Atuagagdliutit - 18.07.1957, Blaðsíða 16

De forenede Protokolfabrikker
Landemærket 11 — København K.
OMA
MARGARINE
Danmarkime
makarina
niorKutigi-
neKarnerpau-
SSOK...
ima ateKarpoK:
kungiussutut agssavta naidssutivtalo atane
kialunit atsiornera kungip atsiorne-
ratut pingårtigingilaK — tåssame, Ka-
nga kungip atsiornera nålagkersuissut
pissaunerata tamarme kétuvfigå. inug-
pagssuit atorfingmingne avdlatutdlu-
nit Kagfartitaunerånut apartitaunerå-
nutdlunit aulajangissussarpoK, inuneK
toKulunit tamatumångåtaoK aulaja-
ngigaussariput.
„kunge nuname måne nålagtiminit
tamanit Kutdlersausson, pissauneK ta-
måt pigisavå inatsisingortitsisinauv-
dlune iluarsartussisinauvdlunilo piu-
massane iluarissanilo nåpertordlu-
taimatut Griffenfeldip kungip kisi-
me nålagaulernera 1665-ime taimailiv-
dlugo inatsisingortipå. tamatumungalo
kungip erKartussivingne tamane Kut-
dlersaunera ilångukåine ima påsissa-
riaKarpoK pissauneK tamåkivigdlugo
kungip tigumiarå.
tamarmigdlo malerutarianarput —
uvdlumikut taimaingilaK! sdrdlo nalu-
ngerérigput uvdluvtine kunge kisimit-
dlune nålagkersuinermut tungassunik
suliaKarsinåungilaK — atsiornera ait-
såt ministerimik atsioKateKarsimagune
atorsinauvoK. nauk nålagkersugauner-
put „kungeKarnerugaluartOK angnikit-
dlisitaK“ — kungip atsiornera pingit-
sorsinåungilarput. sordlo ilisimagigput
kunge kungingornermine suliagssane
autdlartitinagit atsiugagsså sujugdleK
tåssaussarmat pingårtorsiornaKissu-
mik inatsisinut tungaviussunut male-
ruaissujumavdlune atsiornera, avdlar-
pagssuartigutdle avdlatordluinaK isu-
maKarsinaussarpoK — mingnerungit-
sumik inatsisinik uniuisimassunik isu-
måkérfigingningneKartitdlugo.
periausitorKat ukiut untritigdlit
ingerdlajuarnerine atorneKartuarsima-
ssut uvdluvtine atorput: „uvagut ku-
ngikut pissaunivtigut naKitsisivtigut-
dlo“, „igdlussårssuavtine atulersitat —
il. il.“, „kungikormiussutsivtinik inuv-
dluarKussivugut“, „tamarmigdlo nå-
lagtariaKarput", taimatutaordlo ku-
ngip taigdtigisinaussai tamarmik ag-
dlagautine nålagkersuinermut tunga-
ssune ilångussorneKartarput: „uvagut,
(sordlo ilisimagigput kungip kisime
ingminut pivdlune Kavsérsiut atorsi-
nauvå, „Pluralis majestætis", tåssa ku-
ngikut pivdlugit atarKingningniume
Kavsérsiut latinerisoK) Gutip såimåu-
neragut Danmarkime kunge.
ukiut 400-t ingerdlanerine kungit
agdlagarissarsimassait.
danskit kungisa agdlagarissarsima-
ssaisa pisoKaunerssait ilisimaneKartut
Valdemar ajugaussumit ukioK 1230
agdlangneKarsimåput. kungip naKitsi-
sånik naKissusigåuput atsiorneKaratig-
dlo, sordlo kunge Hanse tikitdlugo ku-
ngit agdlagarissartagait tamarmik pi-
ssuseKarsimassut.
ukiorpagssuit ingerdlanerine agdla-
gautinut nålagkersuinermut tungassu-
ne kungip naKitsiså kisime atorneKar-
tarsimavoK, kungip arKa agdlagkanut
nangminerissaunerussuinarnut atorne-
Kartartitdlugo. pingårtumik agdlagkat
taimåitut ingmikoruteKarpalugttissar-
put, inugpalårtungortitaunertigdlo ing-
mikut itumik kussanåssutiginartardlu-
go. agdlagtoK sianigingisaminik ag-
dlagkamigut KanoK issutsiminik OKa-
lugtuartarpoK.
åssersutigalugo Christiåt éipåta nu-
liaminut, nauk Jyllandip avangnåne
pikigtitsissut autdlarteréraluartut, tug-
patdlersarniardlugo agdlagai atuariå-
kit. agdlagkat ukiOK 1523 agdlangne-
Karsimåput:
„ilisimassariaKarpat nuliaK asassa-
ra, pissortautitavut inuitdlo ilarpag-
ssue Jyllandip avangnånitut akerdli-
lersordluta katerssutarmata, uvavtinut
akiukumavdlutik, Gutip pissarssup
piumasså maligdlugo. tamåna pivdlugo
asangnig diung a Kinuvigåvse avisit
sagdlutut ugperissarKunagit.
agdlagkamine avdlane vlnisortarKu-
nago inerterpå, „franskip ilisimatup
agdlagå maligdlugo kimigtuvatdlå-
Kingmat, uvdlutdlo ingerdlanerine tå-
martitausinaugavse.“
Frederik sujugdliata nalånit pissu-
nik navssågssaKångilaK, tugdliatale
Christiåt pingajuata Kavsigsunguanik
navssågssaKartipåtigut, aitsåtdle Fre-
derik åipåta atulerneragut kungip at-
siornere takugssaunerulerput kungiv-
me agdlagkat pingåruteKartut tamaisa
atsiugagssarilermagit. nålagauvfiup
katerssugausiviutåne atsiugai takune-
Karsinaussut tamarmik atsiornermik
kussanartumik atsiugausimåput. aki-
manernik KaerKussinermine agdlagtu-
me hertug Hansimut agdlagaisa nag-
gatåne imåitunik ilångussisimavoK:
„asassara HansitOKaK, ikingutiga Ka-
nigissatoKara, KaerKussuterput orni-
guvfigisinaussugaluarugko nuånårti-
sagaluaKårma
Christiåt sisamåt kungikormiut Ol-
denborgimiunik nagguveKartut ang-
nerssåt, tåssångåinariatårtartuvoK er-
KarsarKårpiaranilo tamanut akuliu-
niartartuvdlune — sorunalumilo ag-
dlagarpagssuit påpiararpagssuitdlo pi-
ngåruteKarsinaussunik assigingitsor-
pagssuarnik imagdlit Kimatarisimav-
dlugit, tamarmik atsiortausianik piu-
måssuseKarpaloKissumik atsiugkat.
Kolberger Heideme sorssungneKar-
titdlugo ikiligaunine sivisumik ajor-
nartorsiortitåussutigå. agdlagkat issua-
gagssavut tugdliutut decemberime 1644
agdlangneKarsimåput, tåssa imåipoK,
igdluanik issaerunerminit ukiup agfå
KångiutoK; agdlagkat Korfits Ulfeld-
imut ingerdlatineKarsimåput imalo
autdlartiput:
„nakorsautinik ilisimatut tamaisa
katerssortiniåkit perKUvdlugitdlo sa-
pingisånguartik tamåt suna nakorsau-
tigisinauneriga påsiniarKuvdlugo, ni-
arKukut nåpautiga anigorsinaorKuv-
dlugo, någdliugtuarnivnut pis sut aung-
mat, sorssungnermilo issima aserugau-
nerata kingornagut imertualerniv-
nut...“.
Frederik pingajuata biskorpitoKaK
iliniagartoK åssigå, atsiortausiatalo ku-
ssanaKissup erssersipå agdlåumik ti-
gumiaKåsavdlune KanoK nuånarissa-
Kartigineranik.
Christiåt tatdlimåta atsiupilortar-
nerssuata autdlainiartuvigssunera ti-
mimigutdlo sungiusartuarnera ersser-
sipå, tåssaungmat panårKamik Kanga
autdlainiat atortagånik manåkutdle
uniforminiginalersimassumik tigu-
mingnigsinaussut pitsaunerpåt ilåt.
kungit tugdliutut mardluk, Frederik
sisamåt Christiåtdlo arferngat kussa-
navigsunik kungerpalårtunigdlo at-
siortauseKarput — tåssa kisermåussiv-
dlune nålagaunerup perugtulerfiata
nalåne, agdlautip nikeriarfigisimassai-
ne tamane KanoK pissaunermik kiser-
måussisimarpalugtiginera malugineK
ajornångitdlat.
taimaitdlune Christiåt arferngat
nangminérdlune agdlagarisimassami-
nik agdlagaKarsimavoK KanoK nåla-
gautigeriatårtigisinåussutsiminik er-
ssersitsissunik. fyrstinde Sophie Øst-
frieslandimit 1735-me Danmarkimut ti-
kingmat kungip ima ajungisårfigitigi-
simavå nangmingneK pivdlutik oKat-
dlisikujungnermik kinguneKalersima-
ssumik. kungivdlo nuliata fyrstindep
Katångutåta tusartagkaminik namagi-
nausimånginera agdlagkat ersserKivig-
sumik erssersipåt:
„asanerpaussavnut Engelip dron-
ningianut, Kinutenarpunga saimavdlu-
ne akerKuvdlunga.
nuliama asassama Kavsériardlune o-
Karfigissarsimavånga kigsautigigigse
Katånguterse asassarse nunamit må-
nga pérsikusugdlugo Østfrieslande-
mutdlo utertikusugdlugo. uvanga piu-
mavunga sapernangalo autdlartisav-
dlugo, ilivse perKussiguvse, KinuteKar-
pungale Kanon iliorKussinivsinik ilisi-
materKuvdlunga, autdlarKautånitdle
oKalonatigigavse pisimassoKångikat-
dlarmat ilivse nuånårnigssåinarse piv-
dlugo taimailiorsimagama.
kigsautigiumavarale, fyrstinde maung-
nartisimåsångikaluaravkOj uterpat
månisimanera pivdlugo ajortumik pi-
nenarsinaungmat... taimailiv diung a
tåussuma ajunårneranut pissujung-
naerpunga. tamåkule tamaisa puigo-
rumavåka asanerpaussama Engelip
dronningiata såimdusindupanga...
Frederik tatdlimåt agdlagkanut ar-
dlaligssuarnut ingmingnut akerdle-
ringnik imalingnik atsiugaKartarsima-
vok. taissariaKarpordle kunge tåuna
danskisut agdlagtardlunilo atuartar-
mat sujuline åssiginagit. Holberge su-
lilugsinarsimångilaK — danskit, tyskit
franskitdlo oKausé agdlagkamingne
agdlagautimingnilo atorungnaeriartu-
lerpait.
18