Atuagagdliutit - 16.09.1959, Blaðsíða 21

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
(inuit arite atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugtemerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. suj. nangitaK. — nugt. H. H.)
piniartut
Joaop åma umiatsiait aulisariutit pi-
siarissariaKarpai taKuagssatdlo isuma-
gissariaKardlugit. umiarssuautileKati-
git umiarssuaK, aulisautit taratsutdlo
isumagait. taima aningaussartutit i-
luanårutitdlo årKigssutarnerat pit-
sauvdluinartuvoK måssame umiarssup
nålagå tamaviårnerulersariaKartarmat
sapingisamik iluanårnigssaK anguniar-
dlugo. kisiåne tåssa Joao sule ilunger-
suteKarneruvoK, aulajangerpoK pig-
ssarsiame agfait uningatikumavdlugit,
taimaisivdlune umiarssuaK nangmineK
pigilersinauniåsagamiuk.
umiarssuarmut nålagångorniariar-
dlune Joaop Rafaela nuligssiuniara-
luarpå, kisiåne encarsautigivdluaria-
miko aulajangerput utaridlåratdlar-
niardlutik. katikusungårnertik kig-
sautitigdlo tunuarsimårtitdlugit silatu-
sårnerunigssaK erKarsautigalugo tai-
mailiorput. aulisariardlunime autdlar-
pat aningaussat tamarmik atorérsimé-
såput, nulialo kiserngorutisagaluarpoK
aningaussanik isumavdlutigssaicarane.
tamatuma kingunerinåsagaluarpå au-
ssaK-nåvdlugo Rafaela taratseriving-
mitariaKåsassoK — taimåipordlume,
kisiåne tåssa aulajangerpoK aussait
tåuna taratserivingmmigssaK naggå-
miussariaKavingnerardlugo. erKumér-
KajaKaorme umiarssup nålagåta nulia
uvine umiartortitdlugo taratseriving-
me sulInartariaKåsagpat.
Joao ajornaitsorsiorpatdlångilaK. u-
miarssuautigdl it aningausseritoru j ug-
ssuput, inatsisit najorKutarerKigsår-
dlugit aningaussalersuiniartarput, a-
ningaussartornerunigssartigdlo orni-
gissarlngitdluinai’Kigsårdlugo, sapi-
ngisartigdlo tamåt Joao ilunårniarfigi-
lerpåt. ilisimatipåt piumagunik auli-
sartoK avdla aningaussauteKarneru-
ssok pigssarsiarisinauvdluaraluarami-
ko. tamåna Joaop nalungilå, kisiåne
ama åipåtigut nalunago aulitsarissutse
pivdlugo atorfigssaKartikåne. kisiåne
nåkisårdlune suminermigdlunit Kinu-
viginiångitdluinarpai. kisa tåssa oriu-
tinguane ilevK&rsimassaraluane ta-
mardluinaisa atordlugit nungupai.
månalo aulajangerérsimagamime umi-
arssup nålagåtut angalarKårnigssami-
ne iluanårnigssane kiserdluinåt isu-
mavdlusiupå.
tåssalo angalassugssångordlutik sa-
påt kingugdleK Joaop Rafaela eKisi-
missiupå, nålagiariarputdlo. umiarssup
nålagåtut nasartåne kussanaKissoK
kultiussamik tavsilik atorpå, åmåtaoK
kavåjårartåne tungujortoK atorpå kul-
tiussunigdlo iveruteKardlune, Rafael-
avdlo kåkigsaut silikiussoK tuniusså
KungaseKutimårutigå. OKalugfingme
igsiavit sagdlit umiarssuit nålagaisa
igsiavigissartagait ingivfigait. Joao
umiarssup nålagaKatime akornånut
ingingmat Rafaela arnaKatime igsia-
visa ilånut ingikiartorpoK, biskopiv-
dlo pivdluamussinigsså utandlerpåt.
biskope aulisartup imåne ajunårsima-
ssup ernerå, taimaingmat inugtame
erKarsartausiat ilisimavdluinarpå o-
KaorKigsårutitdlo Gutip OKausinik tu-
nuleKutaKartut anipai, Gutimut nuna-
mingnut, ilaKutamingnut umiarssuar-
mingnutdlo atarKingningnigssåt er-
Kartordlugit. kisa pivdluarKuvai Gu-
tivdlo arnå iluartoK Kinuvigalugo ta-
magingnik pårssinigssånik angala-
ssugssanigdlo angerdlamut apuvdlu-
artitsinigssånik.
nålagiarneK nåmagsingmat umiar-
ssup nålagåta de Sousap nuliagssiåta-
lo umiarssup nålagai OKaloKatigait,
ivsångungmat angutit tåukua ardlåi-
nåtalunit Joao OKalukusugtångeKåt
aulisartukuluinaugaluarmåme. Rafae-
la pivdluardlune misigaoK usorssisi-
maKalunilo — tåssame taimåitualiså-
put. Rafaelap uvigssiame talia ipera-
rumångikå Joaop arnåta Katångutai-
salo arnat Joao tikiserpåt angalavdlu-
arKuvdlugulo kigsautdlugo. ilagit ta-
marmik arajutsisimajungnaerpåt pig-
ssiarilernerat. tåssaujungnaerput anå-
naK Katångutailo arnat tåussuminga
najorteKartuinarumassut.
arnåta tamåna nalungitdluinarpå.
måna sut tamarmik avdlångordluinar-
simåput, tunissutinguanigdlo imermut
ivdlernartitamut misutanik åtsivigi-
ngilå, nauk sujornatigut taimailiortui-
nartarsimagaluardlune. måname tai-
mailiortugssauj ungnaersimavoK. arna-
Kataisa ernitik nerssussup nagssuinik
åtsivigait — tåssåuput pujorsiordlune
ånangniutausinaussutuat. Newfound-
landip putsuarigsinerane umiatsiånik
aulisartut tåmartajårtaKaut, tåssalo
nerssussup nagssua siggartautigalugo
tusarneKardlune nanineKarnigssane
kisiat neriutigissagssarå.
Joao nagssungmik taimåitumik pi-
gissaKartariaerusimavoK. mana suli-
agsså akissugssauvfialo tåssaulersi-
mavoK uvdlånguamit umiatsiåt auli-
sariutit tamanut autdlarartitåsavdlu-
git kingumutdlo sujumorniagagssari-
savdlugit unulernera ilutigalugo. kiv-
fame nerivdluartitaunigssåt isumagi-
ssagssarilerpå. nexitagssat piarérdlui-
nagagssarisavai. avdlanit tamanit ula-
pårnerujugssuångusaoK ilamisutdle
sinine nåmagtitåsanago, kisiåne si-
ningniåsagångame umiarssup nålagå-
ta inånitåsaoK kisimitåsavdlunilo.
akissugssauvoK, åmale nålagåussuseK
pigå — måssame umiarssuarme nå-
lagkersuissusaoK.
atausingornerme uvdlåkut autdlar-
tugssåuput. Rafaela ilagalugo umiar-
ssuarmut ikårpoK, umiarssuvdlo Kå-
vanut pigame nålagkiune sujugdleK
anipå:
„amat mérKatdlo ikårniardlit! aut-
dlalerpugut!"
taima nålagkinera ardlåinåtalunit
akerdlileriångilå. naggåmik eKitårput
naggåmigdlo kunigdlutik, Kanississut-
dlo tamarmik umiatsiånut utarKissu-
nut ildput. Joaop Rafaela iniminut ar-
Kupå. autdlalernerme taima pissoKar-
tarnera takussarérsimavå, kisiåne tå-
ssa umiarssup nålagåta nuliata tug-
dlusimårutå arnaKatime avdlat tamar-
mik umiarssuaK Kimaréråt nangmineK
sule umiarssuarmitarame. kisame
umiatsiåmut aulisariumut ikautitit-
dlune nunaliarpoK Santa Genevevalo
autdlåsavdlune piarérpoK.
„kisaK amorsiuk!" Joao nålagkivoK.
tingerdlautit amuneKarput anorimit-
dlo puerdlutik, umiarssuålo kussanar-
toK sujumut autdlarpoK. angutip inu-
sugtup ivssuma sut tamaisa puigorpai,
agdlåme Rafaela puigordlugo, pivdlu-
arneK misigileramiuk ukiut ima amer-
dlatigissut sulerujugssuarnermigut
ilevKårsimanermigutdlo taimak pi-
ssagssaKartitaulersimagame. umiar-
ssup nålagainit tusåmassaminit avdla-
nit piårneruvdlune nangminerissa-
minik umiarssuartårpoK. Santa Gene-
veva umiarssuauvoK angingitsoK piso-
Kardlo, tamåna miserratigssåungilaK,
åmalo måna atugaulersut åssingénik
maskinaKångikaluarpoK, kisiåne-una
tåssa umiarssuå, sapingisånguanilo
tamåt iluaKutiginiarssariniarpå.
sujugdlermik Azorerne avKusårKå-
ratdlarpait, tåssane Joaop aulisartug-
ssane ardlagdlit ikissagssaringmagit.
imåinåkulerdlutigdlo eminaK iluagti-
tårinigsså nagdliuterérpoK. silarssuaK
atoruminaKaoK anorssårdlune inger-
dlavdluarnaKalunilo. tåssuguinaK
Azorerne tikipait ilagssatigdlo ikeri-
ardlugit ermnaK imåinarmut avalar-
Kigdlutik AtlantikoK ikåmialerdlugo.
nauk pissarnermit piårnerussumik
Portugalimit autdlaraluardlutik nå-
magtuvigpåt anore oKumigårdluarnar-
toK „Påskeøsten“imik pissagåt. Ka-
ngatut itugune sapåtip akunere ar-
dlagdlit Kångiugpata aitsåt nagdliusi-
målersugssaugaluarpoK — månale ki-
sime anoraujualerpoK ukua aulisariat
ikånerssuarnut ångunerat tikitdlugo.
Joao ingerdlavdluangårame portugal-
imiut aulisariat avdlat Kångialutori-
navigpai. ilåt aulisariut nutaggaring-
mik såkortumigdlo maskinalik saner-
Kiipåt nikeriameK sapilersoK, sunauv-
fa aserortorKavdlune. Joao ikunagkat-
dlardlune umiarssup nålagå nalunaer-
figigaluarpå aperalugo ikiortariaKar-
neranik.
apererKårmat umiarssup nålagå Ki-
suariångilaK, imaKa maskinalerissune
taima ingminik igtukulugtitsissoK
OKalorujusimaKineramiuk nåkutigissa-
Karsimanginerdlune. Joao usorssisi-
manerssuarmit noKineK sapivigpoK.
Kanigdleriaramiuk agssumut sågpoK,
kalerrisårivordlo umiarssuaK aseror-
torKassoK kalingniardlugo. kisame
umiarssup nålagå akiniaussålerpoK
nalunaerpordlo akornuteKarane ing-
minérdlunilo ingerdlarKigsinåusav-
dlune. Joaop ingerdlavdluancuvdlugit
nalunaerfigeriutai sujunerfine sågfi-
gerKigpå. unuk tåuna umiarssup nå-
lagåta de Sousap usorssisimaKissup
kivfane pissagssåt sivnerdlugo vini-
sorteKai.
ikanerssuamut pingmata siagdler-
sorssuvoK. aulisartut amerdlanerit
sialuk akåringitdluinarpåt, kisiåne
Joaop siagdlernera åma iluagtitårni-
arpå. imisivine tamaisa imaeriardlugit
nutåmik imersiterpai, taimaisivdlune
Portugalip imipalåva pisoKalissoK nu-
tåmik taorserdlugo. taimailiorérame
umiarssuaK tamåt assagtipå kussag-
titivigdlugo nuånåriartautitutdlo Kiv-
dlarinavigssuångordlugo. umiarssuv-
dlo inue tamarmik assagsxnautitåuput
atissamingnigdlo errorsisinautitauv-
dlutik. aitsåt taimak umiarssuarmik
kussanartigissumik ikånerssuarme au-
lisartoKalinguatsiarpoK.
silagigseriarmat Joao aulisarfigssar-
Kigsumik KinåssilerpoK. påsivdluarpå
taimailiorneK KanoK pissariaKartigi-
ssok. akissugssauvorme, umiarssuane
uteKåtårtipå misilissardlunilo, anore
sarfardlo misigssugarerKigsårpai, ki-
salo aulajangerpoK kisarKussivdlunilo,
tåssalo inigssamingnilerput. magdler-
nera sujungnaivigpoK, taimaisigame
aulisarfigssarKigsivigdlune, umiatsia-
nigdlo aulisartut tamarmik umiatsiå-
mingnik aulisautimingnigdlo piarérsai-
lerput aKaguane uvdlanguaK autdlari-
åinårigordlutik. imarpikomeK tamåt
umiatsiåt aulisariutit tamarmik Kale-
rigsarKigsågauvdlutik inigssitsitigåu-
put aulaj angerssordluagauvdlutik.
måna tåssuguinaK piarérsarneKarput
misigssorneKardlutigdlo. aulisartut
umiatsiåtik ilisarnautimingnik Kali-
pagpait sujuisalo saneraisigut atsior-
titerdlugit, ilaisa nuliamik, ilaisa nu-
liagssiamik andnik atsiorpait, amer-
dlanerssaisale „årnua“mik sussuse na-
lunaeKutsiussorpait igdlersutiginiag-
kamigtut isumaKartitdlugit.
(norm. tugdl. nanglsaoK)
AKTIESELSKABET
DET DANSKE
KULKOMPAGNI
KØBENHAVN
danskit aumarutigssaerniar-
tut peKatigit
Hold på sommerens
sundhed!
Hold sommeren vedlige med RI-
BENA hver dag. Drik det rent i
koldt vand eller mælk — det er en
skøn drik, og det giver Dem og bør-
nene et stort dagligt tilskud af C-
vitaminer.
~m VITAMIN C
'Mihcna
den rene koncentrerede solbærsaft med den store C-vita-
minmængde kontrolleret af Statens Vitaminlaboratorium.
FERD’NAND
Forsinket rod-
sprængning
&
Kångitsoriarmat
Copyright P. I. B. Box 6 Copenhogen
21