Atuagagdliutit - 24.12.1958, Blaðsíða 23

SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet
amåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K
S
han vil
S
me-gct, me-get hel-re ha’ en „Star!1
c/et er gocftone
at for fange
Pilsneren med den fine smag
BRYGGERIET STJERNEN
pilsnere eksportitut mamåssusilik
flUtårs,a9ssaK
mamar
sisitsi
ssartoK
tør b o U i LLON
manamit ama VITAMON Ka-
jussaussatut augtikuminartutut
pineKarsinaulerpoK. supa ma-
marsivdlune agsut inumarigsiat-
dlangnartarpOK. neivimit nau-
titanitdlunit supalianut taraa-
nut pitsånguatdlautauvdlunilo
pikunarsiatdlautaussarpoK. mi-
serKamut sujatatdlo Kajuånut
pikunarsautigssaK pitsaK.
imd: 150 gr.
agdlagkat taimatutaoK ingerdlaneKarsinduput
itanga manalo agdlagkat erKumitsumik ingerdlåneitartarnerat
agdlagkat ingmikut ltumik erKumit-
sumigdlo angatdlåneKartarnerat fri-
mærkit OKalugtuarissaunerånut tu-
nga,ssut ilagåt frimærkinigdlunit ka-
terssuissungikaluaråine soKutiginar-
tortaKartoK. ukiut ardlaxångitsut ma-
tuma sujomagut Københavnime fri-
mærkinik sarKumersitsinerme frimær-
kit akisunerssait issigingnårianit ta-
kujumaneKarnerpaujungitdlat aker-
dlianigdle Ægyptenime dervishit ilåta
tulungnut tigussausimassup 1888-ime
agdlagsimassai soKutigineKarnerpå-
juput. tigussaK påpiaragssaileKileria-
rame ilugdlerme ilamernanut pugssi-
atut ilusilingmut agdlagsimavoK tigu-
ssauvfingminitdlo issertordlugo aut-
dlartisimavdlugo, nangminerme ujar-
Kamut Kilerusimagame nikeriarsinau-
simånginame. agdlagkat Wienimut i-
ngerdlassut agdlagfigissaussumit ti-
gunexarput kingomalo tulup frimær-
kinik katerssuissup pigssarsiarisimav-
dlugit.
ilugdliup pugssialiap åssingajå fri-
mærkinik sarKumersitsinerssuarme
FILEX 58 upemåK Københavnime pi-
ssume takuneKarsinauvoK. tuluit fri-
mærkinik katerssuissartuisa ilåta H.
R. Harmerip sarKumersipå agdlagkat
Kutdlartausiap puata Kåvanut agdla-
gausimassut. KutdlartausiaK 1870-ime
franskit igdloKarfiånit ungussausima-
ssumit Metzimit Manchester Guardi-
anip ilångutagssiortuanit tyskit fran-
skitdlo sorssungneråne sorssugfingme
avisilortussumit KutdlartitausimavoK.
Kutdlartausiap — agdlagkatdlo — a-
kernanut Karssusimangmagit kingor-
na avisilortup nuliata agdlagkat tigu-
,simavai,
agdlagkat angatdlåneKartarnerisa
pisoKaunerpåt ilåt tåssa tuit agdlag-
kissartitaussamerat. ukiunik nautsor-
ssuissarnivta sujornagutdle tamåna
kinéserit ilisimasimavåt. agdlagkat i-
muvdluariardlugit tuip agdlagkissar-
tartup papisa Kiterdlersånut imutar-
pait, suluinutdlo sujanérånguit Kar-
dlortautérånguitdlunit OKitsut Kileru-
tardlugit. taimailiornermikut tingmi-
ssat tigutsisigdlit aporseriarnigssara-
luinut .sujanerpalåmit Kardlortarpalå-
mitdlunit tatamisineKarsinauniå-
sangmata. aråbiamiut tuit agdlagki-
ssartineKartarnerat årKigssutemigpåt;
ilerfiatdlo tuit agdlagkissartartut Eu-
ropamut pissutdlugit. Parisip 1871-
ime ungussarineKarnerane igdloKar-
fingmik igdlersuissut tuit agdlagki-
ssartartut Kutdlartausianut ilautit-
dlugit igdloKarfingmit autdlartitat
100.000 migssiliordlugit agdlagkissar-
tuliutdlugit tusarfigait.
ukiunile nutaunerussune tuit ag-
dlagkissartartut sorssungnerungitsune
atorneKartarput, sordlo New Zealand-
ip erKåne Great Barrier Islandimiu-
nit. tåuko frimærkiliortitsisimåput
1898—1908-me ingmikut tuinut ag-
dlagkissartartunut KeKertamit taine-
Kartumit New Zealandimut ingerdla-
ssartunut atugagssanik.
inuit tingmissartortarnermik påsi-
niaissarnerat iluaKutigalugo agdlag-
kat uvdlOK sunarpiaK Kutdlartausia-
mik angatdlåneKarsimanerat OKauti-
gineKarsinaulersimavoK. tamåna pi-
vok 7. juni 1785 Blanchard dr. Jeffries-
ilo Kutdlartausiamik Doverimit Ca-
laisimut Tuluit nunåta Frankrigivdlo
akornåne ikerasak Kanalen ikårmé-
ssuk. taimanikut oKalugtuarissaussut
maligdlugit nalunaerutigineKarpoK
Kutdlartausiamut ilaussut tamarmik
agdlagkanik ardlalialungnik franskit
nålagkersuissuinit nagsataKartut. a-
kugtungitsukutåmik Kutdlartausiåkut
agdlagkanik angatdlåssineK 1841-me
ingerdlåneKalerpoK KUtdlartausiar-
SsortartoK Richard Guypson Tuluit-
nunåta iluane angatdlåssissarnigssa-
minut akuerineKarmat. ukiut Kulingi-
luat Kångiutut ilisimassagssarsiortar-
toK sir John Franklin Sikuiuitsume
tåmarsimassoK Kutdlartausiåkut ujar-
niarneKalerpoK. ilisimaneKaipioK Kut-
dlartausiarssornikut tuit agdlagkissar-
tartut Parisip ungussausimanerane 23.
septemberimit 28. januarimut 1871
56-eriardlune Kutdlartausiarssornikut
agdlagkat 2,5 millionit ag,ssartorne-
Karsimassut. Kutdlartausiat ilåt „La
Ville d’Orleans" ungasigsorujugssuar-
mut pivoK, tåssa Norgemut, ingerdlåi-
navigdlune 1305 km ingerdlarérdlune.
ingerdlaornerme tåssane pisangana-
Kissume Kutdlartausiame inugtaussup
mardloriardlune put agdlagkanik i-
magdlit imånut igitariaKartarsimavai
KutdlartausiaK malingnut mingajale-
rångat OKililerniardlugo, putdie ki-
ngorna tiguneKarsimåput agdlagkat-
dlo panerserneKaramik inugssaming-
nut åneKarsimavdlutik.
Kuiasårivdlutik titartaissartut ug-
perisagåine agdlagkat puiaussanut
ikissat tåssåuput angutit kiserdliortut
atissaKéngingajagtut KeKertane atau-
sinapalanguamik
palmertalingne
pigssarsiarissar-
dlugitdlo autdlar-
titagait. frimærki-
nigdle katerssui-
ssartune agdlag-
kat puiaussanut
ikiVdlugit aut-
dlartitarsimassat
piviussussué ugpernarsineKarsinåu-
put. Messinap ikeraså Italiap „kamig-
påta“ isuata Siciliavdlo akornat ægyp-
tenimiut umiarssuåta ilaussartautip
„El Malek Fouad“ip avKusårångago
ilaussut Genuamit Alexandriamukar-
titdlutik agdlagkatik puiaussamut i-
kivdlugit igikajugpait. umiarssup er-
Kåne umiaussårarpagssuame mérKat
puiaussanik katerssuissai-put, nukag-
piarKatdlo puiaussat nunamut inger-
dlåkångamikik igdloKarfingmut Ka-
ningnerussumukåutarpait agdlagkeri-
ssarfingmutdlo tuniutdlugit. frimær-
kinut akigssat agdlagkatdlo angatdlå-
neKamerinut erKuméKissunut akiu-
ssugssat puiaussap iluanut ilineKara-
jugput agdlagkanut ilångutdlugit —
akiliutaugajugtutdlo tåssa cigarettit.
taima agdlagkanik angatdléssissarneK
erKuméKissoK ingmikut naKitsiseKar-
poK puiaussaK kaujatdlagdlugo ang-
malortumik ima agdlagartalingmik:
s/s El Malek Fouad, Khedive Mail S.
A. E. Line. agdlagkat taima nagsiu- ■
neKartarnerat ukiut ardlagdlit ator-
neKarsimavoK. agdlagkat tusintilig-
pagssuit taimailivdlutik nagsiuneKar-
tarsimåput kinguåutungisåinangajag-
simavdlutik ardlaKångitsunguåinait-
dlo tåmarsimavdlutik.
agdlagkat puiaussanut ikissat er-
Kainartortarait agdlagkat Kivdlertu-
ssanut ikissat Tongap KeKertaine Ma-
neragssuarmitune kungip amap Salo-
tep nålagauvfigissåne atorneKartut.
ukiorpagssuarne umiarssuarssuit ilau-
ssartautit amerikamiut angnermik pi-
gissait KeKertanik avarKuåjuarsimå-
put pissarnertutdlo agdlagkanik tuni-
ssivdlutigdlo tigusinigssamut pivfig-
ssaKartarsimanatigdlunxt. taimåitumik
1930-kunile Tongap KeKertarmiut ag-
dlagkatik Kivdlertussanut ikissalersi-
mavait, Kivdlertussardlo matoriardlu-
go Kissungmut tåkajårssuarmut Kile-
rutardlugit. umiarssuarssuaK kigdler-
Kutilerångat Kissuk isåutaråt, umiar-
ssuarmitdlo nigsiutilerdlutik Kivdler-
tussaK nigsigtardlugo. nigseriaraluar-
dlugo iluagtitsingitsusagaluarunik
Kivdlertussap matorKanine iluauut-
siutdlugo agdlagkat masagkaluåså-
ngitdlat. sujornagut agdlagkat Tongap
KeKertåliartut KivdlertussamitaoK i-
kineKartaraluarput, ikineuarerånga-
talo KivdlertussaK aKerdlorterdlugo
matuneKartardlune. imånut igineKa-
rångat KeKertarmiut nalugdlutik ava-
lariardlutik Kivdlertussanik aigdlera-
raut. taima ingmikut ltumik agdlag-
kat ingerdlåneKartamerat 1938-me
nagdliutorsiutigineKarpoK. taimane
agdlagkat Tongap KeKertåliartut ar-
dlaligparujugssuamik naKissuserne-
Karput, OKauserpagssuit — agdlåme
grækerisut — atordlugit OKalugtuari-
neKardlune agdlagkat tåssaussut
Niuafooup KeKertånérsut. tamatuma
ilumortunera umiarssup Maunganup
nålagåta ugpernarsausersimavå. ag-
dlagkat taimanikut nagsiuneKartut
puisa ilåt atauseK danskit frimærki-
nik katerssuissartuisa ilåta pigå.
agdlagkat saviminermut angmalor-
tuliamut ikivdlugit ingerdlåneKartar-
nerat franskit tyskitdlo ingmingnut
sorssuneråne 1870—71-ime atorneKar-
portaoK. agdlagkat taimåitut kukut
Seinikut Parisip -ungussausimanerata
nalåne .sarfautitneKartarput. ilame
ukiut mardlugsuit matuma sujornagut
Seinime agdlagkat taimåitut navssåri-
neKarput. navssårineKartoK perKigså-
rutdluinardlugo suliarineKarpoK; tå-
ssautineKaraluarmåme KårtartoK sor-
ssungnerssup kingugdliup nalåne nå-
kartineKarsimassoK.
kisalo agdlagkat rørimut ikissat
taineKåsåput. imaKa tupåtdlautigine-
KåsassoK oKautigi-
gåine agdlagkat tai-
måitut frimærkitut
piSOKautiginga j agtut.
agdlagkat taimåitut
tusarneKarKårput
Londonime 1854-ime
Parisimilo 1860-ime.
agdlagkat rørimut i-
kissat Wienime su-
jugdlit 1. marts 1875
atorKårtneKarput,
åipåguanilo 1. de-
cember Berlinime atulersineKardlutik.
frimærkinik katerssuissartut agdlag-
kanik taimåitunik Østrigime KaKu-
gugssamut atassugssanik eKitererKår-
simåput, taimane taima nagsitsissar-
nermut ingmikut itumut agdlagartat
sananeKarsimangmata. taimaingajag-
tut Tysklandime 1876-ime pilersine-
Karsimåput Frankrigimilo 1879-ime.
agdlagkat rørinut ikissat frimærke
ingmikut sanåt Italiamit ilisimane-
Kartut Romame 1913-imile atorneKa-
lersimåput; tamatumalo kingorna fri-
mærkit taimåitut Kulit migssigissait,
kingugdleK ukioK mana, pilersineitar-
simavdlutik.
(Ib Eichner-Larsenimit, nugt.: H. J.)
agdlagkat puiaussa-
mut ikissat fri-
mærkiat
24