Atuagagdliutit - 19.06.1958, Side 5

lilff
■Dl
mm
lam
is rr
Kalåtdlit -nunåne nutarterinerit suni-
nere mana misigssorneKalerput!
Kåumåme julime inuit ardlalialu-
nguit Kalåtdlit-nunånut pisåput inat-
sisit nutåt nutarterineritdloavdlarpag-
ssuit KanoK suniuteKarsimanerånut
påsissutausinaussunik katerssuiniar-
niardlutik.
ilisimatut avdlatdlo ingmikut itunik
påsisimassaKardluartut påsissagssar-
siordlutik Kalåtdlit-nunåliarnerat nu-
taujungilaK. ila, ila, nutaujungilaK, tå-
ssame sorssungnerup nånerata kingor-
na amerdliartortuåinardlutik nunale-
rartarsimåput, Kavsinigdlo påseru-
sungnartineKartarsimavoK tåkussorar-
tut tamåko sumik sujunertaKarpiar-
nersut påsissagssatdlo katerssugait su-
mut pissamersut.
inungnutdle måna Kalåtdlit-nunå-
nut tåkuterKajåler,sunut tungassut av-
dlåuput. nangmingneK soKutigissatik
ingerdlåniardlugit nunalingniångitdlat
inatsissartutdle landsrådivdlo kigsau-
tigisimassåt maligdlugo nålagauvfing-
mit autdlartitauvdlutik. suliagssåt tå-
ssa påsiniåsavdlugo inatsisit nutåt,
pingårtumik pinerdlungnermik åmalo
åiparingnermik inatsisit pissutsitdlo
avdlat nutårpagssuit ukiune kingug-
dlerne maunga encussomeKarsimassut
Kalåtdlit-nunanut nalerKiitunersut.
1950-ivme kingorna nåmagsineKar-
simassut sugdlunångeKaut, ingerdla-
nerdlo sukasimaKaoK. nunaKarfiku-
tårtumik nangminerssordlune erxar-
tussissoKarnikut, pericingnigssap tu-
ngåtigut atuarfigtigut, il. il. ingerdlat-
sineK nutarterneKarsimavoK sanaor-
torneKarsimavdlunilo sujornatigut ta-
kuneKångisåinartumik. tamåko tamar-
mik pisimåput måne pissutsit pitsau-
nerulersikumavdlugit.
kisiåne kiavdlunit ilisimavå sumilu-
nit KanoK iliorfiussume maungåinar-
toKartarmat. taima angnertutigissu-
mik pissoKarfiussume ajornaitsungi-
laK ilisimåsavdlugo avKut ingerdlavi-
gis,saK erKortunersoK anguniagkatut-
dlo kigsautigissaK angussugssåusaner-
dlugo. uvdluinarne Kalåtdlit-nunåta
nutåp Karmarniarnera tamarmik ulå-
putiginermit pivfigssaKartoKarsimå-
ngitdlat ingerdlanerup iluamérsunera
påsiniåsavdlugo. soruname tamavta
ingmikutårdluta aperKut tamåna piv-
dlugo isumavtinik pigissaKarpugut.
Kanorme tauvame akulikitsigissumik
tutsiutarsimava sukavatdlårtumik ar-
ripatdlårtumigdlunit ingerdlaneKar-
toK, kalåtdlit malingnausinåungitsut,
isumatdlo avdlarpagssuit. uvdlume a-
migautigineKartoK tåssauvoK pissutsit
atautsimortumik KulånitdlusoK issigi-
sinaunigssåt, Nungme Manitsumilunit
pissut kisisa erKarsautiginagit, sine-
riagdle tamåt nautsorssutigalugo.
taimåitumik-una inuit ardlalinguit
sulissugssat katerssorneKarsimassut,
ilatigut Kalåtdlit-nunåne inunsortuga-
mik kalåtdlisutdlo oKalugtuvdlutik
måne pissutsinik påsisimangnigtussut
ilisimavdlugulo inoKatigingnerme pi-
gsutsinut åmalo inuit isumåinut på-
singningneratdlo påsissutigssat KanoK
ilivdlune katerssorneKarsinåusassut.
tåuko inuit ikiortigalugit neriutigine-
KarpoK ukiune kingugdlerne pissutsit
KanoK ineriartorsimanerat pitsaussu-
mik tamatigortumik påsissaKarfigisi-
naujumårdlugo åmalo isumanit na-
lautsornerinangajakut isumiutausima-
ssunit erKoriainemitdlo pitsauneru-
ssumik tungavigssarsisinåusavdlune
sujunigssame ingerdlanigssap pingår-
nerussutigut KanoK ikumårnigssånut.
kikupatdlo suliagssamik tamatumi-
nga KaKutigoKis,sumik suliaringnig-
tugssat. kigsautigissauvoK sulissugssat
kalåtdlit pingasusassut åmalo Kavdlu-
nåt pingasuvdlutik. kalåtdlit tåuko
pingasut agsorujugssuaK nakoKutigi-
savåt kalåtdlisut oKalugtunertik ka-
låtdlit inunerénik erKarsariartausiå-
nigdlo putdlavigingnigdluinarsima-
nertik. Kavdlunårtait tåssåusåput psy-
kologit („tarnip pissusinik ilisimatut")
mardluk åmalo kulturimik Kanganit-
samik ilisimatoK (etnograf) atauseK.
— erKarsautigineKartordlo tåssau-
vok inuit arfinigdlit tåuko påsi-
ssutigssanik katerssuinermingne
suleKatigigdluinåsassut påsissutig-
ssatdlo katerssorneKartut sapingisa-
mik tamåkissuniarnigssåt erKor-
dluartunigssåtdlo Kulåkérumavdlugo
ingmingnut ikioKatigigtuåsassut. pi-
viussumik atautsimortumik kalåtdlit
Kavdlunåtdlo ingmingnut taperserso-
Katigigdlutigdlo ilårtueKatigigdlutik
sulineratigut tamatuma angunigsså
neriutigineKarpoK. suleKatigigtugssat
tåuko tamarmik aperKutit Kulaiarnia-
gagssait sujumut tamarmik aulaja-
ngersarKigsårérsimåput, tåssa nang-
mingneK påserusutatik aperssutigi-
ssugssaunagit, kisiåne Kalåtdlit-nu-
nåne uvdlumikut ingerdlanerup påsi-
niarnigssånut apencutit pingårutigdlit
aperssutigissåsavdlugit.
misigssuinigssame aningaussat atu-
gagssat ukiune ardlalialungne utarKi-
simassat ungasigpatdlångitsukut kisa-
me akuerssissutigineKarsimåput. tai-
måitumik suleKatigigtugssat måna
Kalåtdlit-nunåliagssamålersut sule ta-
mékerdlutik tikuarneKarsimångitdlat,
tåssa suliagssamut taima ingmikut ag-
tigissumut inuit ingmikut piuku-
nauteKartut pigssarsiariniamerat a-
jornakusortorujugssungmat. Kalåtdlit-
nunåne nunaKarfit tamaisa sulivfige-
rusungnartitaugaluarput, ineriartor-
nerme nunaKarfingne tamane inger-
dlåneKarmat, taimailiusagaluaråinile
pivfigssaK aningaussatdlo amigaru-
.iugssuaKaut. taimåitumik avdlatut a-
jornartumik sinerissap ilå angnikit-
sok avdlanit angnertunerujugssuarmik
sulivfiginiarneKarpoK, misigssuinerit-
dlo angnikinerussut sinerissap ilaine
avdlane ingerdlåneKagssamårdlutik.
Diskobugte piniartutut inuvfiuvdluni-
lo aulisarnermik ingerdlatsiyiussoK,
fabrikilik avingarusimassumigdlo a-
simioKarfingualik, naitsumik OKauti-
galugo, Kalåtdlit-nunåta ilå Avangnå-
ta Kujatåtalo nåpivfiat, pisorKap nu-
tåvdlo nåpivfiat, angnertumik suliv-
figssatut KinerneKarsimavoK. imåingi-
lardle Nuk, distriktit savauteKarfiu-
ssut nunaicarfitdlo pingåmerpåmik
aulisarnermik inutigssarsiuteKartut
puigorneKarsimassut. tamåkutaoK ti-
kineKarumårput; sulivfigssardle aut-
dlunerussagssaK, ukiormånaugatdlar-
tume DiskobugtiuvoK.
^misigssuinertigut neriutigineKarpoK
påsisavdlugo pinerdlungnermik inatsi-
sit tåukununatigutdlo pilersineKartut
nåmaginarnersut imalunit avdlångor-
titariaKamersut. åmåtaoK nautsorssu-
tigineKarpoK åiparingneK pivdlugo i-
natsisit nutåt KanoK suniuteKamerat
pingårutilingnik påsissutigssarsivfigi-
savdlugit. åma inuit erKartussinermig-
dlo suliaKartut ingmingnut pissusiat
soKutigalugo alapemaiserniameKar-
poK, pissuseKatånigdlo sulisitsissut su-
lissartutdlo ingmingnut pissusiat åma-
lo sulivfingne, sordlo umiarssualiving-
ne, maskinakujuit atomeKalerneråne
aperKuterpagssuit pilersimassut miki-
ngitsumik påsissutigssarsivfigerusung-
neKardlutik. kisalo kingugdliutdlugo
tamanitdle pingårnerpautitdlugo Kav-
dlunåt Kalåtdlit-nunåmiuvitdlo ing-
mingnut pissusiat åmalo nunaKar-
fingnut avdlanut nugtersimassut apor-
figissartagait pivdlugit påsissagssanik
katerssivdlune oKåtåmiarneKarpoK.
mauna oKåtårneKalersoK nutårdlui-
nauvoK. Kalåtdlit-nunåne aitsåt taima
angnertutigissumik misigssuineKaler-
poK. inatsisinik ilisimatut 1948/49-me
sulinerat amerdlasut erKaimajungnar-
.sivåt. suliaK måna autdlamerneKaler-
sok angnertunerujugssuvoK. nalorKu-
ssissut issorniartutdlo amerdlaKaut.
suliariniarneKalersoK ilaisa mitagpåt
OKardlutigdlo tamatumunåkut igdlut
aningaussatdlo amerdlanerussut pig-
ssarsiarineKarnaviangitsut pigssarig-
sårnerulernerdlo anguneKarnaviarane.
sordlo OKartoKarsimavoK tupigalugo
inoKarsinaungmat angalaKåtårdlutik
inuit nåmagingnigsimårnerånik aper-
ssuinigssamut pivfigssaKartunik, uv-
famigoK isumaKarnerussumik suliag-
ssarsiuinarunik. tamatumunga aker-
dliliutdlugo oKartariaKarpoK timikut
itunut, ikiuinermut, perKingnigssamut
Kup. 17-me nanglsaoK
5