Atuagagdliutit - 19.06.1958, Page 6

»ineriartorneK
sujumut
ingerdlasaoK«
iliniagaKamerput nudnårutigårput, ilame iliniaqa-
Karnerput ndmalersmåungivigpoK. åma nalungi-
vigparput avKut suna ingerdlavigisagigput: Kåu-
marsainerup avKutå ...
Magdalene Heilmann
Nungme iliniarfigssuarme ili-
niartut inusugtut tatdlimat,
Kalåtdlit-nunata ingmikor-
tuinit tamanit pissut, asi-
mioKarfingningånérsut — i-
låtigut agdlåt 50-inarnik
inulingmit — uvdlut ardlåne ili-
niarfingme init atuarfiussut ilane ig-
sivfåput OKaloicatigigdlutik Atugag-
dliutinilo suleKataussoK OKaloKatiga-
lugo. nerrivérKat igdluartiterdlugit ka-
titerneKarsimåput, sordlume radiukut
autdlakåtitsisavdluta OKaloKatiging-
niardluta igsåsimassugut, iliniartut i-
låt OKarpoK. silatåne nivdliarpalugput
ilåtigut Kataitsukujortardlutik. arssa-
mik pinguarpalugput...
inusugtut tatdlimat 17-init 20-t ti-
kitdlugit ukiugdlit ingmingnit, atuar-
fik sujunigssardlo pivdlugit oKalug-
tuarput. matumunga autdlarKausiu-
neKartut simérsomertut ltumik o-
KauserineKarput. — aperssuissup o-
Kartitsiniarneragut oKauserineKå-
ngitdlat, uisåtdlagtitsimissårtumig-
dle anineKardlutik, avdlatdlume
pingårtorsiornånginerussut (tamåna
ima påsineKarniaKinane timerssorneK
IlånguaK Jensen
pingårtorsiornartutut nautsorssuneKå-
sångitsoK — agsut-una pingårtitag-
ssaK!) _ erKartomeKarput. takomartat
oKausé, Kavdlunåt kalåtdlitdlo oKausé
oKatdlisigineKarput, taimaititdlugulo
ilåt OKarpoK:
— iliniagaKamerput nuånårutigår-
put, ilame iliniagaKamerput nåmaler-
sinåungivigpoK. åma naliingivigparput
avKut suna ingerdlavigisagigput: Kåu-
marsainerup avKutå...
indsugtut tåuko nuånårtuput. erKar-
tugkat pingårtorsiutigssartaKarneru-
ssut sugaluit OKaloKatigissutigineKara-
luarput, eminardle KimåneKartar-
dlutik. nuånitsusinaussoK igdlamikut
augkiartuåginartarpoK. oKaloKatigissat
tatdlimat ingassavigsumik timerssor-
nermik nuånarissaligssusimagunarput,
erKartusavdlugume nuånarivigpåt. Ki-
massumik pingårtitserpaloKalutigdlo.
fimåtaordle perpiångitsumik OKarto-
KarpoK iliniarfigssuarme iliniartut a-
kornåne tamatuminga soKutigissaKar-
neK Kimagsarniardlugo suliniarneKar-
neru lårtariaKaraluartoK.
— instruktør agsorssuaK amigauti-
Jonas Nielsen
Adolf Rasmussen
gårput, sujulerssuivdlune ajoKersussi-
sinaussoK. unangminigssat årKigssu-
niagagssatdlo tamaisa nangmineK isu-
maginialugtarpavut, iluagtipa j ugtar-
dlugitdlume. iluaKutåusagaluaKaordle
timerssutit åssigingitsut iliniarniame-
rine ilitsersuneKalårsinaugaluaruvta.
sordlo arssåunermitauva KanoK agtigi-
ssumik påsisimavarput? atletik? pit-
sausagaluaKaorme dommerimik, suju-
lerssuissumik tartiatigut pigssaKarsi-
naussaraluaråine.
inusugtut tåukua timerssorneK ag-
sut pingårtipåt. ikingutigingnerup ti-
merssornermik ingerdlatsissoK pitsau-
ssumik sujunigssaK taputdlugo suni-
vigissarpå. taimatut torKartåritigissu-
mik tamåna OKautigineKångikaluar-
Pok, oKautigineKarnerale taimatut
påsissagssauvoK, isuma silarssup ilåne
avdlamé perorsaissut timerssorneK
pivdlugo isumanit ungasigpatdlangit-
sok. Adop arsungmiup tugdlusimårpa-
loKissumik nipeKardlune OKautigå
1957-ime arssamik Kalåtdlit-nunåne
mesteringorniunerme (K’aKortume)
nangmineK amerdlanerpånik ajutitsi-
ssdsimavdlune.
nipissorssuit!
atuarusugput, iliniarusugput, nipait-
sumigdle sujumuivfigssaKångilaK. ta-
marmik nunaKarfingnit mingnerussu-
nit pissuput Jonas Nielsen Ikerasang-
mit (tJmånap erKåne), Adolf Rasmus-
sen Arsungmit, IlånguaK Jensen Sio-
rapalungmit (Thule), Magdalene Heil-
mann Manitsumit, kisalo Helga Mane
Angmagssalingmit. nipaitsumineK su-
ngiusimavåt. Nugdle perpalukujug-
patdlåKaoK! tåssa igdloKarfik nangmi-
neK, pingårtumigdle iliniarfigssuan!
— KanoK ilivdlune aKagumut ilinia-
gagssat akornusersorneKdngivigdlune
sangmineKarsinåupat inusugtut Kuli-
nit 15-inut atautsimut ineKartitaugpa-
ta? soruname taima ineKartitauvdlu-
ne erKigsisimårneK ajornavigpoK. tai-
måitorme ingerdlavoK, kisiénile Ka-
noK iluåtdlagtigisava...
niviarsiarKat Kiåmiartutigåt igdlu-
me suliagssanik iliniartitåunginamik,
tåssame soKutigigaluaKigamiko. kisa-
lo nukagpissat niviarsissatdlo tamar-
mik isumaKatigigput iliniartut iliniar-
titsissutdlo ingmingnut ilisarisimar-
Karpåtdlårnerardlueit. ilisimavarput-
dle iliniartitsissut iliniartunik atausiå-
kånik ingmikutårtumik isumagingni-
savdlutik pivfigssaKarKarpatdlårtut.
anorfitdle taimåitut avdlane tamane
ama aporfiuput, OKautsitik ilavait.
sujunigssaK
sujunigssaK? sungorniarumåmerdlu-
tik tamåkerdlutik aulajangiutivigsi-
mångilåt. IlånguaK Adolo iliniartitsi-
ssunsorniardlutik isumaliuteKarput,
Jonas mekanikeringomiarpoK. niviar-
siarKat nåparsimavingne pårssissutut
sulineK erKarsautigimissårpåt. Magda-
lit tamatumunga aulajangersimå-
nguatsiarpoK, Helgale sule ersserKig-
sumik oKarsinaunane. tamarmigdle
Danmarke takorusugpåt, pissutsit ili-
niarfiginardlugit, takussagssarsior-
niardlutik.
oKautsit erKartorneKancilerput, ty-
skisut tulugtutdlo iliniarput. nalorni-
ssomertaKångivigsumigdlo nipeKar-
dlutik oKarput: _ ,
— soruname Kavdlunåtut iliniasau-
gut. kalåtdlit OKausé kisisa atordlugit
nåmaginartumik angussaicarneK^ ajor-
naKaoK. ineriartorneK måna sujumut
ingerdlassariaKarpoK, isumaKarpugut-
dlo pissusigssaK erKordlugo ingerdla-
neKarsoralugo.
— pissutsit sukavatdlåmik ingerdlå-
pat?
— uvaguvtinut sukavatdlångitdlat.
kalåtdlitdle tamåkerdlugit kaline-
KartariaKarput. tamåna pingårtoru-
jugssusorårput.
akitsutit avdlakujuitdlo.
niorKutigssat kingugdlermik akitsor-
nerat akilerårutitaisalo agdlinerat er-
Kartordlugo oKaloKatigingnermut nag-
gasiuneKarpoK. tamékule aulajanger-
simassumik isumaKarfigineKångitdlat.
pissartut taimåitut pivdlugit neriug-
put erKortugssaK periausiginenåsa-
ssok, tåssa OKaramik akitsutit lands-
rådimit isumaKatauvfigineKarsima-
ssut.
ujarnat iluatingnartut ilisimatut
Kalåtdlit-nupåne isorissaisa navssåri-
neKamigssåt piarneKarsinaulemig-
ssåtdlo naggatågut taitsiarneKarpoK.
tamatumuna pisussutausimasinaussut
atorniarneKalersinaussugpata pitsaor-
KajaraluarpoK. aka.
Ovenstående fem unge menne-
sker har fortalt A-G- medarbejder
om deres syn på udviklingen i
Grønland, om deres skolegang, om
sport og meget andet. De kommer
fra hele Grønland, fra den sydlige
del til den nordlige, en enkelt fra
Østkysten — og alle fra mindre
pladser. „Vi er glade for at lære
noget", siger de, „vi kan ikke lære
nok“. De er alle enige om, at ud-
viklingen skal gå fremad, men dog
ikke i for rask tempo; alle skal
kunne følge med. Hvad vil de væ-
re? Lærer, mekaniker, sygeplejer-
ske. Og de vil gerne videreuddan-
nes i Danmark.
6