Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 26.09.1958, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 26.09.1958, Blaðsíða 2
atuartartut agdlagait X tamanitdlo tigulågkat K’ornup pilersugaunera Kavsinik erKarsautigtssarsimavara niuvertoruseKarfiup K’omup niorKU- tigssatigut pilersugaunerata iluarsåu- tariaKåssusia. uvdluvtine inussutigssat timip pi- ssariaicagai pingitsorneKarsinåungit- dlat, tamatigutdlo nåmångitsuvdlune igfiugkanik, sordlo igfia’KaKortut av- dlatdlo amerdlanårdlugit nagsineKar- talemigssaK pissariaKartuvdlune. sordlo åssersutigalugit uko taisinau- våka: igfiat karsit tatdlimat tikiuput, tåukua agfait sigtiuput igfia’KaKor- tuvdlutigdlunit. kisiåne niuvertoruseKarfiup inuinut nåmångitdluinartuvdlutik, soruna er- nlnardluinaK nungutarput. tamåna pivdlugo kigsautiginaralua- KaoK igfia’KaKortut, sigtitdlo avdlat- dlo amigångitsunik nagsineKartaler- nigssarput. månime igfiortoKångilagut igfiorfe- Karatalo, tamåna pivdlugo kigsauti- giumavara KaKugulunit igfiorfiup nå- magsineKarnigsså. tupigikulugparame Kangale tamatuma pissariaKåssusiata sule måna tikitdlugo nåmagsineKarsi- månglnera. pissariaKartungilaK igdlu- me inulerujugssuarme igfiusavdlune, pendngnigssamut akerdliuvdluinå- saoK, nåmaginagagssaunanilo! pissa- riaKarpordlo ingmikut igfiorfeKåsav- dlune, KanortoK pissortavta tamatuma pissariaKåssusia erKarsautigissamiar- dllssuk! uvdluvtine K’omoK aulisarfiuv- dluartuvoK sulerulugfiuvdlunilo. auli- sartugssaileKinartoK-una. pissariaKa- Kaok låjatut inutigssarsiortut sapingi- samik sulerulungnermingnut nalerKU- tumik inussutigssaKartuåinamigssåt! amalo låjagssaileKissameK nalivti- nut namagkungnaertutut tikuardluar- sinauvara. mana uvdlut nutåtdlusoK atutiler- neråne låjatut inutigssarsiuteKameK akigssarsiat tungåtigut Kagfasigsor- ssuångorpoK. kigsautiginartuvdlunilo låjagssanik sule amerdlanerussunik suliartortoKartalemigsså. naggatåtigutdlo OKåinarumavunga kinalunit pisinauvdluartoK imalunit K’ornume „aulisartut peKatigit" „ni- ngiutdlunit peKatigit" taigutåinåu- ngitsut? amerdlålugtut? kåtussivdluse igf iorf igtåmiamiaritse! tamatigut handelip pilersuinera n§- maginagagssaujungnaerpoK! Sigvard Lynge, K’ornume. inusugtut ilungersornerussaria- Karput kalåtdlit nunarput taima sukatigi- ssumik ineriartortitdlugo uvagut inu- sugtut sule angnerussumik ingmivti- nut piumavfiginerussariaKarpugut. nalungilarput sumilunit nunaKar- fingme inungnik atorfigssaKartitavti- nik amigauteKartuåinaravta. taimåi- tumik inusugtutit sumigdlunit angu- niagaKartutit ilungersorit anguniag- kat angusinaorKuvdlugo, tamatumu- nåkutdlo nunangnut inuiaKatingnut- dlo iluaKutauslnaorKUvdlutit. ukiune kingugdlerne inusugtut su- niviginiartariaKarpavut suna månékut Kalåtdlit-nunåta anguniagå påsisiniå- savdlugo. månåkume malugisimavar- put inusugtut tungånut suliniameK sule angnikipatdlåluatsiartoK, imalu- nit inusugtut tungånut inuit suleru- sugtut ikigpatdlåluatsiartut. taimåi- kamilo uvagut inusugtut sule Kåumai- ssakipatdlåKaugut. pingårtumigdlume asimioKarfit sulivfigineKarnerat er- Kaigåine taima OKasaguvta kukuvat- dlåsångilagut. taimåitumigdlo ukiune kingugdler- ne ineriartornermut taima sukatigi- ssumut angumagsinausimanata. må- kulo pissutausinausorissama ilait tai- låsavåka: 1. sule Kalåtdlit-nunavtine atuarti- taunerput amigauteKaKissoK OKauti- gisinauvarput. tamatumunåkutdlo pi- ssutaussut ilagåt inuit siamasigpat- dlårnerssue taimåikamigdlo sulivfigi- niamerat ajornartorsiuteKartuåinar- dlune. ukiunime kingugdlerne pissa- riaKalersimåsaoK inuit atuarfigingne- russunut amalo inutigssarsiortiging- nerussunt eKitemerunigssåt. 2. teknikimut tungassunik atuarfe- Kéngilagut. tekniskskoleme atuarsi- naugaluarpugut sinerissame igdloKar- fingne sisamainarne, namångeKissu- migdle. taimaikamilo håndværkerinut Kavdlunånut angumangniarslnausi- manata. kigsautiginaraluaKaoK tamé- ko tungaisigut pitsångorsaivigineKar- nigssarput. 3. fiskerihøjskoleKartariaKalingi- nerpugut? isumaKarpungalo månakut pissariaKardluinaleraluartOK atuar- fingmik taimaitumik Kalåtdlit-nu- navtine pisårtariaKaleraluardluta. u- kiunime kingugdlerne angatdlatit angningoriartortitdlugit pissariaKar- dluinalersimavoK fiskerihøjskole na- vigationskolertalik måne Kalåtdlit- nunåne pigilertariaKardlutigo. taimåi- tumingme atuarfingmik peKaleralua- ruvta imaKa sujuariautit angnerit ila- gisagaluarpåt. erKaimaniartigume au- lisarnerup nunarput napatikumår- mago. tauvalo naggatåtigut isumaKarpu- nga måna Kéumarsainermut atorfe- KartitaussoK sancumilåmerussariaKa- raluartoK. nalungilarput radiokut inu- sugtunut tungassunik autdlakåtitsi- ssartoK aperssuininangaj aussartunik. Kinuvigiumagaluarparalo oKalugiauti- nik inusugtunut nunavtalo sujunig- .ssånut tungassunik radiokut autdla- kåtitsissalerKuvdlugo, nangmineK i- magssaKartingikunigit inugpagssuput sågfigisinaussai. åmårdlunga inusugtutit erKaisiku- mavavkit sule ilungersortariaKaravta aitsåme anguniagkavtinut avKutå Ki- terKuterugtorsimavarput. Seth Lennert. sinerissavngoK kitdliup distriktia puiugaK atarKinartoK landshøvdinge „Atua- gagdliutit“ne 1958 nr. 4-me agdlagka- mine Nanortagdlip erKåtalo imåkut inutigssarsiornerup KagfagsarneKar- nigsså pivdlugo oKarpoK: „landsrådip suliagssarå. landsrådilo pissugssauvoK handele suleKatigerKigsårdlugo tar- Kavssuma inue Imap pisussutainik Kagdluinigssamut atortugsséinik tuni- savdlugit". nangipordlo: „måna aut- dlartipugut, suliagssaK nåmagsineKå- saoK“. ikiorsissariaKameK pivdlugo tunga- vigssaKartumik påsingnigtup OKausé tatiginartut Kujatåta inuinut nåma- gigtardlutik nikatdlujuitdlutigdlo u- tarKiuartunut ilatsinalersimagaluar- tunutdlo Kujanåinaratik nuånårutauv- dlutigdlo Kimagtitsisåput, inunerup pentigsup eKiagtaitsumik kingunig- ssaKardluartumigdlo atordluarneKa- lerKingnigssånut. taima oKarpunga Nanortagdlip kujatå ukiune 18-ine najorsimavdlugo piniautsikut eKinga- ssorssuit Kimagsimagavkit, sulivfiga- lugit nuåninaratik eKérsimårnaKissut. ukiutdle måkua sujuline tusåmanere ajussårutigissarsimagavkit nuånåruti- galugulo Kujåssutigingårpara sujumut KaKeriarnerujugssuaK tarKavane pile- rumårtoK neridtigileravko. takordlu- låriardlara Nanortalingmit kujåmut ItivdleK tikitdlugo sineriak tamarme sårugdligpagssuaKartoK nalorninago OKautigisinaugavko, ilånime nuitså- torssuarnik tåkuvigissardlugo. erKai- mavara ilane landsrådime atautsimi- kiardlunga kujåmukartitdlunga „Ig- dlukasip" avatinguane ikerasånguaK avKutigileravtigo avKutigssarput ta- marme nuitsåtunik KagdlersimassoK Kupinardlugit avKutigåvut. Kavsime pujortuarKap apordlugitdlo sarping- mingnerujai. Narssap (Frederiksdal) avatingua sårugdleKartaKissoK avKusålugina- riardlugo Pamiagdluk (Ilua) taitdlat- siariardlara. igdloKarfiata saninguane kangilerigdlutik ingmingnut KaneKi- ssut umiatsialivit pitsauvdluinartut „PåkitsuaraK" „Påkitsunguasig“dlo, påmikut nivnineKariardlutik ilue ta- siussaussut pujortuarKanut angneru- ssunutdlo ardlaligpagssuarnut isu- mangnaitsumik umiatsialivigssat, ig- dloKarfiatalo (Pamiagdlup) sarKå- nguane ama taimatut ItoK „AtdleK_“- mik taissartagåt. kisalo Pamiagdlup nangmineK umiatsialivik pitsauvdlui- nartoK najorå. tåssånganitdlo avang- namut K’ornguatsiåkut anioKutdlåi- nardlune „Portussup" tunuanut auli- saut ninginaråine KagdluerujorneK ki- sime. sulilo sualungnerussardlutik Pamiagdlup avatåne. „Akuilitsat" tu- nunguåne ikånerme. sårugdlingnigdlo angisfivingnik amussiumagaine Pa- miagdlup kujatinguane „Tasiussap torssukåtå“ne påmiut såne nåpitaria- KartaKalutik. ilame kujåmut ItivdleK tikitdlugo ningitsivik tamarme pilig- SSUVOK. aulisartut sulugpågartorusugkunik Pamiagdlup alångunguanut Påkit- suancap nalånut ningitsmarunik ta- måssarssuit. eKalugssuamiarumagu- nigdlo ilåtigut tingukululingnik ama tåssane saperssautigisanagit. niuvertoruseKartiloKarssup Pamiag- dlup 1922-mile ilungmut 30 km. unga- sissuseKartumut „Augpilagtumut" nugtersimassama igdlukorssue ujarKat (Karmat) pitsagssuit Kaliai piéinagkat matoKarfé igalåKarfilo kisimik ivnai- ne angmassut pukingeKissut ångajår- ssuit pingasuput. KutdleK niuvertorut- sip igdlua, atinguanilo mardluk imap (umiatsialiviup) Kulinguane Kultnar- dlugit tarajorterivfigssat piukunar- dluartut. imaKame atusavdlugit ilua- tigineKalerumårput. Kristian Hammehen, Sletten. „maungåinaK!" „PaortoK" ima agdlagaKarpoK: „erKaimavara Håne avisitsialaup „Meteore“p radiotorKamut Nup radio- anut“ issomartor,siuivdlune agdlauti- gissaKarsimanera nunaKarfigtik Nuk sagdliutipatdlåKingmåssuk. „Kalåt- dlit-nunåta radioa" tamåna pivdlugo iliniartitsissariaKaraluardlune Nup si- lå ilångutåinarpå, Nup avatånltut tar- Kavane Nungme silap KanoK inera su- sangmåssungmitauva, tamåname nungmiunut taimågdlåt soKutiginarsl- nauvOK — tåssame ama oKautigineKå- nglkaluarpatdlunit nalungerisagalu- arpåt silamik KanoK inera —■ imalunit igalånit itsuatdlatsiåinarunik takusi- nauvdlugo. — tamåname pissusiuvoK ajungitsoK — radiomutaoK." „nålaortartoK". „Kalatdlit-nunane igdlersornig- ssaK erKaiIardlugo.“ Sisimiut avisiat „PaortoK" taima ku- leKutalingme ima agdlagpoK: radiokut akugtugalurtumik tusat- siartarpavut Kalåtdlit-nunane nunap igdlersorneKarnigsså pivdlugo sanåju- ssut amalo akerKat tingmissartuinik raketinigdlunit såssussiniartugssanik kalerrissarfiliat avdlångortiterneKar- nere. tamåko erKartomeKarnerine uv- dlune kingugdlerne taissariaKarneru- ssune kalåtdlit tamåko tungaisigut tu- sagaKarKalårtarnerat issornartorsior- neKarpoK. tamatumunga ilagititdlugo Canadame Kalåtdlit-nunånilo kaler- rissarfigssat nutåt angnertoKissumik navsuiarneKardlutik. tamåko erKar- torpatdlåsavdlugit erKortunerpoK? i- nuit påserérsimångikaluarnerpåt måne pissoKartartoK akuliuvfigivatdlågag- ssaringtsamingnik taimåitordle inuia- Katigit ingerdlåneKarnerinut akerdli- uvfigmgisavtlnut igdlersutaussunut i- laussunik. såkutup tusartuartarpå sapingisa- mik OKalugpatdlårnavérsasagame. si- latusårnerusénginerpordlo tamavta taimatut iliorniarssarigaluaruvta? ku- larutigsslneKéngisåinarpugut Kalåt- dlit-nunane nutårsiagssanik sulivfe- Karfigput pissartunik nangmineK på- singningnerminik atuissusoK, Kular- nångitsumigdlo inuit amerdlanerssaisa isumaKarfigigåt Kuj amasuvfigalugulo. nutårsiagssaningme sulinerup pissu- sigssarå atuartartut nålaortartutdlo sapingisamik tusagagssaKartitdluar- niartariaKardlugit. kalåtdlisutdle — Kavdlunåtutdlume nutårsiagssanik su- livfeKarfik — erKaismeKartariaKåsé- ngila nutårsiagssatutdlunit spKutigi- naraluartut oKatdlisigivatdlårtariaKå- ngitsunik ilaKartartut. sujomagut tusarérsimavarput dan- skit atuagautåine navsuiautitalingne atuagagssiåinarnilo navsuiautit atu- arneKarsinaussut nunane avdlane pi- niarneKåsagunik milliardinik akeKar- tugssaussut! imåilaK tamavta Kalåtdlit-nunåta radioata igdlersorneKarnigssap tungå- gut pissartunik erssersitsivatdlårnig- sså isumaKatigigigput. (agdlagkap K. L.-imit agdlangne- Karsimassup Kavdlunåtornera årKig- ssuissoKarfingme kalåtdlisungorter- KitauvoK). Islandimiut malingniartariaKå- ngitdlat. ajoraluartumik landsråde aulaja- ngersimangmat Islandimiut Savaling- miormiutdlo imåtigut kigdleKarfigtik avasigdllgpåssuk nunavtinisaoK tai- mailiortariaKåsassoK. taimatut aulajangerneK inuiaKati- gingne uvavtisut nålagkersuinikut tu- ngavigssaKartune nalerKutingivigpoK. åmame tamåkua åssigissait tamatuma sujornatigut nålagauvfigssuarne pi- ssarsimasut isumaKatauvfigissarsimå- ngeKigavtigik. aitsåt pissariaKalera- luarpoK tamatumunåtaoK sarKumersi- savdluta. Islandimiume taima soKuti- gissaKångitsigalutik aulajanginiarne- rat kommunistinit sunigaunikoKing- mat inuiaKatigitdlo inatsisainut uniu- ineruvdluinarmat ilaliuvfiginavérsår- tariaKaraluarparput. taorsiutdlugulo pivfigssaK tåunarpiaK kigdleKarfivta uniomutitsissoKarpatdlårtartup inimi- gineKarnerulemigssånut atorniartari- aKaraluardlugo. sordlo nalunaerumik imaingajagslnaussumik: Kalåtdlit-nu- nåta kigdleKarfine avasigdliniångilå takorérsinago Islandip Savalingmior- miutdlunit kigdleKarfitik avasigdlig- patigik tamåna KanoK suniuteKaru- mårnersoK. nålagauvfingmutdlo nu- navta sineriånut aulisartoKartartumut plumassarisavdlugo aulisartiminut ili- simatitsissutigerKuvdlugo kigdleKarfl- kut ilungnut agpakéunavérsårniar- Kuvdlugit, tamatuma kingunerisi- naungmago Kalåtdlit-nunåta KanoK iliornialerneråtaoK. amalo: kigdleKar- fiup nåkutigineKarnera (sordlo OKalu- serineKarérsoK) angnertusiniardlugo. kigdleKarfiup avasigdlineKarnigsså aulisartunut nunavtalume sujunigsså- ne pingåruteKaraluarpoK, ersissutigå- rale tamatuma kingunerlnarsinaung- mago inuiaKatigit éssigingitsut imar- ssuavtinutaoK nålagångorniunermik ussernartorsiuteKåinalerumårslnaung- mata, taima aulajangerneK inuiaKati- gitdlunit tamarmiuvdlutik inatsisaisa akornuserslnåungigpåssuk. endgsine- ruvme atauamlgsså ilimanauteKarner- påusaoK taima iliuseKartarnerit avå- ngunaKissut piuåinångikaluarpata, i- natsisitdlo inuiaKatigit akuerssineri- sigut aitsåt avdlångortineKartariaKar- tut inimigissariaKarpavut. ajusaKaor- me inuiångussugut nåpertuivdluarneK pissauneKarfiginiartångikuvtigo, ta- matumunåinarme uvagut inuiaKati- gitdlo avdlat silarssuarmitut Kauma- nerussumik sujunigssaKartugut ug- perårput. Jens Adolfsen Uperniviarssuk. „atuartartut agdlagait“ Kup. 18- ime nanginere atuarneKarsinåu- put! 2

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.