Atuagagdliutit - 26.09.1958, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X tamanitdlo

tigulågkat
K’ornup pilersugaunera
Kavsinik erKarsautigtssarsimavara
niuvertoruseKarfiup K’omup niorKU-
tigssatigut pilersugaunerata iluarsåu-
tariaKåssusia.
uvdluvtine inussutigssat timip pi-
ssariaicagai pingitsorneKarsinåungit-
dlat, tamatigutdlo nåmångitsuvdlune
igfiugkanik, sordlo igfia’KaKortut av-
dlatdlo amerdlanårdlugit nagsineKar-
talemigssaK pissariaKartuvdlune.
sordlo åssersutigalugit uko taisinau-
våka: igfiat karsit tatdlimat tikiuput,
tåukua agfait sigtiuput igfia’KaKor-
tuvdlutigdlunit.
kisiåne niuvertoruseKarfiup inuinut
nåmångitdluinartuvdlutik, soruna er-
nlnardluinaK nungutarput.
tamåna pivdlugo kigsautiginaralua-
KaoK igfia’KaKortut, sigtitdlo avdlat-
dlo amigångitsunik nagsineKartaler-
nigssarput.
månime igfiortoKångilagut igfiorfe-
Karatalo, tamåna pivdlugo kigsauti-
giumavara KaKugulunit igfiorfiup nå-
magsineKarnigsså. tupigikulugparame
Kangale tamatuma pissariaKåssusiata
sule måna tikitdlugo nåmagsineKarsi-
månglnera. pissariaKartungilaK igdlu-
me inulerujugssuarme igfiusavdlune,
pendngnigssamut akerdliuvdluinå-
saoK, nåmaginagagssaunanilo! pissa-
riaKarpordlo ingmikut igfiorfeKåsav-
dlune, KanortoK pissortavta tamatuma
pissariaKåssusia erKarsautigissamiar-
dllssuk!
uvdluvtine K’omoK aulisarfiuv-
dluartuvoK sulerulugfiuvdlunilo. auli-
sartugssaileKinartoK-una. pissariaKa-
Kaok låjatut inutigssarsiortut sapingi-
samik sulerulungnermingnut nalerKU-
tumik inussutigssaKartuåinamigssåt!
amalo låjagssaileKissameK nalivti-
nut namagkungnaertutut tikuardluar-
sinauvara.
mana uvdlut nutåtdlusoK atutiler-
neråne låjatut inutigssarsiuteKameK
akigssarsiat tungåtigut Kagfasigsor-
ssuångorpoK. kigsautiginartuvdlunilo
låjagssanik sule amerdlanerussunik
suliartortoKartalemigsså.
naggatåtigutdlo OKåinarumavunga
kinalunit pisinauvdluartoK imalunit
K’ornume „aulisartut peKatigit" „ni-
ngiutdlunit peKatigit" taigutåinåu-
ngitsut? amerdlålugtut? kåtussivdluse
igf iorf igtåmiamiaritse!
tamatigut handelip pilersuinera n§-
maginagagssaujungnaerpoK!
Sigvard Lynge, K’ornume.
inusugtut ilungersornerussaria-
Karput
kalåtdlit nunarput taima sukatigi-
ssumik ineriartortitdlugo uvagut inu-
sugtut sule angnerussumik ingmivti-
nut piumavfiginerussariaKarpugut.
nalungilarput sumilunit nunaKar-
fingme inungnik atorfigssaKartitavti-
nik amigauteKartuåinaravta. taimåi-
tumik inusugtutit sumigdlunit angu-
niagaKartutit ilungersorit anguniag-
kat angusinaorKuvdlugo, tamatumu-
nåkutdlo nunangnut inuiaKatingnut-
dlo iluaKutauslnaorKUvdlutit.
ukiune kingugdlerne inusugtut su-
niviginiartariaKarpavut suna månékut
Kalåtdlit-nunåta anguniagå påsisiniå-
savdlugo. månåkume malugisimavar-
put inusugtut tungånut suliniameK
sule angnikipatdlåluatsiartoK, imalu-
nit inusugtut tungånut inuit suleru-
sugtut ikigpatdlåluatsiartut. taimåi-
kamilo uvagut inusugtut sule Kåumai-
ssakipatdlåKaugut. pingårtumigdlume
asimioKarfit sulivfigineKarnerat er-
Kaigåine taima OKasaguvta kukuvat-
dlåsångilagut.
taimåitumigdlo ukiune kingugdler-
ne ineriartornermut taima sukatigi-
ssumut angumagsinausimanata. må-
kulo pissutausinausorissama ilait tai-
låsavåka:
1. sule Kalåtdlit-nunavtine atuarti-
taunerput amigauteKaKissoK OKauti-
gisinauvarput. tamatumunåkutdlo pi-
ssutaussut ilagåt inuit siamasigpat-
dlårnerssue taimåikamigdlo sulivfigi-
niamerat ajornartorsiuteKartuåinar-
dlune. ukiunime kingugdlerne pissa-
riaKalersimåsaoK inuit atuarfigingne-
russunut amalo inutigssarsiortiging-
nerussunt eKitemerunigssåt.
2. teknikimut tungassunik atuarfe-
Kéngilagut. tekniskskoleme atuarsi-
naugaluarpugut sinerissame igdloKar-
fingne sisamainarne, namångeKissu-
migdle. taimaikamilo håndværkerinut
Kavdlunånut angumangniarslnausi-
manata. kigsautiginaraluaKaoK tamé-
ko tungaisigut pitsångorsaivigineKar-
nigssarput.
3. fiskerihøjskoleKartariaKalingi-
nerpugut? isumaKarpungalo månakut
pissariaKardluinaleraluartOK atuar-
fingmik taimaitumik Kalåtdlit-nu-
navtine pisårtariaKaleraluardluta. u-
kiunime kingugdlerne angatdlatit
angningoriartortitdlugit pissariaKar-
dluinalersimavoK fiskerihøjskole na-
vigationskolertalik måne Kalåtdlit-
nunåne pigilertariaKardlutigo. taimåi-
tumingme atuarfingmik peKaleralua-
ruvta imaKa sujuariautit angnerit ila-
gisagaluarpåt. erKaimaniartigume au-
lisarnerup nunarput napatikumår-
mago.
tauvalo naggatåtigut isumaKarpu-
nga måna Kéumarsainermut atorfe-
KartitaussoK sancumilåmerussariaKa-
raluartoK. nalungilarput radiokut inu-
sugtunut tungassunik autdlakåtitsi-
ssartoK aperssuininangaj aussartunik.
Kinuvigiumagaluarparalo oKalugiauti-
nik inusugtunut nunavtalo sujunig-
.ssånut tungassunik radiokut autdla-
kåtitsissalerKuvdlugo, nangmineK i-
magssaKartingikunigit inugpagssuput
sågfigisinaussai.
åmårdlunga inusugtutit erKaisiku-
mavavkit sule ilungersortariaKaravta
aitsåme anguniagkavtinut avKutå Ki-
terKuterugtorsimavarput.
Seth Lennert.
sinerissavngoK kitdliup distriktia
puiugaK
atarKinartoK landshøvdinge „Atua-
gagdliutit“ne 1958 nr. 4-me agdlagka-
mine Nanortagdlip erKåtalo imåkut
inutigssarsiornerup KagfagsarneKar-
nigsså pivdlugo oKarpoK: „landsrådip
suliagssarå. landsrådilo pissugssauvoK
handele suleKatigerKigsårdlugo tar-
Kavssuma inue Imap pisussutainik
Kagdluinigssamut atortugsséinik tuni-
savdlugit". nangipordlo: „måna aut-
dlartipugut, suliagssaK nåmagsineKå-
saoK“.
ikiorsissariaKameK pivdlugo tunga-
vigssaKartumik påsingnigtup OKausé
tatiginartut Kujatåta inuinut nåma-
gigtardlutik nikatdlujuitdlutigdlo u-
tarKiuartunut ilatsinalersimagaluar-
tunutdlo Kujanåinaratik nuånårutauv-
dlutigdlo Kimagtitsisåput, inunerup
pentigsup eKiagtaitsumik kingunig-
ssaKardluartumigdlo atordluarneKa-
lerKingnigssånut. taima oKarpunga
Nanortagdlip kujatå ukiune 18-ine
najorsimavdlugo piniautsikut eKinga-
ssorssuit Kimagsimagavkit, sulivfiga-
lugit nuåninaratik eKérsimårnaKissut.
ukiutdle måkua sujuline tusåmanere
ajussårutigissarsimagavkit nuånåruti-
galugulo Kujåssutigingårpara sujumut
KaKeriarnerujugssuaK tarKavane pile-
rumårtoK neridtigileravko. takordlu-
låriardlara Nanortalingmit kujåmut
ItivdleK tikitdlugo sineriak tamarme
sårugdligpagssuaKartoK nalorninago
OKautigisinaugavko, ilånime nuitså-
torssuarnik tåkuvigissardlugo. erKai-
mavara ilane landsrådime atautsimi-
kiardlunga kujåmukartitdlunga „Ig-
dlukasip" avatinguane ikerasånguaK
avKutigileravtigo avKutigssarput ta-
marme nuitsåtunik KagdlersimassoK
Kupinardlugit avKutigåvut. Kavsime
pujortuarKap apordlugitdlo sarping-
mingnerujai.
Narssap (Frederiksdal) avatingua
sårugdleKartaKissoK avKusålugina-
riardlugo Pamiagdluk (Ilua) taitdlat-
siariardlara. igdloKarfiata saninguane
kangilerigdlutik ingmingnut KaneKi-
ssut umiatsialivit pitsauvdluinartut
„PåkitsuaraK" „Påkitsunguasig“dlo,
påmikut nivnineKariardlutik ilue ta-
siussaussut pujortuarKanut angneru-
ssunutdlo ardlaligpagssuarnut isu-
mangnaitsumik umiatsialivigssat, ig-
dloKarfiatalo (Pamiagdlup) sarKå-
nguane ama taimatut ItoK „AtdleK_“-
mik taissartagåt. kisalo Pamiagdlup
nangmineK umiatsialivik pitsauvdlui-
nartoK najorå. tåssånganitdlo avang-
namut K’ornguatsiåkut anioKutdlåi-
nardlune „Portussup" tunuanut auli-
saut ninginaråine KagdluerujorneK ki-
sime. sulilo sualungnerussardlutik
Pamiagdlup avatåne. „Akuilitsat" tu-
nunguåne ikånerme. sårugdlingnigdlo
angisfivingnik amussiumagaine Pa-
miagdlup kujatinguane „Tasiussap
torssukåtå“ne påmiut såne nåpitaria-
KartaKalutik. ilame kujåmut ItivdleK
tikitdlugo ningitsivik tamarme pilig-
SSUVOK.
aulisartut sulugpågartorusugkunik
Pamiagdlup alångunguanut Påkit-
suancap nalånut ningitsmarunik ta-
måssarssuit. eKalugssuamiarumagu-
nigdlo ilåtigut tingukululingnik ama
tåssane saperssautigisanagit.
niuvertoruseKartiloKarssup Pamiag-
dlup 1922-mile ilungmut 30 km. unga-
sissuseKartumut „Augpilagtumut"
nugtersimassama igdlukorssue ujarKat
(Karmat) pitsagssuit Kaliai piéinagkat
matoKarfé igalåKarfilo kisimik ivnai-
ne angmassut pukingeKissut ångajår-
ssuit pingasuput. KutdleK niuvertorut-
sip igdlua, atinguanilo mardluk imap
(umiatsialiviup) Kulinguane Kultnar-
dlugit tarajorterivfigssat piukunar-
dluartut. imaKame atusavdlugit ilua-
tigineKalerumårput.
Kristian Hammehen, Sletten.
„maungåinaK!"
„PaortoK" ima agdlagaKarpoK:
„erKaimavara Håne avisitsialaup
„Meteore“p radiotorKamut Nup radio-
anut“ issomartor,siuivdlune agdlauti-
gissaKarsimanera nunaKarfigtik Nuk
sagdliutipatdlåKingmåssuk. „Kalåt-
dlit-nunåta radioa" tamåna pivdlugo
iliniartitsissariaKaraluardlune Nup si-
lå ilångutåinarpå, Nup avatånltut tar-
Kavane Nungme silap KanoK inera su-
sangmåssungmitauva, tamåname
nungmiunut taimågdlåt soKutiginarsl-
nauvOK — tåssame ama oKautigineKå-
nglkaluarpatdlunit nalungerisagalu-
arpåt silamik KanoK inera —■ imalunit
igalånit itsuatdlatsiåinarunik takusi-
nauvdlugo. — tamåname pissusiuvoK
ajungitsoK — radiomutaoK."
„nålaortartoK".
„Kalatdlit-nunane igdlersornig-
ssaK erKaiIardlugo.“
Sisimiut avisiat „PaortoK" taima ku-
leKutalingme ima agdlagpoK:
radiokut akugtugalurtumik tusat-
siartarpavut Kalåtdlit-nunane nunap
igdlersorneKarnigsså pivdlugo sanåju-
ssut amalo akerKat tingmissartuinik
raketinigdlunit såssussiniartugssanik
kalerrissarfiliat avdlångortiterneKar-
nere. tamåko erKartomeKarnerine uv-
dlune kingugdlerne taissariaKarneru-
ssune kalåtdlit tamåko tungaisigut tu-
sagaKarKalårtarnerat issornartorsior-
neKarpoK. tamatumunga ilagititdlugo
Canadame Kalåtdlit-nunånilo kaler-
rissarfigssat nutåt angnertoKissumik
navsuiarneKardlutik. tamåko erKar-
torpatdlåsavdlugit erKortunerpoK? i-
nuit påserérsimångikaluarnerpåt måne
pissoKartartoK akuliuvfigivatdlågag-
ssaringtsamingnik taimåitordle inuia-
Katigit ingerdlåneKarnerinut akerdli-
uvfigmgisavtlnut igdlersutaussunut i-
laussunik.
såkutup tusartuartarpå sapingisa-
mik OKalugpatdlårnavérsasagame. si-
latusårnerusénginerpordlo tamavta
taimatut iliorniarssarigaluaruvta? ku-
larutigsslneKéngisåinarpugut Kalåt-
dlit-nunane nutårsiagssanik sulivfe-
Karfigput pissartunik nangmineK på-
singningnerminik atuissusoK, Kular-
nångitsumigdlo inuit amerdlanerssaisa
isumaKarfigigåt Kuj amasuvfigalugulo.
nutårsiagssaningme sulinerup pissu-
sigssarå atuartartut nålaortartutdlo
sapingisamik tusagagssaKartitdluar-
niartariaKardlugit. kalåtdlisutdle —
Kavdlunåtutdlume nutårsiagssanik su-
livfeKarfik — erKaismeKartariaKåsé-
ngila nutårsiagssatutdlunit spKutigi-
naraluartut oKatdlisigivatdlårtariaKå-
ngitsunik ilaKartartut.
sujomagut tusarérsimavarput dan-
skit atuagautåine navsuiautitalingne
atuagagssiåinarnilo navsuiautit atu-
arneKarsinaussut nunane avdlane pi-
niarneKåsagunik milliardinik akeKar-
tugssaussut!
imåilaK tamavta Kalåtdlit-nunåta
radioata igdlersorneKarnigssap tungå-
gut pissartunik erssersitsivatdlårnig-
sså isumaKatigigigput.
(agdlagkap K. L.-imit agdlangne-
Karsimassup Kavdlunåtornera årKig-
ssuissoKarfingme kalåtdlisungorter-
KitauvoK).
Islandimiut malingniartariaKå-
ngitdlat.
ajoraluartumik landsråde aulaja-
ngersimangmat Islandimiut Savaling-
miormiutdlo imåtigut kigdleKarfigtik
avasigdllgpåssuk nunavtinisaoK tai-
mailiortariaKåsassoK.
taimatut aulajangerneK inuiaKati-
gingne uvavtisut nålagkersuinikut tu-
ngavigssaKartune nalerKutingivigpoK.
åmame tamåkua åssigissait tamatuma
sujornatigut nålagauvfigssuarne pi-
ssarsimasut isumaKatauvfigissarsimå-
ngeKigavtigik. aitsåt pissariaKalera-
luarpoK tamatumunåtaoK sarKumersi-
savdluta. Islandimiume taima soKuti-
gissaKångitsigalutik aulajanginiarne-
rat kommunistinit sunigaunikoKing-
mat inuiaKatigitdlo inatsisainut uniu-
ineruvdluinarmat ilaliuvfiginavérsår-
tariaKaraluarparput. taorsiutdlugulo
pivfigssaK tåunarpiaK kigdleKarfivta
uniomutitsissoKarpatdlårtartup inimi-
gineKarnerulemigssånut atorniartari-
aKaraluardlugo. sordlo nalunaerumik
imaingajagslnaussumik: Kalåtdlit-nu-
nåta kigdleKarfine avasigdliniångilå
takorérsinago Islandip Savalingmior-
miutdlunit kigdleKarfitik avasigdlig-
patigik tamåna KanoK suniuteKaru-
mårnersoK. nålagauvfingmutdlo nu-
navta sineriånut aulisartoKartartumut
plumassarisavdlugo aulisartiminut ili-
simatitsissutigerKuvdlugo kigdleKarfl-
kut ilungnut agpakéunavérsårniar-
Kuvdlugit, tamatuma kingunerisi-
naungmago Kalåtdlit-nunåta KanoK
iliornialerneråtaoK. amalo: kigdleKar-
fiup nåkutigineKarnera (sordlo OKalu-
serineKarérsoK) angnertusiniardlugo.
kigdleKarfiup avasigdlineKarnigsså
aulisartunut nunavtalume sujunigsså-
ne pingåruteKaraluarpoK, ersissutigå-
rale tamatuma kingunerlnarsinaung-
mago inuiaKatigit éssigingitsut imar-
ssuavtinutaoK nålagångorniunermik
ussernartorsiuteKåinalerumårslnaung-
mata, taima aulajangerneK inuiaKati-
gitdlunit tamarmiuvdlutik inatsisaisa
akornuserslnåungigpåssuk. endgsine-
ruvme atauamlgsså ilimanauteKarner-
påusaoK taima iliuseKartarnerit avå-
ngunaKissut piuåinångikaluarpata, i-
natsisitdlo inuiaKatigit akuerssineri-
sigut aitsåt avdlångortineKartariaKar-
tut inimigissariaKarpavut. ajusaKaor-
me inuiångussugut nåpertuivdluarneK
pissauneKarfiginiartångikuvtigo, ta-
matumunåinarme uvagut inuiaKati-
gitdlo avdlat silarssuarmitut Kauma-
nerussumik sujunigssaKartugut ug-
perårput.
Jens Adolfsen
Uperniviarssuk.
„atuartartut agdlagait“ Kup. 18-
ime nanginere atuarneKarsinåu-
put!
2