Atuagagdliutit - 04.12.1958, Blaðsíða 6

1958-ime sanaornermut
tungassunik oKautigiumassat
chefingeniør GUNNAR P. ROSENDAHLimit
(nangitaK)
kommuneKarfit sanaortorfigi-
ssaunerat:
Ausiait.
nåparsimavigtåme 82-nut inigssa-
ssalingme ingmikortut mardluk ukiu-
me Kångiutume atugaulersimåput. ing-
mikortune téukunane nåparsimassut
inigssåt åmalo iggavik pilagtaissar-
figdlo årkigssuneKarsimåput. tama-
tumuna nåparsimavitorKame suliau-
ssarsimassut nåparsimavigtårdlo ag-
dlineKarsmaorKuvdlugo nåparsimavi-
toKaK inguvterneKarsimavdluune. u-
kioK måna ingmikortut mardluk ig-
gavigtagdlit KerititsivigtaKardlunilo
nigdlarsaivigtalingmik, errorsissar-
figtagdlit, unigtitsinanilo suliaringnig-
tarfigtagdlit, ingmikortitsissarfigtag-
dlit, ernissarfigtagdlit, mérKanut inig-
ssiartagdiit il. il. sananerat nangineKå-
saoK. ilimagineKarpoK ingmikortut
tåuko mardluk silatait 1958-ime au-
ssaunerane inersinåusassut taima ilu-
åne suliagssaussut ukioro nangineKar-
sinåusavdlutik.
ukioK måna ilanutaringnut ardlali-
kutårtunut inigssiat pingasut katit-
dlugit 14-inik lejlighedertagdlit pinga-
sungordlutik, atåssusigauvdlutigdle,
ingmikortitersimassut sananeKaliså-
put. K’aKortume Uulissanilo sanaussut
åssigait. lejlighedit amerdlanerssait
mardlungnik initaKardlutigdlo mar-
dlungnik inérartaKarput, åmale ilait
atautsimik inérartaicardlutik. lejlig-
hedit atautsimut kiagsausiugauvdlu-
tigdlo maskinamik errorsissarfiligåu-
såput. 1958-ime taimågdlåt tungavig-
ssait agssangncKardlutigdlo Kajang-
naerssomeKåsåput (kr. 200.000/
1.520.000).
tikeråt inåt nutartemeKardlunilo
agdlilerneKåsaoK 36-nit sinigfiusinau-
lerdlune, ilaitdle atautsimut inerssu-
arme sinigtarfigssiame sinigtariaKar-
tåsåput. sutomialugtarfik 48-nut inig-
ssalik, nerissarfik 22-nut inigssalik,
uningaortarfik, iggavik tauvalo pi-
ssortap, økonomap, ikiortit kivfatdlo
inigssait sananeKåsåput. igdlo 1959-
ime majime umiarssuarnik tikitoKar-
Kåmigssånut inerérsimåsaoK. (kr.
500.000/670.000).
GTO-p baråkiutaisa ilåne umiar-
ssualivingmitume politit agdlagfilior-
neKåsåput.
kommunep akiligånik utoncait ig-
dluat 24-nut inigssalik sananeKåsaoK.
igdlo sivinganermitoK narKup atåne
ningiumut kivfanutdlo inigssiartaKå-
saoK, sukisaersårfigtaKardlune, error-
sissarfigtaKardlune KissugtuivigtaKar-
dlunilo. initaviane areaneK-mardlung-
nik mardlutarissanik ineKåsaoK, neri-
ssarfeKardlune uningaortarfeKardlu-
nilo, iggaveKardlune, uvfartarfeKar-
dlune il. il. 1958-ime taimågdlåt tu-
ngavigsså suliarineKartugssauvOK (kr.
75.000/560.000).
åma kommunep akiligånik avKusi-
niortoKangåtsiartugssauvoK.
K’asigiånguit.
igdluliorfigssame ukiut ingerdlane-
råne nuniugausimassume råjanut ute-
rivik nutåK sananeKåsaoK. månåkut
sulivfiussoK Kuerssuakume inigssai-
suanartume pilersineKarsimavoK. ute-
rivigtagssaK mardlungnik Kulering-
nik initaKartugssauvoK, uteriveKar-
dlune, igarssuartaKardlune, pencu-
mausivigtaKardlune sutomialugtarfe-
Kardlunilo. Kulåne råjalerissarfeKå-
saoK amalo sulissunut inigssiaKardlu-
ne uvfarfigtalingmik. igdlo betonimit
saviminernik kuissanik KajangnaeKu-
sersugkanit sananeKåsaoK. 1958-ime
taimågdlåt tungaviliomeKardlunilo
nunap iluagortunik perdlukunut er-
KaiviliorneKåsaoK. uterivik inernia-
riarpat måna uteriviup initarissai
Kuerssuartut atorneKarKiliséput, ami-
gautaugamingme (kr. 480.000/2.000.000).
råjarnianut talitarfik pitsauvdluå-
ngeKissoK pitsångorsarniardlugo tali-
tarfigssaK Kissungnit igdlerfiussatut
ujarKanit imigkatut sanåK sananeKå-
saoK.
ukioK måna rækkehus arfineK-mar-
dlungnik igdlutalik, 581 ama 582 type-
nik, sananeKalisaoK. 1958-ime taimåg-
dlåt tungavigssait suliarineKartug-
ssåuput (kr. 115.000/770.000).
Ilimaname kommunep akiligånik
uvfarfiliortoKåsaoK atissaiartarfeKar-
dlunilo atausiåkårdlune ardlalikutår-
dlunilo uvfarfigtalingmik.
K’utdligssat.
aumarssuarsiorfiup agdlagfeKarfia
ilaterdlugo agdlilerneKåsaoK åmalo
central varmelemeKardlune.
aumarssuarsiorfik bulldozerinik, ag-
ssartutinik, ingnåtdlagissamut atortu-
nik, usilersutinik, Kamutit igdlinig-
sséinik avdlanigdlo atortunut pisorKa-
nut taortauvdlutigdlo piainermik åssi-
giårnerulersitsiniartugssanik pisårti-
neKésaoK. — ,1957-ime aitsåt taima
piaineKarsimavoK tåssa 18.000 tonsit
piarneKarsimagamik. 1958-ime piag-
kanut 26—27.000 tonsit patdlimusa-
ngatineKarput, taimalo pissoKåsaga-
luarpat anguniagausimassoK, tåssa
Kitåta tamåkerdlune nåmagtunik au-
marssuaKartitaunigsså, anguneKåsaoK.
ukioK måna rækkehus arfinilingnik
inigssiartalik kigutinutdlo misigssui-
vigtalik, 581 åma 582 typenik, sanane-
KalisaoK. 1958-ime taimågdlåt tunga-
vigssat suliarineKåséput (kr. 100.000/
670.000).
K’ eKertarssuan.
ukioK måna rækkehus arfinilingnik
inigssartalik, 581 åma 582 typenik, sa-
naneKalisaoK. 1958-ime taimågdlåt tu-
ngavigssat suliarineKåsåput. (kr.
95.000/665.000).
K’eKertarssuarme entreprenøi-plads-
eKångilaK, taimåitumik taimåitoKar-
figtågssaK årKigssuneKardlunilo na-
lingmagtemeKartugssauvoK kisalo u-
ngalulersorneKardlu'ne.
IgdloKarfingmit Arktisk Stationimut
avKutå Ikerata ericåne avdlångortiti-
gagssauvoit. ikårtarfitoKaK Kissuk au-
nikoK isatemeKåsaoK avKusinerdlo
sapusiåkortitaulisavdlune.
kommunep akiligånik uvfarfiliorto-
KåsaoK _ atissaiartarfigtaKardlunilo a-
tausiåkårdlune atautsimordlunilo uv-
farfigtalingmik.
OmånaK.
rækkehus pingasunik inigssiartalik,
581 åma 582 typenik, sananeKåsaoK.
ingnåtdlagissiorfingme uvdluvtinut
nalerKukungnaeKissume maskinat
ingnåtdlagissiutit atorsinaujungnaer-
simåput ajornartordluinarnigssaK ili-
manapilugsivdlune, taimåitumik ma-
skina nutåK igdlume piorérsume iku-
ssorneKåsaoK. maskinamit månåkut
piussumit såkortunerulåsaoK taimalo
ingnåtdlagissamik måna ingerdlateKa-
rérsut saniatigut igdlut tamatumunga
piukunauteKartut tamarmik ingnåt-
dlagissamik ikumateKartitausinauliså-
put, såkortussusiale nutånik nukilior-
feKalerdlunilo kissagsausiorfeKaler-
nigssånut nåmångilaK.
Omåname Kaleralisivik uvsigsame-
KåsaoK kissagsarneKardlunilo ukiune-
rane Kaleralingnik tunissagssiornig-
ssaK isumagalugo.
Nugåtsiame kissagsausigkamik Ka-
leralingnut tarajorteriviliortoKåsaoK
tarajorterivigtalingmik, tarajusivigta-
lingmik nåpartausivigtalingmigdlo.
K’aersune aumarssuamut niorKaivi-
liortOKåsaoK. .
Såtune kommune sånaviliorneKé-
saoK.
Upernavik.
igdluliorfigssame 1957-ime Kårtiti-
gausimassume atuarfiliortoKåsaoK
mardlungnik initalingmik, sånavigta-
lingmik, iganermut iliniarfigtaling-
mik, åmerissarfigtalingmik, atuaru-
jortarfigtalingmik il. il. atuarfik 1960-
ime atuarnerup autdlartinigssånut
inerérsimåsaoK (kr. 100.000/730.000).
GTO-me formande igdluliorneKå-
saoK åmalo politip ikiortåta igdlua pi-
nerdlugtunut uningatitsissarfigtali-
gåusavdlune.
Angmagssalik.
ukioK måna ilaKutaringnut ardlali-
kutårtunut inigssiat pingasut katitdlu-
git Kulinik lejlighedertagdlit pingasu-
ngordlutik ingmikortitersimassut K’a-
Kortume Uulissanilo sanausimassut å-
ssinge sananeKåsåput. ingmikortut ar-
dlåne kæmnerip agdlagfia pissaria-
Kartunik initalik sananeKåsaoK. lejlig-
hedit atautsimut kiagsausigåusåput
errorsissarfigtalingmik, manissivigta-
lingmik manigsaivigtalingmigdlo. sa-
naortugagssat ukioK nåvdlugo ime-
Karfingmut atåssusigåusåput. 1958-ime
taimågdlåt tungavigssait suliarineKå-
såput (kr. 180.000/1.130.000).
åmåtaoK iliniartitsissup igdlugsså
rækkehusip inernigssåta tungånut
byggelederimit inigineKartugssaK sa-
naneKåsaoK.
entreprenørpladsip årKigssunera
1957-ime autdlarnerneKarsimassoK i-
nårneKåsaoK åmalo tåssane sutdlivi-
liortoKåsavdlune sanassunut, snedke-
rinut, Kalipaissunut bililerissunutdlo
sutdlivigtalingmik kisalo byggelederip
agdlagfigtalingmik, sulissunut inig-
ssialingmik Kissugtuivigtalingmigdlo
(kr. 260.000/285.000).
ingnåtdlagissap atugaunera agdliar-
tuinarmat maskinat ingnåtdlagissiutit
pingatsertariaKåsåput. atuissugssatdlo
amerdleriarsimangmata ingnåtdlagi-
ssap avKUtai angnertusartariaKåsåput.
nunanit avdlanit tusarsinåungine-
rup nalåne nalunaerasuautit isumagi-
neKarnerat pitsångorsarsinaujumav-
dlugo ingmikut årKigssussamik lang-
bølgemodtagerimik ivertitsissariaKå-
saoK.
Kuerssuarme init Kuleriait Kiterdler-
såne ingmikortitamik kiagsagkamig-
dlo nautitanut perKumausiviliortoKå-
saoK. tamatumunga atatitdlugo ag-
dlagfiliortoKåsaoK.
Sermiligkame atuarfik oKalugfigiti-
gissugssaK atautsimik initalik sanane-
KåsaoK silåinaK atordlugo kiagsausi-
gauvdlune.
Sermiligkame tamatuma saniatigut
kiagsagkamik perKumausiviliortoKå-
saoK niuvertarfigtaKardlunilo Kuita-
lingmik.
Kungmiune aulisagkanut panertunut
perKumausiviliortoKésaoK. atortugssat
Ikatemit piniarneKarnerusåput.
Skjoldungenime tarajorteriviliorto-
KåsaoK tarajusivigtalingmik, ingmi-
kortiterivigtalingmik nåparsivigta-
lingmigdlo.
Kup. 17-me nangisaoK
Ausiangne nåparsimavik
avangnamut sangmernga. 1958—59-imc sananeKåsåput nerissngssatigut isumagingnigfik, påssussissarfiJc méritanutdla afdelingc. inårsau-
tåusaoK sulissCissut inigssåt 1959-ime autdlartineKartugssaK.
sarKd. igdlorssflp initaine atdlernlsåput, Kalåussivik, nanilsineK atordlugo Kalåussivlk, lager nerissarfigdlo; initdlo Kuraut åip^
saligivik sulissunutdlo inigssiaK uvfarfigtalik. — tungaviliornera kfigfiliorneralo 1958-ime suliarineKåsåput, igdlorssuardlo tam
ime inerneKartugssatut nautsorssuneiiarpoK.
åipanc rejenik
tamanne 1901-
6