Atuagagdliutit - 19.06.1958, Page 7
angnerit nance anguvdlugit påsissa-
Karusugtorujugssuput, tåssa narKånig-
sinaugaluarunik KangarssuaK silap pi-
ssuserisimassåta påsissaKarfiginigsså-
nut piukungnardluinartunik tikitaicå-
sagaluaramik.
påsiniarneKarpoK sermip Al askam I-
tup nukik setiinermit pissoK KanoK
agtigissoK tigorKartarnerå. misigssutit
pisatarpagssuagdlit atordlugit Kingor-
nerit takugssåungitsut såkortussusiata
avdlångorarnerat ugtortarneKarpoK.
misigssuinermut atugkat avdlat tai-
matungajak pisataKartigissut atordlu-
git Kingornerit tamåko KanoK angner-
tutigissumik sermimit uterartitaune-
rat påsisinaulersipåt.
silarssuarmiut peKatigigdlutik u-
kioK ilisimatutut misigssuivfigissåt
Kångiuteriarpat (1958-ip nåneragut)
tauva sikuiuitsume avangnardlerme
kujatdlermilo misigssuivfingnit tama-
nit påsissat nalunaerutigiortorneKali-
séput. nalunaerutigiortomeKartut ta-
måko påsiniarKigsårneKarumårput,
tauvalo nalornissornertaKångitsumik
OKautigineKarsinaulerumårpoK sikui-
uitsume avangnardlerme kujatdlermi-
lo sermeK nungukiartomersoK ag-
dliartornersordlunit — imalunit av-
dléngoriartorane taimaiginarnersoK.
taima påsissat tungavigalugit silar-
ssuarme tamarme silap pissusiata Ka-
noK iliartorumårnigsså sujumut naut-
sorssusiorneKarsinaujumårpoK.
★
Fire amerikanske videnskabsmænd
har slået sig ned på en gletscher i det
norlige Alaska for at finde ud af, om
gletscheren er ved at forsvinde eller
om deri er i tiltagen. Og på grundlag
af denne og andre undersøgelser vil
man kunne kortlægge klimaet for hele
verden ud i fremtiden. De fire mænd
opholder sig på deres ensomme post i
16 måneder, og deres opgave er et led
i Det internationale geofysiske års un-
dersøgelser. Videnskabsmænd fra 60
lande deltager. Når rapporterne ved
dette års udgang begynder at strømme
ind fra hele verden, vil materialet bli-
ve grundigt gennemgået, og man kan
utvivlsomt vente overraskende resul-
tater.
sikuiuitsup
avangnardliup
imarssua
umiartorfiusi-
nauleru-
mårnerdlune-?
McCallip sermia sangmivigtigul pingasu-
tigut KåKat Ingtnit ukaninga ungunenar-
simavoK — sulivfiup kiserdliornauissup
avalangtssé. taimdgdldt tingmissartu-
nguit mikissut sisorautinik atåKUtigdlit
tingmissartortartunitdlo canadamiussu-
nit sungitissitdluarsimassun.it ingerdla-
titsissoKartut atordlugit nunalonissumut
tamaunga ntininea ajornångilaK.
silarssuarmiut peKatigigdlutik nu-
narssuavta Kåne ilisimatutut misig-
ssuinerånut atassumik kiserdliorner-
påt ilagalugit suliaKartut tåssåuput
amerikamiut ilisimatut sisamat Ala-
skap avangnarpasigsuane sermime i-
nigssitausimas.sut. silarssuarmiut pe-
Katigalugit ilisimatutut amerikamiut
sulineråne sisamat tåukua suliåt pi-
ngårnerpåt ilåtut issigineKarpoK. tau-
kua påsiniagagssåt tassa sermip na-
jugkamik agdliartornera migdliartor-
neralunit nunarssuarme tamarme si-
lap suniutånut atåssuteKarnersoK.
sermeK sulivfigissåt ateKarpoK Mc
Call-gletscheren, tåssanilo sermikut i-
tisiartuinartumik Kivdlererussårput.
sermeK tåuna apumik mångertumik
sermimigdlo ukiut untritiligpagssuit
ingerdlaneråne pingoriartorsimassu-
nik ikiarigsitårpoK. ikiarigsitåt åssigl-
ngitsut påsiniaivfigerKigsårneratigut
ilisimatut nautsorssutigåt Kangar-
ssuaK silap KanoK isimanera (klima)
påsissaKarfigisinaujumårdlugo. påsi-
ssatigdlo tåuko tungavigalugit Ka-
ngarnit erKornerujugssuarmik silar-
ssuarme tamarme silap KanoK ileru-
mårnigsså sujuligtutigilersinaujumår-
dlugo neriutigåt.
sulivfigtik tåuna sermip KånitoK
(2500 meter) kiserdliornaKissoK Kéu-
matine 16-ine najortugssauvåt. naju-
gåt tingmissartut kisisa atordlugit ti-
kineKarsinauvoK, kisiénile tingmissar-
tutdluriit atoraluardlugit tikiniarnera
ilåne ajornakusorsinaussarpoK. ting-
missartut ornigutut ilåinaralångue ki-
simik nuniniarnermik oKåtårinigssåt
ilimagineKarpoK. nerissagssat, ikuma-
tigssat agdlagkatdlo nåkartitdlugit pa-
jugutigineKartarput. nerissagssat nå-
kartineKarnermingne nånunit (grå-
bjørn) amerdlaKalutik alapernaitsu-
migdlo soKutigingneKalutik sulivfiata
erKånitunit ajortumérneKarKunagit
saviminernik Kajangnåikangnik por-
dlugit nåkartineKartarput.
angnertoKissumik ugtortainerit
aperKutit ilisimatut kiserdliut akisi-
naulerumårdlugit neriutigissaisa ilait
mékuput:
klima kiangnerulerångat sermeK Ka-
noK ilissarpa? migdliartortarpa ag-
dliartorpalunit?
ukiut amerdlangåtsiartorssuit naut-
sorssutigigåine tauva sermeK KanoK
silarssuarmiut peKatigigdlutik nu-
narssuavta Kåne ilisimatutut ukioK
misigssuivfigissåt uisåtdlautigssar-
pagssuarnik påsingnigfiugunarpoK.
pissarpa? atautsimut issigalugo mig-
dliartorussårtuva imalunit angnerule-
riartorpa?
klima kiangnerulersimagpat: ilima-
gineKarsinåusava sikuiuitsup avang-
nardliup imavigssua umiartorfigine-
KarsinaulerumårtOK?
aperKutit tamåko akisinaulerumav-
dlugit ilisimatut avdlétaoK åma suli-
put. Canadamiut Ellesmere Landime
(Kalåtdlit-nunåta avangnarpiåta akia-
ne) misigssuiput, sermersiutdlo Kalåt-
dlit-nunåne, Islandime, Spitzbergen-
ime åmalo — sordlo dr. Vivian Fuchs-
ip sir Edmund Hillaryvdlo ilisima-
ssagssarsiornerånut atassumik erKai-
maneKåsassoK — sikuiuitsume misig-
ssuivdlutik.
ilisimatut silarssuarme sermerssuit
angutit sisamat Kdumatine 16-ine igdlo na-
jugagssåt. åssilissame angutit tatdlimaune-
rånut pissutauvoK ilisimagssarsiortut ilisi-
matiimik avdlamik tingmissartukdrdlune —
sermimit avåmut atåssutituaussoK — tikiu-
simassumik iikerårteKarmata.