Atuagagdliutit - 18.07.1957, Blaðsíða 5

saoK kiagsautitoKå ajortungortOK ing-
nåtdlagissavdlo sarfånik kiagsagaune-
ra aningaussanik atuinartoK taorser-
dlugit. nutåmik nåparsimavigtårpat
måna nåparsimaviussoK suliaralugo
pårKingnigtarfingortineKåsaoK (pleje-
hjem). måna iggaveKarfiup avdlångor-
titernigsså taimatut iluarsainigssap
nutångornigssavdlo ilåtut suliarine-
KartugssauvoK.
Dansk Røde Kors Kalåtdlit-nunåne
mérKanut angerdlarsimavfiliame pi-
ngajugssånik K’aKortume børnehjem-
iliorpoK. mérKanut 24-t migssåinut
inigssaKåsaoK mérautimilo saniatigut
mérKanik igdlunit tb-mit erKugausi-
massunit pissunik igdlusisimatitaKar-
tasavdlunisaoK (kr. 600,000/700,000).
sananeKartugssat avdlat ilagait U-
perniviarssungme ilaKutaringnut a-
tautsinut igdlugssaK sigssiugagssardlo,
avKusiniagssaK angnertungitsoK atu-
arfiliorneruvdlo inårneKarnigsså.
NarssaK.
Narssap radioKarfiane radiotelefoni-
kut atåssuteKarnermut såkortusaivig-
ssap suliagssartai sujugdlit ingerdlå-
neKalisåput — tåuna Europap Ameri-
kavdlo akornåne tingmissartornermut
pissortaussut isumangnaitsumik piler-
tornerussumigdlo telefonikut atåssute-
Kalernigssånut atortugssat ilagisavåt
(kr. 150,000/9.500,000).
niuvertarfiup nålagåta igdlugsså
åma sananeKåsaoK.
Påmiut.
kommuneKarfiup suliarititåtut utor-
Kait 14-it igdlugssåt sananeKåsaoK.
Ilulissane Sisimiunilo utorKait igdluisa
sananeKausiåtut suliarineKåsaoK. 1958-
ime ukiåkut atulersinåusangatineKar-
poK (360,000/430,000).
Kalåtdlit-nunåta radioata såkortu-
saivigssåne teknikerigssap igdlugsså
sananeKåsaoK.
suliagssat avdlat ilagait kioskigssaK
(avisinik, mamakujungnik il. il. nior-
KuteKarfik), Arsungme pisiniarfitor-
Kap agdlagfingordlune sanarKingnig-
sså Narssalingmilo sigssiugagssaK.
Nuk.
tikeråt igdluat nutångorsameKåsaoK
agdlineKardlunilo ilåtigut kantinaler-
dlugo. gæstehjeme taimailivdlune
Nungme akunigtarfigtut nerissarfig-
tutdlo pissariaKartitaunine nåpertor-
neruvdlugo atorsinaulisaoK (425,000/-
525,000).
nalunaerasuarnikut tigorainiarner-
mut antenneKarfit angnertusineKar-
dlutigdlo pitsångorsarneKåsåput, ilåti-
gut K’asigiånguane antenneKarfigssua-
liornikut, téssame måna antenneKarfik
igdloKarfiup sujumukarnera nåpertor-
dlugo pissorpalugtunut inigssinerdliu-
gaungmat. kisiåne måna antenneKar-
fiussoK atorungnaersineKarsinåungi-
katdlåsaoK.
igdlorssup ilaKutaringnut ardlaling-
nut inigssiaussup Kuleringnik inigdlip
(etagehus) atulerérsup avangnåtungå-
tigut nutåmik etagehusiliorneKåsaoK
18-inik inigssalingmik. inigssat miki-
nerit tåssa ine atauseK igavfilik uvfar-
filigdlo, anginerit sisamanik initaKa-
riardlutik atautsimik inéraligkat, a-
merdlanerssaitdle mardlungnik inita-
Kartut atautsimigdlo inéraKardlutik.
cementimik saviminernik Kajangnae-
icusigkamik sananeKåsaoK Kissungnik
skillerummilerdlugo oKitsunigdlo ig-
kersordlugo. kiagsauteKarfeKåsaoK eta-
gehusinut sisimanut ingmingnut Ka-
nigtungordlugit sanånut kiagsautåu-
savdlune nåmagtuliamik igdlo 1958-
ime ukiåkut atulersinåusassoK ilima-
gineKarpoK (kr. 1.6000.000/1.800.000).
umiarssualivingmut avKutånit eta-
gehusip atulerérsup tungånut etage-
husitågssavdlo tungånutaoK atassug-
ssamik avKusiniorneKåsaoK. kommu-
neKarfik avKusinernik suliagssarpålo-
KarportaoK.
Nungme radiofonértågssaK Kitsig-
sunilo maskinaKarligsså ingerdlater-
KingneKåsåput, taimailivdlune ukior-
tåp migssåne oKåtårneKarérsinauniå-
savdlutik. radiortågssaK 1958-ime u-
pernåkut atulersinåusangatineKarpoK.
ingnåtdlagissap avitutainik sulineK
ingnåtdlagialerissut ingerdlatercusa-
våt.
igdluliortiternerme pissortaussut ag-
dlagfigssåt entreprenøreKarfingme ba-
rakiorérsune årKigssuneKåsaoK — pi-
ssortaKarfiup igdluane inigssaK ajor-
nakusuleKingmat.
kommunep norKaineratigut uvfarfik
nutågssaK sananeKåsaoK, igdluarKat-
dlo imermik kugtitsissarfigssat sa-
naortornerat ingerdlaterKingneKåsav-
dlune.
Nungme katerssortarfigssaK suliari-
neKalisaoK. umiarssualivingmut avKu-
tåta erKåne Nordlit tungånut KorKer-
simanermisaoK. inungnut 318-inut nå-
magtumik inerssuaKåsaoK inerssuåra-
Kåsavdlunilo 72-inut inigssalingmik.
kioskeKåsaoK katisimaKatigingnernilo
atortartugssamik igavfinguaKåsavdlu-
ne (kr. 350,000/500,000).
suliagssat avdlat ilagait Kapisiling-
ne tarajorterivingme kantinamilo pi-
ssortamut igdlugssaK, K’ornume niu-
vertorutsip igdlugsså Kapisilingnilo
aulisagkanut KuigssaK.
MamtsoK.
igdloKarfiup KerKane imersugkat
inårsarneKåséput. niuvertup igdluata
aulisagkeriveKarfiuvdlo akornåne ka-
ngerdluaraK nunångortineKåsaoK, ta-
matumungalo atassumik umiarssuår-
Kanut taligtarfiliorneKåsavdlune (kr.
830,000).
niuvernerup sulivfeKarfigssånik sa-
navfigssaK Kangåmiune imerneKar-
tugssauvoK, tåssungalo atassumik umi-
arssuårKat taligtarfigssåt saviminernik
sanåK suliarineKåsavdlune (kr. 500,000)
Manitsume entreprenøreKarfingme
igdlorssuaK mardlungnik Kuleringnik
inilik sulivfigssaK sananeKåsaoK, ilå-
tigut peKusiorfeKartugssaK, maskina-
lerivfiuvdlunilo sagfiorfiussumik su-
livfigtaKartugssaK, agdlagfigtaKåsa-
ssok KuitaKardlunilo.
kommunei.i norKaineratigut utorKait
igdlugssåt nungnut 20-nut nåmagtug-
ssaK sananeKalisaoK. 1958—59-ime u-
kiortåp migssåne atulerumårsinausori-
neKarpoK (kr. 100,000/550,000).
niuvernerup solaroliemik, petroleu-
mik benzinamigdlo tuniniaiviata av-
dlångortiternigsså suliagssat avdlat i-
lagåt.
Sisimiut.
ukiune kingugdlerne mardlungne
nuniornermut atassumik aulisagkeri-
veKarfigssaK suliarineKalisaoK. nuna
igdluliorfigssaK angnertungeKingmat
igdlo Kuleringnik sisamanik inilerne-
KarsinaussugssaK sananeKartugssau-
vok, tukimutdlo åma agdlineKarsinau-
ssujumårdlune. sujugdlermik Kule-
ringnik mardlungnik inilerdlugo sana-
neKaratdlåsaoK. inine atdlerne sårug-
dlingnut tarajorteriveKåsaoK initdlo
Kutdlit nerpilerivfiusinåusavdlutik Ke-
rititsivigtaKardlutik. cementimik savi-
minernik Kaj angnaerKusersugkamik
sananeKåsaoK. 1958-ime majip 1-iåne
atulersinåusassutut nautsorssutigine-
KarpoK (kr. 1.100,000/1.400,000).
nåparsimavitoKaK nutåmik nåparsi-
maveKalerneratigut nåparsimavigtut
atorfigssaerutoK nutarterneKåsaoK ilå-
tigut kiagsausersorneKardlune atuar-
tunutdlo 16-inut igdlugssatut iluarsåu-
neKardlune.
aKerdlorterissarfiup (rejenik) Kali-
paiaissarfitoKå isaterneKåsaoK Kissusi-
veKarfingmilo nåparKingneKåsavdlune
Kissusivigssamut autdlarKautigssatut.
suliagssat avdlat ilagait entreprenø-
reKarfiup nutåmik årKigssunigsså, au-
marssuaisiviup Karmaliornigsså ugtui-
vigssualiornigssålo kisalo umiarssua-
liorfingme suliagssat åssigingitsut.
KangåtsiaK.
aulisagkerivigssaK Kuerssuartalik
sananeKåsaoK (kr. 240,000/250,000).
malingnut avssaKutaliaK kommunep
sulineratigut sanatitaussoK isumang-
naitdlisarneKardlunilo inårsarneKå-
saoK.
Ausiait.
nåparsimaviliorneK ingerdlaterKing-
neKåsaoK sapingisamigdlo nåparsima-
ssunut inigssiartagsså ukiortåp mig-
ssåne atulersugssatut inerniarneKésav-
dlune. påssussissarfigssap inigsså Kår-
titerneKardlunilo tungavigssaliorniar-
neKarpoK. aningaussat pissariaKartut
pineKarsinaugpata påssussissarfigssaK
tåuna 1959-ime piarérsinåusangatine-
KarpoK.
tatsip imeKarfiup igdloKarfiup kuja-
tåne itup ukioK kaujatdlagdlugo ator-
sinaussuliariniarneKarneranut atassu-
mik imeKarfiup igdlutagsså imermik
salivfigssaK isumagingnigfigssardlo
sananeKalisaoK, ilåtigut imermik tu-
nitdlangnartuiaivfiussugssaK. 1958-
ime inårneKartugsséusaoK tauvalo nå-
parsimavik atuarfigdlo ukioK kaujat-
dlagdlugo imilersorsinångorniésavdlu-
git. ervngup avKutå ukioK kaujatdlag-
dlugo atortartugssaK inuit atorsinau-
ssåinik imertartarfilersorneKåsaoK (kr.
450,000/800,000).
aumarssuaisiviup erKåne Kårtiteri-
neKardlunilo nuniorneKåsaoK, taima-
tutdlo tungavigssamik cementiliorneK
autdlartineKardlunilo inårsarneKåsav-
dlune.
ingnåtdlagissiorfik agdlineKåsaoK
maskinai sisémerneKardlutik B & W-
mik type 325-mik 245 hestekræftiling-
mik. tamatumunga atassumik tavle-
anlægeKarfik avdlångortiterneKåsaoK.
niuverneK kioskiliuneKåsaoK.
kommuneKårfik ardlaligtigut avKU-
siniortitsiniarpoK.
mérKanik pårKingnigtarfik mérKa-
nut 40-nut nåmagtugssaK Red Bamip
ingerdlatitagsså sananeKalisaoK (kr.
375,000/450,000).
K’asigianguit.
K’asigiånguane entreprenøreKarfe-
Karanilo sulivfingnik peKångilaK. en-
treprenøreKarfigsså 1957-ime nunior-
neKåsaoK ungaluneKardlunilo. sujug-
dlermik KavterissartoKarfigsså sag-
fiorfiutigissumik bililerivfigtalik sana-
neKésaoK.
ervngup avKutå aussame atortagaK
atorsinautitdlugo Kerinånginerane tai-
mågdlåt rejenik niorKutigssiorneK uv-
dlume ingerdlåneKartarpoK. rejenik
niorKutigssiorneK ingminut akilerdlu-
artarmat rejenik tunissisinaunerup si-
vitsorsinaunigsså pissariaKartutut issi-
gineKarpoK, taimåitumigdlo igdloKar-
fiup Kulåne taseK imeKarfiussoK ator-
dlugo ukioK tamåt imermik pigssaKau-
tausinaussumik imeKarfiliorniarne-
Kardlune. sujugdlermik ervngup avKu-
tigsså tatsimit fabrikimut sananiarne-
KarpoK. ervngup avKutå tåuna inuit
atugagssåinik imertartarfilersorneKa-
saoK. ervngup avKutigsså ingnåtdlagi-
ssap sarfånik kissagsauserdlugo Keri-
navérsårtiniarneKarpoK (kr. 440,000).
ingnåTdlagissiorfiup atortue ameri-
kamiut Ikagtime såkutoKarfikuånit
pissut atornikuvatdlålersimåput ukiu-
nilo kingugdlerne iluarsartarnerat a-
kitsoriartuinardlune. ama nakussusiat
tamanut atusavdlune nåmagkungnaer-
simavoK. ingnåtdlagissiorfik rejefabri-
kimutaoK pissariaKartungmat maski-
nai B & W-typenik 320-nik mardlung-
nik 105—150 hestekræftilingnik taor-
serneKåsåput.
(Kup 20-me nangisaoK)
Rækkeliusbcbyggelse iJulianeluib. Facade 1:300, plan 1:100. Bygningen opføres 1957-—58 og indeholder ialt 11 lejligheder af varierende
størrelse. Ved differentiering af boligstørrelserne opnås bedre mulighed for afpasning mellem boligbehovet og de disponible boliger.
ICaKortume rækkehusiliorneK. 1:300 — 1:100. 1957 58-ime sananeKåsaoK. arKanilingnik angissutsimikut åssigtngitsunik inigssaKarpoK. ini-
taisa angissutsimikut åssiglngisiternerisigut inigssaileKinerup igdldrérsutdlo akornåne nalcrisainerunigssaK anguneKarslnåusaoK.
5