Atuagagdliutit - 18.07.1957, Blaðsíða 28

arnamuagssåt pingasut
angungoruna nulianardlune. karrig-
ssanik ikussuiniåsagaluarput soKéngit-
dlatdle aningaussauteKånginamigdlu-
nlme. atausinarmik nerssussuauteKar-
put. tåunale uviata igdloKarfingmut
tuniniagssamårpå aningaussarsiniuti-
galugo karrigssanik ikussugagssami-
nik akigssaminik. nuliatale uvine aut-
dlarKungilå tuniguniuk akigssarsiane
imerniutigalugit nungusasorilerdlugit.
„atåtaK-å“, OKarpoK „ajunginerusaoK
uvanga autdlaruma imågdlåt mardlo-
rårKåjutiga ilångutdlugo tunissuatsi-
åusavara utoncauvatdlåleKingmat".
„piumassangnik", uvia OKarpoK, „sia-
nigernigsåsavatdle ericaimavdluar-
dlugulo nerssussuaK rigsdalerinik ku-
linik naleKartisagagko.“ „åp, taimai-
liusaunga." nulia OKarpoK nerssutdlo
autdlarutdlugo mardlorårKåtoKar-
taoK ilångutdlugo.
igdloKarfiup Kanigtuane nerssutinik
toKoraissartoK nåpipå. „nerssut una
tuniniarpiuk, anånaK-å?“ aperaoK. „tå-
ssame“. akivå. „Hanorme akenartiniar-
piuk?“ „nerssut markimik atautsimik
mardlorårxårdlo dalerinik Kulinik a-
kilerdlugit pisinauvatit." onarpoK: „té-
ssavigssuan. kisiåne mardlorån ator-
figssaKartingilara. igdlonarfingmut pi-
guvit tunissivigssanartisinauvdluar-
pat; nerssussuardle markimik atautsi-
mik akilisavara." taimailivdlutik au-
la jangersåiput. arnardlo atautsimik
markiutitårpoK. igdlOKarfingme mar-
dlorån utoricaK KuloroK dalerinik ku-
linik akilerdlugo pisiariumaneKångit-
dluinarpoK. kisa arnaK nerssutinik to-
Koraissumut utinarpoK onardlunilo:
„mardlorårKån tunisinåungilara ivdlit
pisiarmarniaruk dalerinik Kulinik aki-
lerdlug°.“ „tåssame ama taimailigåine
ajusångilan". nerssutinik toKoraisson
onarpoK. tauva arnaK isertipå neri-
ssagssainik silanångitsumigdlo tuniv-
dlugo nangminen iluarissaminik ne-
rernuvdlugo imerKuvdlugulo. nerssu-
tinik toKoraissoK pitsavigssuan, isu-
maliorpoK. imilerpordlo sapingisé-
nguaminik, kisa ilisimassatanguerut-
dlune silaenipoK. mana nerssutinik to-
KoraissartoK Kanon iliusava? arnaK
ilisimajungnaersimanerane nåparta-
mut uvserumik imalingmut misugtåu-
på merKukunutdlo agssakåtitdlugo si-
lamutdlo nerumårtuinarmut ilivdlugo.
iterame malugilerpoK tamarme mer-
Kuligssuvdlune ingminutdlo tupigusu-
tigingårpoK. „KanoK-una ilivdlunga
taimailissunga. tingmiarssusimavunga
avdlanertan. Hanorme ilivdlunga påsi-
sinéusavara uvangaunersunga avdlau-
nersungalunit? åp, påsivara KanoK i-
livdlunga uvangåussusera påsiniarsi-
naugiga. angerdlamut apukuma ner-
ssutérKat alugtorpénga Kingmivdlo Ki-
lungigpanga uvangåusaunga.
igdlortik patdlingnialeriarå King-
miat avdlagssartorujugssuångorpoK
sapingisénguaminigdlo Kilulerdlune.
arnaK nalomissordluinalerpoK: „tå-
ssame uvangausimångilanga". OKar-
poK. nerssutausivingmut iseraluarmat
nerssutårnat alugtorumångilåt uvseru-
tisungnerssuaK sualugdluinarmat. „tå-
ssa nalunångilan uvangåungitsunga,
tingmiarssusimavunga avdianertan.
pikångånit tingisinaujungnarsivunga."
OKarpoK. majuardlunilo taline siårpai
suluginiardlugit. uviata takulerdlugo
autdlåine aivå ungaluliugkamutdlo pe-
riardlune umiutdlugo. „arrå autdlai-
nianinanga uvangausinauvunga." „iv-
dliuguvit tagpikångånit aterdlutit ani-
ngaussarsiatit årKigssukiartomiåkit."
nulia arnarterpoK aningaussanigdle
tuniussagssaKångilaK tigusimångina-
migit. markisiane atauseK ujartuara-
luarpå nerssutinik toKoraissartup ner-
ssussuarmut akia. silaerusimanermini-
le tåmarsimavå. uviata taméko pissut
tusaramigit kamalerpoK ugpernarsaiv-
dlunilo autdlarumavdlune utemiarna-
ne arnarKuagssånik avdlanik pingasu-
nik nåpitsingikune tåussumatut sianit-
sigissunik.
autdlarpoK. ingerdlangåtsiardlune
takulerpå arnarnuagssåK karrinut nå-
kalagterumik tigumiardlune igdlumit
nutåliamit anissartoK isertardlunilo.
iseriartorångame nåkalagterut sålia-
Kuminut porsimassarpå. „sunauna tai-
ménarssuaK erdloKissutigaiuk, anånå-
nguan-å?" angut aperivoK. „å, igdlu-
tån-una KanoK itOK? anigångama se-
Kinen nåkalagterumut portarpara ise-
rångamale soKarténgilaK. igdlutoKå-
nguavnikatdlarama seKineKardluar-
tarpunga erKussuingikaluarångamalu-
nit. nalujungnaersineKarsinaugaluaru-
ma KanoK ilivdlune igdlup ilua seKi-
nenalersinaussoK 100 dalerinik akili-
sagaluarpunga". „ajomåsagunångi-
laK.“ angut OKarpoK. „ulimautenaruvit
seKinermik tunisinauvavkit." ulimaut
tigoriardlugo igalåsserfilerpå sanassut
puiorsimangméssuk. erninaK seKini-
lerpoK. dalerinigdlo 100-nik tunitipoK.
„tåssa sujugdleK“, angut OKarpoK
ingerdlarnigdlunilo.
ingerdlarnitsiardlune igdlo avdla si-
latangerpå tusalerdlugulo iluanit åni-
arpalugdlune nivdliarpalugssuaK. ise-
rame takulerpå arnap uvine niaKuinå-
tigut unatåussuarmik unatartorssugå.
ilugdligsså nutåK atitiniaraluardlugo
sapilersimavå nuilagsså putuneKå-
ngingmat. „KanoK-una iliortuse?" ta-
komartaK matumingånit aperivoK.
„uvit-una toKuniarit?" „någgale." ar-
naK OKarpoK. „ilugdlertårtinarniara-
luarigauna." angut sågpoK OKardluni-
lo: „avdlatut ånernånginerussumik
ilugdlertårtitsisinaussoKarune nuliara
ajoKersutinarpago ilugdliup atitinig-
ssånik 100 dalerinik akilisagaluarpa-
ra.“ „ajornåsagunångilan Kiutinik tu-
ninaruvsinga." angut OKarpoK. arnap
Kiutit tuniungmagit ilugdligssaK nui-
lalerpå. 100-nigdlo dalerisivoK. „tåssa
åipå.“ angut OKarpoK ingerdlarKigdlu-
nilo.
ingerdlavdlune sivitsutdlartoK igdlo
avdla tikipå tåssane Kasuersitsiåsav-
dlune. inip iluanut isermat arnaK ape-
rå?“ „Ringerigimiuvunga." akivå.
„arrå, KanoK-å, himmerigimiuvit?"
tauvame Per anden nalungikungnar-
sivat uviga pivdluartoK?" arnaK tusi-
lakulugkame. pingajugssånik uviner-
KigsimavoK. tåunåtaordlo sujulimisut
Perimik ateKarsimavoK. uvia sujug-
dleK ajortusimavoK. taimåitumigdlo
tugdliata asasimaKingmane pivdluar-
tunerartarpå. „åp, tåssame nalungika-
luarpara." angut RingerigimioK OKar-
poK. „Kanorme tagpavane ipa?“ arnaK
aperernigpoK. „sualugpatdlångilaK.“
angut OKarpoK. „ingmaralanguaK neri-
ssagssautenarpoK timimigutdlunime a-
tissanångilaK, aningaussat, tåukulunit
oKautigineK ajornaKaut." „åp, nag-
dlingnåssusia". arnaK OKarpoK. „tai-
måitariaKéngikaluarpoK Kimatanik u-
livkårdlune. inérakasik atissanik uliv-
kårpoK nivingartitigkanik Kimatainik
igdlerfiussardlo aningaussanik uvima
pivdluartup torKortai tarKama. nagsa-
rumagaluarugkit Kamutinut ikivdlugit
histimik KimugteKarsinauvutit. histe
Kamutitdlo tagpavane piginarsinauvai
angalaorniarune atortagagssane. pisui-
nartariaKångilarme taima pitsutigissa-
riaKånginame.“ angutip Ringerigimiup
Kamutit atissanik ulivkårtut igdlerfiu-
ssardlo aningaussanik Kivdlertunik
silviussunik ulivkårtoK nerissagssar-
pagssuit imigagssarpagssuitdlo peréra-
migit Kimugserdlune autdlarpoK a-
ngerdlardlune. „tåssa pingajuat“. o-
KarpoK.
angerdlamut tikingmat nulia sujor-
nane utarKerérpoK. „uvinguaK-å, tikit-
dluarit. Kangale ikussuerérpunga nau-
lerérungnarsiputdlo. autdlaravitdle ta-
ratsut nautsivivtinut ikussorérpåka."
„ait? tåssame sianitsuvutit taimåituåi-
narniarit. sulile åma nuname ilingnit
sianinerussoKarpoK.
mérnat inuvdluaritse, tåssauvunga
ikinguterse Tønnes Olsen.
sujulivta pinguautåt
ajarårneK
méraunerma nalåne pinguautigalugo
nuånarissavta ilagåt ajarårneK, utor-
Karnit ajoKersorneKardluta, pingårtu-
mik unukut tårtalernera iluagtitdlugo.
igdlut ardlåne mérnat uvagut kater-
ssordluta unukut tårsissarångat aja-
rårniartalersarpugut. mana pinguaut
tåuna puigomeKalermat. ajarårdluta
sananiartagkavta arKe taigorneK er-
Kaimasséka issuåinardlugit taigusavå-
ka, isumanarama imana ilait oKausi-
tornanik sujulivta oKausitoKåinik ila-
Karsinaussut måna puiomeKalersunik.
sujugdlermik ajarausiortarpugut e-
risåminermik uniminermigdlunit amit-
sunguamik kilitamik erivigsalårdlugo
itumavtinik agssaligdlugo isivigsardlu-
go tasigsalårdlugo. ajarautigssaK nå-
malerpat merssordlugo nigalivdlugo,
tåssalo taimailerérune ajaraut atorsi-
naulertarpoK, tamavtame mérKat uva-
gut ingmikut ajarautenartaravta.
sujugdlermik iliniarKårtagkavta ila-
gåt una: ajaraut tikivtinik igdlugtut
atisavarput tikivut nåpardlugit agssait
ilait peKigdlugit ajaraut nigalingordlu-
go KivneKartinago sanimut sukatdlu-
go. tauva sanimut sukatisimåinardlu-
go tikerput talerpik silåmut Kivssat-
dlåsavarput. såmik tikeK napatinar-
dlugo. OKalugdluta taigusavavut tug-
dlerigsårdlugit tikivta Kivssatdlangne-
re tamaisa oKautsit ukua:
1 ingimå, 2 liutå, 3 ålivtå 4 tugsé-
rutå, 5 erKa, 6 niora, 7 nåniartunut, 8
neriutå, 9 ajagssarpatdlagtoK, 10 sing-
nakinartutå, 11 puluplo, 12 puluplo.
taimailioréruvta ajaraut KivneKali-
saoK. tauva tikeK såmik napatinar-
dlugo ajarautdlo sanimut sukasimåi-
nardlugo tiken talerpik utimut åma
Kivssakåtisavarput Kulåne taigugkåka
taigordlugit, tugdlerigsårdlugit taigor-
dlugit. tåssa kukusimångikuvta kingu-
mut ajaraut KivnérutarpoK. tauva
tåuko sungiukuvtigik avdlat sananiar-
talersarpavut. sanassalertagkavta até
åma utorKarnit ilitavut issuardluéi-
nardlugit taigusavåka.
1 tuténguit åma tutarKigsut, 2 nuv-
fit åma norsså, 3 teriangniaK, 4 tugto
åma norragsait, 5 ukaleK, 6 kilivfag-
ssuan åma kilivfagssait, 7 nanorsuk,
8 KilalugåtsiaK, 9 amajorsuk, 10 iniar-
ssuit iniatsåt, 11 Kajariarssuk atissai-
lo Kardligpai atagdlai, tuvilia, ardla
(alia), 12 talersuk, 13 isersuk, 14 nia-
KuågssiaK, 15 nipartusuk, 16 puisså, 17
Kugssuk Kugssuarålo, 18 Karssåpiar-
ssuk, 19 åkulugsuk, 20 sarpigdluarig-
sok, 21 tulugaK. tåuna ineruvtigo ag-
ssavtine ajarautip atiorKarsimassavta
ilai iperartardlugit OKartåsaugut ima:
1 Kingmiata pangaligpå, 2 arnarKuag-
ssåp agssagpå, 3 niviugåtsåp Kulåupå,
22 kamigssuit, tulimårssuit usugssuar-
dlo (anånama avanerssuarmiumik Su-
ersap nulianik Menumik ilitane ajo-
Kersussutigingmagit. åma avanerssu-
armiut maungnartaleramik ajoKersu-
ssutait, avataK, Kupalorarssuk, tulåt-
siaK avdlåluitdlo tåvanimiunit pissa-
råvut). 23 putuartoK, 24 mikeriartoK,
25 anajarortortoK, 26 tasikumiartOK,
— sule ilaKåsagaluit ilai puigoravkit
tåukuinaulit.
Wolfgang Amadeus
Mozart
(nånera)
inungomeranit ukiut 200-ngormata
atarKiniardlugo silarssuarme tamarme
nagdliutorsiuneKarpoK. Danmarkimi-
saoK. pivdlugo agdlaKåtårtorssuput e-
rlniailo nipilerssoKatigingne, issiging-
nårtitsissarfingne radiomilo atomeKa-
Kalutik. radiokume uvdlut tamåker-
dlugit ukioK kaujatdlagdlugo eriniai a-
tungnågåuput.
Mozartip eriniai nålaorniartamiåkit.
kinalunit eriniainut nålaortoK nuånå-
rutigssarsissarpoK. tamatumunga pi-
ssutauvoK eriniortut ikigtuinait tai-
matut nålaoruminartigissunik ikasar-
palugtunik oKimaitsorsiorpalungitsigi-
ssunigdlo eriniortarmata taimalo eri-
nat tusarnerKingnårtut pilersisimav-
dlugit. eriniai nålaorumagdlersimagåi-
ne tauva imaKa påsiartordluarneKaler-
sinauvoK suna pissutigalugo Mozart
silarssuarme inusimassut piginåussuse-
Karnerpåt ilåtut ituåsassoK eriniailo
suna pissutigalugo inuit pilersitarisi-
massaisa Kagfasingnerpårtarinerait.
(nåvoK).
Penneven søges
Sukkertoppen, 1957
Kære kammerater!
Jeg ved ikke hvad du hedder. Vil du
skrive til mig? Jeg har 4 storebrødre
og 2 små brødre og 3 store søstre.
Jeg er født den 5. januar 1946. Jeg
er 11 år. Hvornår har du fødselsdag?
Min far er fisker, han er 53 år, og mor
er 50 år. Mor arbejder meget hjemme.
Vi har en motorbåd.
Om sommeren plejer vi at samle
tørv og brænde, og så bor hele fami-
lien i telt 1 måned på en ø.
Vi har en gammel skole. Vi har
ingen gymnastik og sløjd. Sukkertop-
pen er en lille by, og der bor 1450 men-
nesker. Hvor mange indbyggere har
din by? Har du brødre eller søstre?
Hvad hedder din far og mor? Min far
hedder Niels Heilmann, og mor hed-
der Bolethe. Min storesøster bor i Fre-
dericia i Jylland. Hun har en mand
og to små piger.
Vores lærer i dansk hedder Christian
Stærmose og hans kone hedder Gun-
hild, hun er lærerinde.
Kan du skrive til mig? Hvem hed-
der Jørgen. Når drengen hedder Jør-
gen så skal jeg yære en kammerat til
en dreng i Godthåb i Grønland.
Kan du sangen „Mete åpipoK Mete
åpipoK" til Jørgen. Jeg kan ikke skrive
dansk, .kun lille smule.
P. S. Skriv foreløbig til denne Suk-
kertoppen-drengs far fisker Niels
Heilmann. Faderen skal nok sørge for
at give brevet videre til sin søn, der
åbenbart hedder Jørgen. Red.
30