Atuagagdliutit - 21.07.1958, Blaðsíða 5

.
Det milde forur med vekslende regn og sol giver gode udsigter for høhøsten i år i Syd-
grønland.'Om kort tid kan man se en situation som denne, hvor to små landmænd er i
færd med at rive fårenes vinter foder sammen.
Kujatdne iiperndrigsdrdluarsimanera pissutauvdlune ivigkanik katerssivdluarnigssax
neriutigissariaKalersimavoK. sivitsoriångitsoK åssilissanulut ivigkanik enittrissut tarna-
vane takugssaulisåput.
sautigineKarput kommunalbestyrelse
KinuteKartoKarångat nunaKarfiup i-
nue påsiniaivigerKårdlugit akuerssi-
ssuteKamigssamik KinutigissaK aitsåt
landsrådemut ingerdlåtåsagåt.
3. imerniartarfit måssåkut atortussut
nåkutigineKarnerat pitsaunerulersa-
riaKartoK, land,srådelo kigsauteicarfi-
gåt imerniartarfiutilingnut politinut-
dlo maligtarissagssaugatdlartup ing-
mikortuata sisamåne agdlagsimassut
ersserKigsåussutigineKamigssåt.
4. atautsimitut kigsautiginartipåt
sutorniartarfingne imigagssartorfiu-
ssartune imiårKat vlnit imigagssatdlo
kimigtut akilerårusersugaulernigssait.
5. kigsautiginartineKarpoK vlnit a-
kikitsut akisa Kagfangneicarnigssait i-
miårKat akitsornerisigut vlnit akikit-
sut atugaunerulernerat malungnar-
mat. ilångutdlugo kigsautigineKarpoK
vlnit imigagssatdlo kimigtut puiau-
ssårKanut mikissunut niorKutaussut
tikisineKartarnerat unigtineKarKUv-
dlugo. — imigagssat aulakornartorta-
Kångitsut åssiglngitsut akikitsutdlo a-
merdlanerussut Kalåtdlit-nunåne han-
delip niuvertarfiutaine niorKutaune-
rulernigssait pissariaKartineKarpoK.
sulilo ajunginerulisagaluardlune ikiu-
tåusagaluardlunilo Kalåtdlit-nunåne
sodavandiliorfeKalerdlunilo hvidtølli-
liorfeKalersugpat.
6. Kulåne taineKartut nåmagsineKarsi-
naulersugpata erKarsautigineKartaria-
KarpoK Kalåtdlit-nunåne imiagssat
niorKutigineKarnerisa unigtineKamig-
ssåt, téssunga ilångutdlugo Kapulior-
tarneK sukånersumik inertutigineKar-
tariaKartoK, aperKut tamåna nåmagsi-
neKarsinåungigpat landsråde atanci-
nartoK Kinuvigiumavarput imiortar-
nerup maligtarissagssaKartineKarnig-
ssånik ilitserssusiortoKarsimagpat sa-
pingisamik piårtumik nåmagsiniar-
Kuvdlugo.
Blå Korsip sujulerssuissuisa nagga-
tagut landshøvdingimut landsråde- ‘
mutdlo KujåssuteKarumåput .suliagssa-
mik påsingnigdlutik Blå Korsip suli-
niarneranut ikiuvdlutik atautsiminig-
ssaK nåmagsineKartisinaungmåssuk.“
kisalo skoledirektørimut ingerdlati-
kumassaK imåitoK isumaKatigissutigi-
neKarpoK: „Blå Korsip Kalåtdlit-nu-
nåne tamåkissumik sujulerssuissoKar-
fia isumaKatigigdlune aulajangerpå
skoledirektøre Kinuvigiumavdlugo, a-
ukioK 1927 Avangnåne landsrådimut
Kinersinerme Cmånap Kinersiviane i-
laussortagssatut KinerneKarpunga. tai-
mane tJmånap pigissåne ilaussortag-
ssat pingasut KinerneKartarput. au-
ssaK tamåna KeKertarssuarmut (pod-
havn) landsråditut atautsimigiarKår-
punga. taimanikut Ph. Rosendahl A-
vangnånut nålagauvoK. — pujortulér-
xamik avKusårtorneKarpugut kujå-
mukarnivtinilo ilaussortat ilait avKu-
sårtordlugit KeKertarssuarmut pivu-
gut. aussat tugdlerit arfinigdlit ataut-
simigiartarpunga, taimanime Kini-
gauneK ukiut 6 atassaratdlarmat.
kingorna tamatigungikaluartumik
landsrådimut ilaussortagssatut Kiner-
neKartarpunga, ukiordlo måna Kular-
nångitsumik naggatåmik landsrådi-
mut ilaussortatut atautsimigiarpunga.
tåssame åipågo KinersineKåsaoK — u-
vavnutdlo utorKalivatdlårsorilerpu-
nga niaKoralo imaerupatdlårsoriler-
dlugo.
atautsimigiartarnivtine angatdlatit
åssiglngitsut Kavsit atortarpavut: pu-
jortulérKat, umiarssuårKat, umiarssuit
Kimugsimigdlo.
atausiardlunga umiarssuårKamut
kivfaujutigalugo atautsimigiarpunga
KeKertarssuarmut utimutdlo — taima-
nikume aKUgtugssamut inersimå-
nguatsiaraluarpunga.
tuartitsissut ajoKitdlo perKus,sivfiger-
Kuvdlugit .sule angnertunerussumik
atuartunut ilitsersutiginartarKuvdlu-
go imigagssat silaerunartugdlit ator-
nerdlungneKartarnerisa navianarto-
Kåssusé aserutaussåssusilo inungnut a-
tausiåkånut, angerdlarsimavfingnut, i-
nuiaKatigingnutdlo. mérKanutdlo au-
lakorténginerup iluaKutåussusia nav-
suiautiginiartarKUvdlugo.“
taimatut provsteKarfingmut inger-
dlatineKartoK imåitunik oKausertaler-
neKarpoK: „Blå Korsip Kalåtdlit-nu-
nåne sujulerssuissoKarfia isumaKa-
tigigdlune aulajangerpoK provste Ki-
nuvigiumavdlugo ajoKinut erKaisitsi-
ssutigerKuvdlugo sule angnertuneru-
s,sumik aulakornavérsårnigssamut su-
leKatauniarKuvdlugit ilagit akornåne,
taimailiornermikutdlo Blå Korsip su-
liniarnera tapersersorniarKuvdlugo."
atautsiminerme tåssane suliarine-
Kartut angnertunerit ilagåt Blå Korsi-
me inatsisit nuname tamarme atorne-
Kartugssat suliarineKarsimassut. tai-
mailivdlune atautsiminerme akuerssi-
ssutigineKarput Kalåtdlit-nunåne ta-
marmut inatsisit Blå Korsime atorne-
Kartugssat — nunaKarfikutårtune, di-
striktime sujulerssuissoKarfingne nu-
nalo tamåkerdlugo sujulerssuissoKar-
figssame. nuna tamåkerdlugo sujuler-
ssuissoKarneK tås,sauvoK distriktine
sujuligtaissut. tamåna årKigssuneKa-
rérmat KinersineKarpoK lorretnings-
udvalgigssamik, KinerneKartutdlo u-
kuput Jens Simonsen, formand, An-
thon Sethsen Josef Joelsenilo tamar-
mik Nungmitut.
årKigssussinerit åssiglngitsut OKat-
dlisigineKartut saniatigut åma ataut-
simitunit isumaKatigissutigineKarpoK
Sisimiune imingernavérsårtut avisiat
„TtJNGAVIK" angnertuningortumik
.sarKumertalisassoK taimailivdlune i-
ssigineKalisassoK Blå Korsip nuna ta-
måkerdlugo atuagagssiå. — sungiv-
fingne isersimårtarfit fritidsklubbit
OKaluserineKartitdlugit isumaKati-
gingneKarpoK .sapingisamik tamåkua
nunaKarfingne tamane anguniarne-
Karnigssait inigssat aporfiussaraluaKi-
ssut.
atautsiminerme soKutigineKardluar-
tumik erKartorneKartut ilagåt méncat
Blå Korsip iluane peKatigigfeKartine-
Karnigssåt, erKarsautigineKarpordlo
Danmarkime atorneKartut nunaKar-
pujortulérartaraluaravta navialiner-
mik nalautoKångilagut, nauk ilåne pu-
j orsiortaraluaKaluta tåmarta j åku j ug-
taraluardlutalo. umiarssuarmigdlo
„Disko“-mik Umånap kangerdluarne
navivigsoKaugut.
taimane tJmånamit Upernivingmut
autdlarpugut pujortorssugå. siugdler-
mik Kaersut nagdlerunardlugit iluliaK
angivatdlångitsoK apungajaveKårput,
sangugavtalo itsernata umiarssup it-
serna suame tåssa agtungitsiarpå. ki-
pangårunardluta — imaKa NiaKornat
Kångikånerdlugit — unuaKerKata mig-
ssåne inåvugut. aitsåt siningnialersu-
gut sunauna KångulugssuaK Kanga u-
miarssuaK sajugpilunguarsse, sunauv-
fa tamaviat uteriartortoK! magsseréi-
nartugut aporpatdlagkame kåkåk. ma-
to magpitsiåinardlugo suaorpatdlagto-
KarpoK: „iluliarssuarmut apoKaugut,
ilaussungOK tamarmik umiarssup Ka-
nut!"
atissalerssupatdlariardluta umiar-
ssup Kånut KaKivugut. nauk-nauk tåu-
na iluliarssuaK? siuata tungå kisiat Ki-
nerniardlugo Kulerpiavne Kigsigiler-
para ilulissap sinars,sugssua pavfa Ka-
ningilaK! umiarssuaK såmiatungånit
Kulangerdlugo. kangerdlugtånut pula-
simavugut, kangerdliumarnatalo Ki-
ngussånut aporsimavdluta. siuata Kå-
va iluliaminerssuarnik ulivkårpoK, å-
fingne soKutigingnigtoKarpat peKati-
gigfit „HÅBET" pilersineKartarnig-
ssåt.
atautsiminerme najutoK Danmarki-
me imingernavérsårtut kåtuvfiane ge-
neralsekretæriussoK Verner Jensen o-
Kalungnermine erKartuivoK, Danmar-
kime igdloKarfingne imingernavérsår-
tut najugaKarfigissåt ardlaKartut imi-
ngernavérsårtOKarfingnik Kalåtdlit-
nunåne ikingutigingnigssaK sujuner-
taralugo atéssuteKarfig&sarsiortut. ta-
måna soKutigineKardluardlune ilagsi-
neKarpoK taimailivdlunilo atautsi-
minerme tåssane Kalåtdlit-nunåne
igdloKarfit 17-nit Danmarkimilo igdlo-
Karfit 17-nit atåssuteKarfigeKatiging-
nigssåt pilersineKarpoK.
issartagkat antabus taineKartartut
erKartorneKarput mingnerungitsumik
suliniarnerme ikiutigineKarsinaussu-
nik pigssarsinigssaK kigsautiginartine-
KarpoK Kåumarsainiamermut tungå-
ssuteKartut filmit åssigissaitdlo. åssi-
lissat Kåumartitagkat (båndfilminik
taineKartartut) 20 pigssarsiarineKarsi-
ligoK aitsångungmat sikusiortup kiv-
fat ilåta inigisså. iluliarssuaK angi-
ngårmat putsumut ilagutitdlugo taku-
ngitsorsimavå, aitsåtdle ajornarsive-
rérsoK takuvdlugo suaordlunilo Kimå-
simavoK.
umiarssup Kånut KaKivugut umiat-
såt sisamat ningingåtsiarérdlutik pia-
rérérsimassut — atissalersornerinav-
tine. pugtaKutit natdlorssutinardlugit
avguåineKarput paggåneKartardlutig-
dlo. agdlunaussarssuit siuanit aKuanut
umiarssup Kåtigut siårneKarput. uni-
ngåinaratdlarpugutdlo. kisåta såmer-
dliup ulornaisa umiarssup amia putu-
simavåt, imavdle angumassåningina-
me ulorianångitsumik. kisiénime it-
sernatigut putusimanigsså nålaiser-
dlungnaKaoK. aitsåt sut tamarmik pia-
rérsarneKarérmata sagdlaitsunguamik
uteriartulerpoK, erninardlo kingumut
autdlarpugut, kiviartungilagutdlo. ilu-
liarssuaK Kimangåtsiaravtigo umiat-
siaK atauseK arKardlugo umiarssuaK
kauj atdlagdlugo misigssorneKarpoK
kilagsimångitsordlo påsineKardlune.
-— kavfisutitdlarsinardluta autdlarKig-
pugut.
landsrådimutdle atailtsimigiartarni-
ma erKuminerssarå taimane Danmark
tyskinit tiguarneKarmat Dménamit
KeKertarssuarmut Kimugsimik ataut-
simigiarnerput.
taimane KeKertarssuarme nålagau-
ssumit Eske Brun-mit nalunaerfigine-
Karpugut KeKertarssualiarKuvdluta.
aprilip 15-åne Omånamit autdlarpu-
massut peKatigigfingnut avguaineKar-
tugssat pigssarsiarineKarput.
atautsimigiartitat pingasungornerme
juli 9-ane igdloKarfingmut angalatine-
Karput tåssanilo takuniarneKardlutik,
utorKait igdluat, mérKat angerdlarsi-
mavfiat sanatorie radiukutdlo autdla-
kåtitsivigtåK. — sisamångorneruvdlo
unukuane atautsimigiartut månilo pe-
Katigigfingme ilaussortat nuånersu-
mik gæstehjemmip nerissarfiane u-
nugsiuårput.
atautsimineK suliagssarpagssuarnik
imingemavérsårnerup iluane suliniar-
nigssamut iluaKutaussugssanik kingu-
neKartugssaussoK. KularutigineKarsi-
nåungilaK. tåssame imingernavérsår-
toKarnerme suliniarneK åssigingneru-
ssumik periuseKartoK nunavtine i-
ngerdlatineKalertugssaungmat neriuti-
gissariaKarpoK sule angnerussumik
suliniarneK tamåna inusugtunit taper-
sersomeKardlune kagdlussorfigine-
Kardlunilo påsivdluarneKaleriartusa-
ssok. atautsimigiartitat sivnerdlugit.
Jens Simonsen.
gut, sikorigsorssuaK. Ikerasangme u-
nuisinardluta aKaguane uvdlånguaK
autdlarpugut nuna Nugssup mångua-
tigut itivigdlugo KeKertamut pisav-
dluta. nunasiugarput aputeKaKingmat
aitsåt unuaKiterartoK KeKertamut pi-
vugut. aKaguane umiatsåmik Ujara-
sugs;sungmut ikårpugut. tåssane unui-
nariardluta aKaguane åma uvdlårut-
dlugo Kåungukut Kimugsimik! aut-
dlarpugut avaterput tamarme imarik.
KåunguloKingmat aputeKaKalunilo pi-
lårnaKingmat aitsåt unuarutdlartoK
Aumarutigssanut (Skansen) pivugut.
åma tåssane unuinardluta aKaguane
unulerå Kimugsimik autdlarpugut.
KåungusiorKåriardluta „Tunusua“-ti-
gordluta uvdlångulerå KeKertarssuar-
mut apupugut. tåssane sivisujåmik
Kujatåne landsrådimut ilaussortat u-
tarKivavut, tikeriarmatalo atautsimi-
lerdluta.
ineravta pujortulérKamik KeKerta-
mut åneKarpugut, tåsséngånitdlo åma
Kimugsimik itivigsinardluta Dmåna-
mut apupugut sule siko ajungitsoK.
Kinigauvfingme kingugdlerme u-
miarssuåinartigut Nungmukartarpu-
nga; tåssalo kisame naggatåjugunartu-
mik aussaK måna 1958 landsrådimut i-
laussortatut atautsimigiarpunga.
naggatågut nunaKarfit atautsimi-
giarfigissartagkama inue Kujåssutig-
ssaKarfigingålersimassåka ikingutitår-
torfigisimassåkalo inuvdluarKungår-
påka. Edv. Kruse.
imaKa kisame naggatåmik
5