Atuagagdliutit - 21.07.1958, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
umassut nipait inuitdlo onaasé
(BM-mit tigussaK).
1909 ukiåkut angutit mardluk orpig-
pagssuarnik sianigingnigtutitap ig-
dluane igsiaKatigigput skakerdlutigdlo
igdlorpagssuaKarfigssup Magdeburgip
erKåne itume. KingminguaK atautsimik
ukiulik koringuame sinigfissamine iki-
simavdlune nalavoK pungagsalårdlu-
nilo, „Don“imik atilik. Kingmit avdlat
orpigpagssuarnik misigssuissup ig-
dluata ungalugåne itut Kilugpalugtar-
put miaggorpalugtardlutigdlo. taimait-
dlune nipigtorpatdlåriarmata Don ma-
tumukapatdlagpoK siggungminigdlo
mato aportardlugo. suaorpoK: Ruhe!
(ro). (erKigsivdluse, nipangerdlusilu-
nit!)
Kingmip nipå iggiardlugpalussara-
luarpoK, nalunångitdluinarpordle nipe
oKauserdlo tusartuagke åssiliniardlugo
iliortoK. inuata soKutigivdluångitsutut
ikaluarå, pulårtuata soKutigissorujug-
ssuvå, KingmeK asulinaliungitsoK på-
sivdlugo. misigissane tusåssanilo ta-
mana avisit ilåta redaktørianut Ham-
burgimitumut agdlauserå naicitertit-
dlugulo. tamatumunalo Don iluagti-
POK.
orpigpagssuarnik misigssuissup ig-
dluata erKå nipaitsutoKaugaluaK 1910
inugpagssuarnit ornigarneKartalerpoK,
sumit silarssup ilånit tamarmit pi-
ssunik. professorit iliniarfigssuarnit,
avisiliortut sulivfingmingnit, direk-
tørit issigingnårtitsivingnit avdlarpag-
ssuitdlo alapernaiginardlutik aggia-
ssorpagssuit tamanit tikiussortorpag-
ssuångorput. Kingmerdlo erKumitsoK
atuagkiarineKarpoK. Kingmerdlo på-
rivdluarneKalerpoK, tamåkuninga mi-
sigssuissunit sungiusaissartunitdlo.
Hamburgip umassunut katerssugau-
sivigssuane direktøriussup Kingmimik
sungiusaineK ingerdlaterKilerpå, o-
Kautsinigdlo ikingitsunik, oKauseKa-
tigingnigdlo takisorssungitsunik ili-
kardluartitdlugo ersserKigsumik ator-
sinangortitdlugit. kingorna orpigpag-
ssuamik misigssuissup Ebersip pania-
ta ningåvatalo KingmeK nagsardlugo
silarssup ilånut angalaorupåt. Berlini-
mé Don (xmassunik nivtarsaissarfig-
ssuarme autdlartipoK Kåumåmutdlo
12.000 markit akigssarsiarissardlugit,
kingomale KingmeK Kéumåmusiaring-
nerulerpoK 50.000 inornagit pigssarsi-
ssalerame.
sunik nutåjussunik ugperingnigka-
suartartungitsut KingmeK påsiniar-
tuarpåt ilumut OKalugsinaunersoK. —
Donilume ilumut oKalugtarpoK. New
Yorkimikame åma-åsit „Dollar ha-
ben" ilikarujå, Ruslandimikamilo „Ru-
bel haben“. KingminguaK téuna mil-
lionerit malerssugarinalivigpåt, sor-
ssungnerssuardlo sujugdleK pilermat
Kingmip tåussuma oKalugtuagssartå
kipivoK, arKaneK mardlungnik ukio-
Kalerdlune oKatdlorigserugtordlunilo
sorssungnerup autdlartineranit ukiut
mardluk Kångiutut toKugame.
ilisimatoK Leibniz (toK. 1716) King-
mimik avdlamik oKalugtartumik oKa-
lugpalårpoK inuit OKausé 30 atorsi-
naugai. taissiniarnerminile m, n, h-lo
ajornartorsiutigissarsimavdlugit. tai-
måitoK oKalugdluarsinaussoK. King-
mit silatut artorssautigerujugssuarneK
ajorpångoK, isumaitdlo påsivdluarsi-
mångikaluardlugit atorsxnaussardlugit.
KingmingoK ilait inuk oKalugtitdlu-
go nipangerumajungnaertarput. nipi-
nik taivdluartåringikaluartunik Kilo-
riartautigalutik „oKalugtardlutik". —
KingmeK ukiut 6000 matuma sujoma-
gut inungnut kåtukame KilungneK a-
tulersimavå (ilikarsimavå). Kingmiv-
dlo ilagissaisa amarKut ingmingnut
nalunaerfiginiarångamik miaggorner-
tik sivisoK atortarpåt. ilånilo naitsu-
mik Kiloriartardlutik. sorssungnerssup
nalåne påsineKarsimavoK siggartautit
siggaleriartut amarKut umassunik
katerssugausivigssuarnitut miagguler-
sartut. anersalunit siggarumik nav-
ssårtup amarKut miaggornerat åssili-
simanerpå isumagssarsivfigalugo? tå-
ssame nipe nipinit avdlanit sianiutinik
agtuinerusinaussoK (tusåtitsivdluarne-
russartoK).
Kingmit kinguårigpagssuit inuit o-
Kausé tusartuagkatik ilikartarpait o-
Kalugsinåungikaluarångamigdlunit
nålalersardlugit perKuneKarnertik på-
sivdlugo. taggisitdlo naitsuvingitsut i-
likartarpait: kore, pugutaK. igavfik,
uvfarfik. skut. avisit. ajåupiaK avdlar-
pagssuitdlo. påsingneriardlunilo pa-
miuminik unarujortarpoK. takomarta-
mik tikiutOKarpat ilagsivdluarneKar-
nersoK taimåinginersordlunit misig-
ssualåmiartarpå.
inuk tåssatuauvoK kisime OKalugsi-
naussoK oKauseKatigit atordlugit,
Kingmitdle silatunerpait asulinarineK
ajorpait nipaisigut, isumaliutigingi-
kaluardlugit. aulariausivut malerari-
ssarpait. åmåtaordlo matuma sujoma-
gut amarKunut ilausimagaluarnertik
malungnartituardlugo tamatumuna. a-
marorpagssuame ilåt atauseK ilaminut
pingårutilingmik nalunaerutigssaKar-
tarpoK sunerdlugitdlo, sordlo: pamiu-
me naparneragut. nakatineragut, mer-
Kume tikortinerisigut avdlatigutdlo. —
oKaruvta Kinilersarput, ilane kama-
sugpalulersardlutik KanoK itumik på-
sissaKarsorinertik maligtarunardlugo.
((nangisaoK normume tugdl.)
umassut inungassut
silarssuarme umassut åssigingitsor-
pagssussut nalungilavut. tamåkulo mi-
sigssordluaruvtigik påsisavavut uma-
ssut erKumitsorpagssuamik ilaKartut.
tåssalo umassut erKumitsut ilait må-
ne OKalugtuarisavåka. — flmassutdlo
tåuko umassOput inugtut issikugdlit,
taimåitordle inuit najornagit uma-
ssflssut.
ukiut mardluk matuma sujornagut
autdlainiat Libanonimut Syriap ino-
Kajuitsuanut autdlainiarsimåput. u-
teramik imatorssuaK pissaKarsimå-
ngitdlat, kisiéne tupingnavigsumik
nagsataKarput, tåssa inuit nujuartut
mardluk tigussarisimagamikik.
Gazellisut pigsigartuput. (umassut
tåuko nerssutinut antilopimut ilåuput,
Katigagtdtutdlo sivisumik imingitsor-
sinauvdlutik). autdlainiat takulersima-
vait gazellerpålugssuit pigsigardlutik
Kanigdliartoråtik. misigssordluarami-
kigdlo takulersimavait dmassut mar-
dluk inungassorujugssuit ingerdlao-
Kataussut.
iluagtitsigatdlardlutik umassut téu-
ko pissarait, aitsåtdlo Kimerdlordluar-
sinaulerpait. umassuput mikissut pua-
lakutdlait. naitsunik nioKarput, taki-
sorujugssuarnigdlo taleKardlutik. nia-
KOKarput inup niaKuata åssinganik,
taimågdlåt åmassutut ingerdlaoKatigi-
ssamigtut sujuneKardlutik.
tåuko tamarmik Libanonimukåune-
Karput takutitagagssångordlutik. — i-
nugtut pisungneK ajorput, pigsigsåi-
nartuvdlutigdle. naussulnavingnik ne-
rissaKarput, KaneKangåramigdlo ap-
pelsina ilivitsoK aulagsagtinago issar-
påt.
autdlainiat tåuko Libanonimiut isu-
maKångikaluarput flmassut tåuko ti-
gussatik Syriamut inugtaussut. kisiå-
ne utertinartariaKarpait Syriemiut nå-
lagkersuissuisa perKussinerat nåper-
tordlugo.
Syriamut utermata Syriamiut ilisi-
matortaisa pårissarilersimavait ilisi-
massagssarsiorfigalugit. kisiåne ajora-
luartumik åipå erninaK toKuvoK. åi-
på oKåtårniarneKaraluarpoK inugtut
pisugtiniardlugo, kisiéne ilikarsinåu-
ngivigpå. kisalo inup oKariartarnera i-
liniartitsissutiginiaraluarpåt, amåtaor-
dle tamåna iluagtingitsorpoK.
umassumik inungassumik oKalugtuat
ilumortut pisoKaunerssåt 1403-me pisi-
mavoK. Hollandip erKåne takuneKar-
simavoK arnaK aulisagkatut ugpatilik,
kussanartåsimavordlo. ukiut 17 igdlo-
Karfingme Hårlemime pårineKarsima-
vok, oKautigineKarpordlo ugperdluar-
tussoK, kisalo arnat suliagssåinut kå-
kagtuvdlune.
Frankrigime ukioK 1731 nalunaeru-
tigineKarsimavoK arnaK nujuartaK
Songime takuneKarsimassoK.
takuneKarKårsimavoK arnaK iving-
nik nuioragkanik nasaKartoK. oKalug-
tuarineKarpoK KingmeK agssangminik
pusuinartutut itdlugo toKusimagå, ki-
ngomagutdlo ukaleK malerssordlugo
pissarisimagå, taimalo amériardlugo
oKartinago nerisimavdlugo.
ukiup 1700 erKåne Litauenime nalu-
naerutigineKarsimavoK, nukagpiaraK
nånut akoméne agdliartorsimassoK
navssårineKarsimassoK. ukiutdlo ikig-
tunguit Kångiunerisigut polenimiut
nukagpiarKat taimåitut mardluk pi-
ssarisimavdlugit nalunaeruteKarsima-
ssut.
Salzburgime navssårineKarsimavoK
niviarsiaraK pulukit akornåne pero-
riartorsimassoK, sigssinguåinavingnik
nerissaKarsimassoK.
kisalo Spaniap avangnåne KåKar-
ssuit Pyrænæerit akornåne takune-
Kartarsimåput nukagpiarKat savaussat
akornåne peroriartorsimassut.
OKalugtuarineKartarpoK Kiplings In-
diame nukagpiaraK amarKut akornå-
ne perorsarneKarsimassok pissarine-
KarsimassoK. tigussarineKarmat påsi-
neKarsimavoK amarKut pissusé Kimag-
sinåungikai. sinigtarsimavoK angma-
lortuinavingordlune. ilånilugoK oKa-
lugfingme nipaitdlerugtortOK „dam-
dam-tårdlune mårtartarsimassoK. er-
Den blå fra Galle & Jessen
Fløde-chokolade
sukulåtiliå imulik tungujortumik p&lik
Den gule fra Galle & Jessen
Fløde-nødde-chokolade
sukulåtiliå imulik KdKortarialik sungår-
tumik pulik —
A/s GALLE & JESSEN
Leverandør til Det kgl. danske Hof
kungikormiunut nioncuteKartartut sanåvat.
ninardlo påsineKarsimavoK nuånår-
sautikujuit neKinit oKångitsunit nué-
naringinerujugssugai.
1920 erKåne Midnaporrime palasip
niviarsiarKat mardluk, amåt ilångut-
dlugo, amarKut akornåne perorsarsi-
massut tigussarisimavai. arnåt tOKO-
rérmat aitsåt palasip inungnut avdla-
nut issertukungnaersimavai. pania nu-
kardleK 1921 toKusimavoK, angajuale
Kamala, aitsåt 1929 toKusimavdlune.
tigussarineKarKåramigoK inungnit a-
marKunut åssingutinarneruvoK, kisiå-
nile inungnileriarame amarKut pissu-
sé Kimagkiartuålersimavdlugit. tulo-
riai amarKut tuloriaisut itusimåput
KasulerångamigoK oncane takeKissoK
anitdlagtitdlugo Kasuersertarsimav-
dlune.
Thue Christiansen.
ler
kommef
musikken!
Det er DEM, der skaber feststemning, hvis
De kan gi* et nummer på harmonikaen! Lær
det NU i Det er legende let, og VI har harmo-
nikaer i alle størrelser, alle prislag. Skriv
efter vort store, gratis katalog!
MUSIKHUSET

• -m
Fre
øttAQ**-
Frederiksborggade 7
København K.
22