmat agtakut
ukiunerata ingerdlanerane (ersser-
Kingnerussumik oKautigalugo minister
Kjærbølip kingugdlermik måninerata
kingornatigut) sinigtarfivta igalåvisa
silatåine katerssorsimassut piarneKar-
dlutik umatima ilorpiå tikitdlugo nuå-
nårutigisimavara, takuvdlugulo måne
erKaissoKarKinginigssånik agdlagartaK
kussanartoK nuname kussanartumik
suliarissame nåparneKartoK. pingorti-
tamik asangnigtutOKaussunga ilaKuta-
ma perKingnigssåt pivdlugo Nungmilo
nunaKartut tamaisa sivnerdlugit ta-
måna nuånårutigåra.
TAUVALE — kingunitsiångua ra-
diokut tusaleriatdlartunga såkutoKar-
nerme atorfilingmik nuimassumik Nuk
tikerårteKagssamårtoK uvdlune atau-
seK-mardlungne igdloKarfingmitug-
ssamik.
erKarsautigssaK nagdliupoK: „ivdlit
pivdlutit imalunit Nungme nunaKar-
tut avdlat pivdlugit takujuminaitsut
piarniarneKarnerdlutik? “, tåssalo su-
jornatigut nuimassunik tikeråKartar-
neranit takussarigkat nåpertordlugit
ingminut oKarfiglngitsorneK ajornar-
poK uvagut pivdluta salineKångitsoK,
uvagut pivdluta måne kussagsaissoKå-
ngitsoK — tamånalo nuånerpatdlångi-
laK.
sunalo pivdlugo taima suliniartoKar-
sinåungila? Nuk igdloKarfingorsinauv-
dluarpoK kussanartoK, minguitsoK. ta-
måna ajornångitsumik aningaussati-
gutdlo artornartungitsumik nåmagsi-
neKarsinauvoK.
igdlut silatåine agtakortut agssuari-
niarneK ajornarput, agtigagssatime su-
mut igisavait? ernainikut årKigssussi-
neK måne igdloKarfingme atutussoK
pigititdlugo agtakutik issigiungnåisav-
dlugit ilimagissagssaKångitdlat.
kisiåne ila sok måne igdloKarfingme
salissoKarsinåungila, kugssiat påpiara-
kunik, Kissuminernik, Kivdlertussanik
mingnerungitsumigdlo puiaussakunik
— sule aj ornerussut erKaiumångikåi-
ne — ulivkårtut ukiumutdlunit mar-
dloriåinartumik saligtardlugit?
igdloKarfiup ilarujugssuane, ming-
nerungitsumigdlo entreprenøreKar-
fingme, Kissukujugpagssuit sok torer-
sarneKarsxnåungitdlat?
sok nuniortoKarniångila mérKanut
pinguartarfilingmik seKinissårfigssa-
nigdlo igsiavingnik takisunik piler-
sugkamik? tamavtame nalungilarput
mingnerungitsumik kalåtdlit utorKait
igsiavdlutik nuånersumik ingmingnut
OKaluterussårumatussaKissut sut inu-
nermut tungassut mikissut angisutdlo
pivdlugit. ujarKat ivssutdlo ivigagdlit
nåmagtut pigåvut, igdloKånginerssat-
dlo oKautigineKartutut suliarineKarsi-
naussut amigautåungitdlåtaoK. inugdlo
erKarsarsinaussoK kussanartuliorsi-
naussoK åma nanineK ajornarnaviå-
ngilaK. tåssane suliagssaK igdloKar-
fingmut nalerKutOK IpoK.
sarKumiussara sungikaluarpoK, ig-
dloKarfingmutdle kussanaKutaussug-
ssauvoK Nungmutdlo aningaussartu-
taungårunarane, aningaussatdlume ta-
matumunga atorneKartut ajungitsu-
mik atorneKarsiméséput.
naKineKarnigssånut Kujavdlunga,
Kresten Rusbjerg.
Kanigtukut radiomit tusardliune-
KarpoK Nungme katerssortarfigssalior-
neK måna autdlartisimassoK tungavi-
liornigssålo uvdlut sujugdlit ilåne at-
siorneKåsassoK.
tåssalume sulissartut takugssauler-
put tungavigsså agssaleråt, tauvale su-
lineK uneriassårpoK, imaersaut atau-
seK kisime agssagkamik imaersaussoK
takugssaulerdlune.
suliap uningneranut suna pissutau-
nersoK aperssutigalugo OKautigissaråt
titartagkat nutåt Københavnimingånit
tikiusimassut imaKalo tungavigsså u-
kiumåna suliarineKångitsusassordlu-
nit.
ingminut aperingitsorneK ajornar-
poK grønlandsdepartemente igdluliag-
ssanik titartaissartulugsimaKinersoK
igdluliorneK autdlartitinago titarta-
gartagssai inerslnaunagit, taimatutdlo
tupingnångitsigissumik aperKut Kag-
farpoK kinguåutorneK kia akilisanerå.
inuit ilait isumaKarumåsajungnarsi-
put agssagaK akeKångitsoK, kisiåne
imaersaut uvdloK unuardlo 60 kr.-lik
imaersauvdlune suligpat ilånilo ag-
ssagkap ivnai nåkåutåsagpata piarta-
riaKartåsavdlutigdlo akeKångitsumik
suliariumaneKarnaviångitdlat.
kia akilisavai? igdluliagssanik titar-
taissartut pikordlussusiat katerssortar-
figssamut peKatigit akiligagssarinaviå-
ngingmåssuk...
Hans.
sinerissame tamarme misiligutit
åssigit.
ukiut ingerdlaneråne efterskolemut
piniartunut ikigtungitsunik misiline-
KartarpoK. KangångorpoK skolekonsu-
lents misilissaraluarput tamarmigdlo
ingmikut åssiglngitsunik misiligute-
Kartardlutik. nunaKarfitdlo iléine sko-
lelederip migssiliussisinaunera kisime
najorKutaussarpoK, taimåitutigutdlu-
me karakteriliussat atuarfingme tå-
ssane pissusiussut najorKutaralugit pi-
ssarput. taimungåinariaisinauneK pi-
ngitsorsimassarnaviångilaK.
uvdlumikut agdlagtarissatigut misi-
linerit sinerissame angutinit mardlui-
narnit suliarineKartarput. soruname
tamåna sujuariarneruvoK iliniartu-
ngortiniagkat åssigingnerussumik mi-
silingneKarsinaungmata, kisiåne A-
vangnåne Kujatånilo iliniartungorni-
artut éssigingmik misiliguteKartitau-
ssarpat? åssigingmik misiliguteKar-
sinaunigssamut autdlariarnerme tug-
dliugunarpoK sinerissame tamarme
uvdlune aulajangersimassune misili-
ssarsinaunigssaK nåkutigineKartoK mi-
siligutitaKartordlo tamanut atortug-
ssianik skoledirektionime påsisimassa-
Kartunit suliarineKarsimassunik.
ajornångilalo iliniartitsissunut åssi-
gingitsunut påsissutigssatut iliniartu-
ngortiniagkanutdlo sungiusautigssatut
ukiune sujuline agdlagtarissanik mi-
siligutausimassut duplikérerdlugit ig-
dloKarfingne atuarfingnut nagsiussu-
savdlugit? tauva atuarfingne åssigi-
ngitsune najorKutagssaKallsagaluarput
iliniartungortikumassamingnut piuma-
ssarineKartunut — efterskolenut, —
sulime ukiut Kavsit atésagunarmata —
realskolemutdlunit.
H. Ebbesen.
„sinerissame tamarme åssigingmik
misilissalernigssa“mut onausimerngit.
soruname taima åssigingmik misili-
ssalernigssaK anguniagauvoK, sulile
taima sujuartigisimånginavta ajungi-
nånguatsiarpoK. tamatumunga pissu-
tauvoK taimailigaluaruvta niuvertoru-
seKarfingmiut asimioKarfingmiutdlo
kigsautiginartoK tamåkerdlugo peKa-
tausinau j ungnåisagaluarmata. åssigl-
sagaluarpåme ukiut 30-t sujornatigut
Avangnåne efterskoleKalerKårmat Ku-
jatå Avangnålo åssigingmik misiligtiv-
fiussaraluarpata tamånalo tungaviga-
lugo iliniartugssat KinemeKartåsaga-
luarpata. tauva avangnåmiut — sordlo
seminaria kisime inusugtunut atuar-
fiugatdlarmat taimåitoK — iliniartu-
ngortartut ikingneruvatdlåsagaluar-
put. misilissarnerit saniatigut åma ili-
manarsinausorissat ilånguniartaria-
Karput erKortut ilångutdlugit tigussar-
slnaujumavdlugit.
Kularnångitsumik tamåna iliniar-
tugssarsiortarnerme atoratdlåsavdlugo
emornerpauvoK. misilinerup „nigdler-
tup“ nuname tamarme åssigigsup po-
Kersorpålutsiarssugaluit Kularnéngit-
sumik pingitsortitésagaluarpai.
M. Garn
(„Atuarfit Ilagitdlo").
danskit avisine periautsip Kalåtdlit-
nunånut nungneKarnera, — avdlat a-
tausiungitsut ilåt, — takuvdlugo ilu-
kut aulaterneKarnarpoK, uvanilo år-
KigssuissoKarfiup „sipårfit nalåt“nik
agdlauserisså kisiat OKauseKarfigilår-
niarpara. sordlo naluneKångitsoK si-
pårnenartugssångorångat sipårtugssat
tamatigut tåssaussarput avdlat, nang-
miniungitsut, Kalåtdlit-nunånilo sipå-
gagssaKångineråsagåine tamåna ug-
pernångitsutut nipeKésaoK, — amer-
dlångitsut kisimik ugperiumåsavåt.
nalungivigpara aningaussat iluaKu-
sersutinik sanaortornermut tungassut
årKigssuissoKarfiup tungånit pingårtu-
mik erKarsautigineKarsimassut, tamå-
kule — imaka ilisimaneKångitsumik
— tåssåuput suliagssame angisume mi-
kinerit ilait, kisiåne tåinarineKarner-
påunguatsiartut. åmale peKarpoK
ingerdlatitsinermik taineKartartumik,
tåssanilo Kularutigssåungitsumik ani-
ngaussat ikigtungitsorssuit sipårne-
Karsinaugaluarput.
sordlo Jensen-Brobytoriångikaluar-
dlunga tikuarusugpara avisine uvdlor-
mut naKitartune annoncit maligdlugit
mana erKarsautigineKalersimangmat
igdloKarnermut pissortamik (boligin-
spektørimik) Kalåtdlit-nunåne atorfi-
nigtitsinigssaK, tamatumunåkut sule
angnerussumik ersserKigsarumavdlu-
go igdlut iluarsartarialerujugssunerat.
igdluliornermut komitit, byggelederit,
kæmnerit sulivfeKarfingnilo pissortat
pigerérpavut amigautinik tamåkuni-
nga pitsångorsarneKarsinåungitsunik
isumagingnigtugssatut. pissutaussoK
tåssa aningaussanik amigauteKarneK,
inspektøritut atorfingnik amigaute-
KarneK pissutåungilaK.
igdlut iluarsartariaKaKaut, — imaKa
aningaussat tamatumunga atugagssat
autdlarKåumut inspektøritut atorfig-
tåritiniagkamut aningaussartaliussag-
ssanit tigusinaugaluarpavut.
asangnigtumik inuvdluaritse,
Anderskov.
tugtut aké
Manitsume Aulisartut PeKatigit a-
tautsiminermingne sujunersutigåt tug-
tup neKåta akiata aulajangerneKar-
nigsså tugtuniartartut atautsiminer-
mingne aulajangertåsagåt. taimalo
tugtuniartartunit atausinåungitsunit
atautsimlssutigineKarneratigut ima
aula j angerneKarpoK:
Kangåmiune sujunersutausimassoK
aulajangiuneKarpoK, tåssa tugtup ne-
Kå augustusip 1-ånit augustusip 15-
iata tungånut kg-mut 5,00 kr., taimalo
augustusip 15-ånit septemberip 30-ata
tungånut kg-mut 6,00 kr.
åssigingitsumik akeKarneranut pi-
ssutaussut ardlagdlit atautsiminerme
sarKumiussorneKarput. ilåtigut plssu-
tigineKarput aussap kiagterugtornera-
ne neKip kussanarungnaiassarnera.
aussap taimailerugtornerane nene a-
tautsimitunit pitsauvigsutut issigiuma-
neKångilaK, taimalo akiklnerussu-
mik akilerneKarnigsså nåpertuivdluar-
nertut issigiumaneKardlune. augustiv-
dle KerKata migssåmnganit akitsorne-
Kameranut ilåtigut patsisauvoK, uv-
dlune tamékunane neKe ukiugssamut
agdlåt torKorneKarsinauvdlune pigiu-
minarsissarmat, taimalo pisissugssanut
pitsaunersiuinariångordlutik. soruna-
me peKUtigssat avdlatdlo tugtuniar-
nernut atortartut aulajanginiarnerme
puigorsimaneKångitdlåtaoK.
tugtut panertue: panertulissartunut
nangminernut aulajangigagssatut i-
ssigiumaneKarput, plssutigalugo Ma-
nitsup erKånilo panertulissartut amer-
dlångitsuinauvdlutik tamåna ingerdla-
taringmåssuk. kisiåne sujunersutigi-
neKarpoK navsuiautit åssiglngitsut
najorKutaralugit panertup kg-mut
15,00 kr. inortariaKåséngikai.
tugtut amisa avangnånut taorser-
niartalernigssåt sulissutiginiarneKar-
poK. taimalo kommunalbestyrelsemut
sulissutigissagssatut ingerdlatineKar-
dlune saniatigutdlo aulisartut Nungme
atautsimérssuarnigssåne oKauseKau-
tigssat ilagigunardlugo. taima suju-
nersut atautsimitunit iluarineKardlune
atugaulersugssatut sujunersutigine-
KarpoK. taimalo tugtuniartartut Kinu-
vigiumaneKarput akit aulajangersima-
ssut erKorniardlugit tunississarnertik
ingerdlaterKUvdlugo.
atautsimitut sivnerdlugit
Jens (K’) Lyberth.
(,,Meteore“)
asimioKarfingne atuartitauneK
kalåtdlit nunavtine inuit agfaisa
migsserdluinait asimioKarfingne naju-
gaKarput taimåitutdlo åma agfait mig-
ssiliordlugit igdloKarfingne najuga-
Kardlutik. atuartitaunerdle erKarsau-
tigilerdlugo atuartitaunikut åssigingi-
sitauvatdlårneK asimiuvdlune nuåni-
ngitsuvoK skematigut iluarsartussi-
neK issigalugo nåmaginartumik inger-
dlassutut isinaugaluarpoK, kisiåne ski-
mat atuartitsissumingnut nalerKiut-
dlugit imaKangipatdlårtutut imalt. i-
marigsårpatdlårtutut isinåuput tamå-
nalo imaKa atuartut piginauvfisigut
takuneKarsinauvoK. .
sujumukarneK oKausiuvoK tusarner-
sok kalåtdlitdle sujumukésaguvta asi-
mioKarfingnisaoK atuartitauneK pitså-
ngorsagagssatut sujugdlertut issiger-
KårtariaKarpoK. måssåkume pissutsit
issigalugit mérKanik igdloKarfingmut
atuariartortitsineK ajornaussardlui-
narpoK mingnerungitsumik ilauvdlu-
nisaoK atuarfingne inigssaileKineK.
taimåitumik sujumukarneK pilertortu-
mik OKausmåungitsumigdlo anguneKå-
sagpat asimioKarfingne Kåumarsaini-
kut sulineK Kagfagsagagssat sujug-
dlit ilagissariaKarpåt. ajoKit pitsau-
ssut nutineKartarsinaorKuvdlugit ajo-
Kit igdluinik pitsaussunik peKartaria-
KaraluarpoK. nutitaunigssamut akor-
nutauj ungnaerdlugit. asimioKarfingne
inuneK nikiuitdlune nutåungiliassuvoK
tamånalo sapingisamik pinavérsågag-
ssarigaluarparput, inunerup ingerdlar-
na maligtariniåsaguvtigo. iluartaKaoK
ukiumut atausiåinarane igdloKarfing-
mut nikitarneK tamatumuna suliaK i-
nunerdlo nutanguatdlagtutut_ Itarmata.
sulilo iluarnerorKajaKaoK Kåumarsai-
nikut sulissuvta uninartitauvatdlåi-na-
tik nutartertarnigssåt. imailivdlugo:
igdloKarfingne sulissut asimioKarfing-
nut pisitardlugit tåuko sulissussut nu-
tartigauneråne. palasime Gerh. Ege-
dep agdlagå „Atuarfit Ilagitdlo“me i-
lumorunaraluarpoK ajoKigssaileKine-
KavingitsoK nutitsissarnerdle inimisu-
nermik åmalo nukusunginermik pissu-
teKåinartardlutik. erKarsautigilerdlugo
alianarpoK asimioKarfingmiut amer-
dlanerit efterskolinut atuarfingnutdlo
angnerussunut pisinaussånginere nauk
inuit tamatumunga piumåssuseKara-
luit angajorKåtdlunit piukussiga-
luartut, akerdlianigdle igdloKarfing-
miut kisingajangmik tiguneKartarput
tåssa iliniartitauneK tåssane pitsau-
nerungmat, taimåitumik sujumukar-
neK atuartitauneruvdlo ajunginerussu-
mik ingerdlanigsså angusaguvtigo a-
simioKarfingme sulineK sumiginagag-
ssaringisavta ilagåt téssaningmatame
inuit Kalåtdlit-nunåta tamarme agfai
åmalo mérKat atuartutai amerdlanerit.
O Josejsen („Meteore").
Konkurrence om børnebørn
(Fortsat fra forsiden)
manuskript. Det er en præstation af
rang, sagde Niels Bohr, — og alle var
enige med ham.
EN SEJR PÅ 24—12
Også fru Niels Bohr havde mange
fornøjelige og hjertelige møder med
befolkningen. Som et eksempel på den
hyggelige tone, der herskede mellem
gæsterne og befolkningen kan nævnes,
at fru Bohr under receptionen for
NarssaKs nye æresborger faldt i sam-
tale med fru pastor Egede og digter-
præsten Henrik Lunds enke om
spørgsmålet børn og børnebørn. Der
opstod en formelig konkurrence. Fru
Egede oplyste, at hun havde otte bør-
nebørn, men professorinden slog straks
rekorden ved at oplyse, at hun havde
12. Fru Bohr måtte imidlertid straks
se sig distanceret, da fru Malene Lund
smilende fortalte, at hun var bedste-
mor til 24. Så havde fru Bohr ikke me-
re at skulle have sagt i den omgang-• ■
— Vi føler virkelig, at de hører til
hos os, — var en almindelig replik i
NarssaK under professor Bohrs og fru
Bohrs besøg der...
2