Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 16.09.1959, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 16.09.1959, Blaðsíða 7
Kalåtdlit-nunåne sanaortugkat 1959-ime sanaortugkanut navsuiautit Chefingeniør Gunnar P. Rosendahlimit Nanortalingme, K’aKortume Narssa- milo sanaortugkanik matuma sujor- nagut agdlautigissamut nangissutiga- lugo Påmiune Nungmilo 1959-ime sa- naortugkat oKalugtuarinenåsåput, tai- ssariaKamerussuinaitdle ilånguneKå- savdlutik. sanaortugkat ilait KanoK a- ngitiginersut påsitiniardlugit ungalu- sigkane kisitsisit 1959-ime sanaortor- nerme akiussut sanaortugkatdlo ta- måkerdlutik aké agdlagsimassarput. sanaortugkat ukiune sujugdliuneru- ssune autdlarnersimassut 1959-imilo inårsameKåinartut agdlautigineKå- ngitdlat. Påmiut ukioK måna sulivfigssualiagssamut Påmiune 12 mili. kr.-nik akeicartug- ssamut 1965-imilo inersimassugssamut autdlancautigalugit sanaortugagssat suliarineKåsåput. sulivfigssualiagssa- me nerpilerivfeKåsaoK Kerititsivigta- lingmik KajussausiorfeKåsavdlunilo. Kerititsivingme uvdlormut unuamut- dlo 20,000 Ibs. KeritineKarsinaussug- ssåsåput. tåssa Manitsume måna Ke- ritineKarslnaussutut amerdlatigisav- dlutik. sulivfigssualiagssaK måna au- lisagkeriviussumut oliausiviup KeKer- taussånitumut ilåssutitut sananeKar- tugssauvoK. tåssane ama sananeKar- tugssauvoK umiarssuit imarpikortautit talitarfigssåt; umiarssualiviorfigssap nunartå nalingmagsarniardlugo Kårti- terineKartugssauvdlune. ujarjcat Kår- titerinerme pigssarsiat umiarssuit ta- lltarfigssånut imiuneKartugssåuput. aulisariutit talitarfigssåt nutåK sana- neKartugssauvoK. tåssångånit aulisar- tut amussatik niorarsinåsavdlugit. au- lisariutitaoK umiarssualiviliomeKaså- put. sulivfigssualiagssaK ukioK nåv- dlugo niorKutigssiorfigssåusangmat i- mermigdlo atuisaKalune ukioK nåv- dlugo imeKarfiussugssamik sanassa- riaKarpoK. nunaKarfiup timåne kuk sapusiordlugo imeKarfiliortoKåsaoK. erngup avKutigsså sapusiamit ime- Karfingmitdlo igdluliorfigineKångitsu- kortamera nunap KåtigortineKåsaoK, igdloKarfiuvdle akomatigornera Keri- neK ajortumut agssåineKåsavdlune, agssåineKarfigssåta ilå KårtitemeKå- savdlune. erngup avKutigssåta taima igdloKarfiup KerKa avKusårmago u- kiorpagssuarne kigsautigineKarsima- ssok ukioK nåvdlugo imeKarfiusinau- ssok piviussungortineKåsaoK. ingnåt- dlagialiorfik niorKutigssiorfingnik i- ngerdlatitsisinéusagpat ingnåtdlagiaK måna tikitdlugo pigssarsiarineKarsi- naussoK agdlilertariaKåsaoK, agdlåt imaKa nutåvingmik ingnåtdlagialior- filiortariaKåsavdlune. åma sulivfig- ssuarme atorfilingnut ingmikut ilini- arsimassunut ardlalingnut inigssanik igdluliortariaKåsaoK. sanaortugagssat tamåko autdlar- Kautåtut ukioK måna sananeKåsaoK aulisartut talitarfigssåt måna aulisag- keriviup avangnå’tungåne. aulisartut talitarfigssåta sananeKamerane sig- ssiugalioriauseK nutåK atorneKartug- ssauvoK, igdlerfiussaussaliaussartut sisamanik teKeraugdlit atomeKåsana- tik. Kissuit ujarKanik imigagssat nå- partatut Kissussutut sorKartaligtut it- dluinarput atortugssanik suliagssa- migdlo sipåmarunaKissut. napartau- ssat ingmingnut atåssuteKartineKåså- put saviminertalersugkamik cemen- tigkamik 35 cm-inik ivssussusiling- mik. aulisartut sigssiugagssåt 30 m migssiliordlugit takissuseKåsaoK, sig- ssiugkavdlo saneraine igdlugtut mete- rit ardlagdlit åma talivfigineKarsinau- ssugssåuput sigssiugaK nåparutine KutdleKåsaoK, erngup taratsuvdlo av- KuteKåsavdlune, mardlungnigdlo a- mortauteKåsavdlune. aulisartut sigssiugagssåt autdlarti- neKarpat måna tikitdlugo sigssiugau- ssok avsserneKåsaoK — sigssiugaK aulisagartanik nioraissarfiugaluaK. ta- måna pivdlugo sigssiugaliorneK aut- dlamersinago aulisagkeriviup atingu- anitoK nunitarfinguaK agdlissariaKå- saoK aulisartut sigssiugagssåta iner- nigssånut atugagssångordlugo. tåuna åma nåpartaussatut ujarKanik imig- katut suliarineKåsaoK. arKartartumig- dle ikiorteKarane sananeKartugssau- vok, tinigtarnera iluaKutigalugo sana- neKåsangmat. meterit tatdlimat mig- ssiliordlugit takissuseKartugssauvoK. umiarssuit imarpikortautit sigssiu- galiorfigssåta tungånut avKusiniorto- KartugssauvoK, åipågumut suliagssaK tåuna autdlarneriåinångomeKåsavdlu- ne. GTO-p sulivfeKarfia agdlineKartug- ssauvoK rørilerissarfeKalerdlunilo Ka- lipaissumut sulivfigssamik ilaneKå- savdlune. ingnåtdlagissap atomeKariartuinar- nera pissutigalugo ingnåtdlagialior- fingme dieselaggregatit sisamagssåt 250 hk-lik inigssineKésaoK. tåussuma tungavigsså ingnåtdlagialiorfik sana- neKarmatdle kuineKarsimavoK. tåuna inigssineKarpat ingnåtdlagialiorfiusi- naunerme agdlinerpauvfigsså angusi- mésavå; ingnåtdlagiardlo pigssarsia- rineKarsinaussoK agdlineKarKisagalu- arpat ingnåtdlagialiorfiup igdlutå å- ngajårssuarmik tapingikåine nugta- riaKalisaoK. ukioK måna imeKarfigssap tungånut avKusinigssap 750 meterinik takissu- seKartugssap autdlarKautigsså 150 me- terinik takissusilik suliarineKarisaoK. taima avKusiniomikut ukiune tugdliu- ssune boligstøttemit taorsigagssarsiv- dlune igdluliorfigssat avKusiniuneKa- risåputaoK. ukioK måna kommunimut sanågssat ilagåt Arsungme uvfarfigssaK. uvfarfigssaK ingmikortiterneKåsaoK atissaiartarfingmut, uvfartarfingmut, aulartitarfingmut, perusuersartarfing- mut kisalo kiagsaivigalugulo aumar- ssuaisivingmut. aumarssuartortumik uvfarfingmut aulartitsivingmutdlo i- mermik kissauveKåsaon, imisivigtå Kutsiartumut inigssisimåsavdlune. kommunivtaoK suliarititagssarai i- mermik maKi^sissarfit imisivigtagdlit mardluk Påmiune suliarineKartugssat. Nuk K’eKertarssuatsiaine aulisagkerivik angnertumik agdlineKåsaoK, niorKU- tigssiorfik Kangale mikivatdlårtuartoK pitsångorsameKåsavdlune. aulisagke- rivingmut måna atassumut ilaliutdlu- go Kuleringnik initalik aulisagkerivi- liarineKåsaoic katitdlugit 250 m2-nik angissusilik. initå atdleK cementimik saviminertalingmik napassuliaussatut kuissamik Kissungmik silatilingmik sananeKåsaoK, initålo KutdleK Kissui- nåsavdlune. initåne atdlermisåput tu- niniaissarfik — sårugdlingnut ugtor- titsivik — erruendgtarfik tarajuer- Kårtarfigdlo. åma inimut Kutdlermut majussuissutigssaK sananeKåsaoK. ini- me Kutdlermisåput tarajugkanut ing- mikortiterivik, portuissarfik åmalo tarajortigkat portorigkat inigssåt su- lissutdlo inigssåt. nutånik sanågssat saniatigut aulisagkerivitoKaK sanar- KingneKåsaoK, tåssane sårugdlit åi- pagssånik tarajorneKartalisavdlutik, tarajusivingusavdlune, tingulerivfik, nåparsivik perusuersartarfitdlo åma tåssanisavdlutik. sanaortomerup na- låne sårugdlingnik tunissaKartameK ingerdlatinarneKartugssaungmat auli- sagkerivitoKaK aitsåt sanarKingneKa- lisaoK nutåp sananeKarnera inivigpat. KularanarpoK aussaK måna suliagssat tamåkerdlutik inersimanigssåt. (kr. 400.000/500.000). aussaK måna Nungme etagehusit pi- ngajugssåt sananeKalersugssauvoK. igdluliagssaK etagehusitut 1957/58-ime sananeKartutut issikoKardlunilo pisat- sersorneKartugssauvoK. init Kulerit plingasusåput, ilaKutaringnit 19-init najugarineKarsinåsavdlune. kiagsau- teKarfigisavå måna atautsimordlutik kiagsauteKarfiat. init imeKåséput nig- dlertumik kissartumigdlo, nusuinar- dlugo imaertartumik anartarfeKåsav- dlutik, atautsimordlune errorsissarfe- Kåsavdlune maskinamik, manigsai- ssarfeKåsavdlune, il. il. ukioK måna igdluliorfigssap tungånut avKusinior- toKåsaoK, tungavigsså agssangneKar- dlunilo kuineKåsavdlime. åma erngup erKagagssatdlo avKutigssait agssåine- Kåsåput. (250.000/2.500.000 Dronning Ingridip Sanatoriåne sa- kiagdlutigdlit nakorsameKardlutigdlo ukiune kingugdlerne pilaussartumik nakorsauneKarmat taineKartumut ki- ngugdlermut inigssaK sananeKartug- ssauvoK. igdlo sanatoriame sulivfigdlit igdluisa ilånut ilåssutitut sananeKå- saoK, kiagsauteKamera avdlatigutdlo atortulersorneKarnera igdlumut agtu- massånut atéssuserneKåinåsavdlutik. 1958-ime skolehjemmimut nutåmut tungavigssaK KårtitemeKardlunilo tu- ngavigsså suliarineKarpoK. ukioK må- na Kuleringnik pingasunik initalik ni- ViarsiarKat inigissagssåt nerissarfiu- ssugssardlo nåpameKardlunilo silatå milingneKåsaoK. niviarsiancat inigssåne iliniartunut 56-inut sulissunutdlo initaKåsaoK. ne~ rissarfiup narKata atånisåput igavfik, errorSissarfik manigsaissarfigdlo. ku- låne nerissarfik nagdliutorsiortarfig- dlo isavdlutik. skolehjemme central- varmimik kiagsauteKåsaoK imeK nig- dlertoK kissartordlo Kipiatdlåinariå- savdlutik, anartarfitdlo nusuinardlu- git imaertagaussugssåsavdlutik. sko- lehjemmip ilå tåuna erKartomeKartoK upernåkut 1960-ime atulisagunarpoK (kr. 1.500.000/3.500.000) atuarfingnut tungassumik tamatu- ma saniatigut atuarfiussoK agdlineKå- saoK, atuarfit pingasunik ingmikortu- ssaKalisavdlutik. sananeKartugssame nålungiarssup kavåjausså Kardligtalik (nukagpiarKanut niviarsiarKanutdlo). atortugssai: Kilertat Kaiiortut 15-t Zefyr Crepe nuerssautit nr. 2-t 2%-tdlo åtatérnat Kanortut 8-t. tulCijuk: tunugssånut 80-nik nuerssautit nr. 2-t a- tordlugit autdlartitseriardlutit 3 cm-nik por- tussusilingnik sinigssånik Kéruårtumik (si- lam. 1, ilungm. 1) nuerssaivdlutit. nuer- ssautit 2^-nut taorseriardlugit manigsuinar- mik 15 cm-mik nuerssaigit tugdlinilo nuer- ssautip sanimut nanei-ine 8-ne nålernere ta- maisa Kitdlanik nutånik 3-nik ilassardlugit, kinguline nuerssautip sanimut imåne åma 8-ne nuerssaut nåvdlugulo Kitdlanik avdla- nik 12-nlk ilassardlugit (Kitdlat 200-ngor- put). sujumuinaK nangiguk, taligsså 8-cm- mik nerutussuscKalerpat nuilagssånut i 1 a- ngåsaoK: Kitdlat 85-t nuerssåkit, 30-t inåkit (pukusua) 85-tdlo nuerssardlugit. såmerdleK sujugdliutdlugo nuerssåsaoK nuerssaut i- lungmårtoK nuerssariardlugo såvata agdla- lersornigsså autdlartisaoK timitånut atati- nardlugo. timitåta agdlalersorneratalo akor- nåne uavata nuerssarnere tamaisa Kitdlamik nutåmik 1-mik ilassardlugit. (sinåta agdlå- nut Kitdlat 17-nit atusåput).: nuerssautip sanimut nånera 1: .ilungm 17-t — sivnere silåmuinaK nuerssautip sanimut nånera 2: sinånltut 17-t silåmuinaK nuerssautit sanimut nånera 3 åma 4: 1-tut 2-tutdlo nuerssautip sanimut nånera 5: ilungm. 5, ilungm. 2-t atautsikut, silåm. 1, nuerssagag- ssaK Kilariåinardlugo, silåm. 1, ilungm. 2-t atautsikut, ilungm. 5, 1-mik ilåkit — siv- nere silåm. nuerssautip sanimut nånera 6: sinå tikit- dlugo ilungmut (tåuko 17-nit) silåm. C, ilungm. 5, silåm. 6 nuerssautip sanimut nånera 7: ilungm. 4, ilungm. 2-t atautsikut, silåm. 2, ilungm. 2-t atautsikut, ilungm. 4, 1-mik ilåkit — sivne- re silåm. nuerssautip sanimut nånera 8: silåm. 5, ilungm. 7, silåm. 5 — sivnere ilungmut. nuerssautip sanimut nånera 9: ilungm. 3, ilungm. 2-t atautsikut, silåm. 3, Kilariåinar- dlugo. silåm. 1, Kilariåinardlugo, silåm. 3, 1-mik ilåkit — sivnere silåmut nuerssautip sanimut nånera 10: ilungmut sinigsså tikitdlugo, silåm. 4, ilungm. 9, si- låmut 4 nuerssautip sanimut nånera 11: ilungm. 2, ilungm. 2-t atautsikut, silåm. 4, Kilariainar- dlugo silåm. 1, KilariåinagaK, silåm. 4, i- lungm. 2-t atautsikut, ilungm. 2. sivnere si- låmut. klassit arfineK-pingasusåput — initå- ne — læsestueKåsavdlunilo. narKup atånisåput faglokale, perusuersartar- fit, iliniartitsissut inåt initdlo avdlat. ukioK måna atuarfiup ilåssutigssåta tungavigsså agssangneKåsaoK tunga- vigssålo kuineKåsavdlune (kr. 200.000/ 1.350.000). Nungme højspændingip ledningertai 1959-ime ilaneKåsåput K’aKortume transformatoreKarfingmit kabele ime- Karfiup erKånitumut transformatore- Karfingmut ilåssutfigineKåsavdlune. taimailivdlune igdloKarfik kaujat- dlagdlune højspændingimik pilersor- neKarsinålisaoK, ingnåtdlagissamik a- tortoKartut mardlungnit pilersome- Karsinålisavdlutik, angnertumigdlo ingnåtdlagissamik pilersuinerup akor- nusemeKartarsinaunera pingitsortlne- Karsinasavdlune. Kapisilingne OKalugfik mikissuarå- nguvoK igdlutå aserortigagssångorsi- mavdlune. tamåna pivdlugo oKalugfi- liortoKåsaoK 200 migssiliordlugit nå- lagiarfigineKarsinaussumik. OKalug- fiup „Kuagssugtortarisavai" Kissuit såtut atautsimut nipititigkat, kiagsar- neKåsavdlunilo inimit aumarssuartor- tumik kiagsautilingmit (kr. 250.000/ 300.000). kommunip suliarititagssarai imer- mik maKitsissarfit imisivigtagdlit pi- ngasut, Nungme, Kapisilingnilo au- ssame erngup avKutigsså puilassulia- mit maKitsissarfigssamut nutåmut a- tassoK sananeKåsavdlune. nuerssautip sanimut nånera 12: sinigsså- nut ilungmut, silåm. 3, ilungm. 11, silåm. 3. nuerssautip sanimut nånera 13, 15, 17 uma 19: sinåta agdlå autdlarKautaine naggatåni- lo 2-t atautsikut nuerssartardlugit tåussu- malo kigdlingine igdlugtut avdlanik nutånik 2-nik ilassardlugit, Kitdlat 17-ujuåinåsang- mata. taimatut ungeKåtåusaoK Kitdlat KerKi- nltut 3-ngornerat tikitdlugo, tåukulo ataut- sikut ima ungerneKåsåput: sujugdleK tigui- nariardlugo tugdlé 2-nik atautsikut, tigui- nagkatdlo Kulautititdlugo. nuerssautit sani- mut nånere 5-t tugdlé sinigssåne silåmukåt nalåne ilungmårtumik nuerssåsåput, ilung- mukårtunilo silåmut. ilassarnigssai erKai- måkit. tåssångånit nuerssåumit 5-mit nangisåput. taligsså 16 cm-mik nerutussuscKalerpat Kitdlat ilaortorneratut ilångartisåput. tåssa imatut: 12—12—12—12—3—3—3—3, Kitdlat sivnere 49-t, tauva sujumuinaK sinigsså ti- kitdlugo, såvale sule ilaortordlugo Kitdlat 70-ngornerat agdlaisalo 4-ngornerat tikitdlu- go, tauva sule atautsimik agdlalerKisaoK i- laoi*torneKångitsumik, tauva tunuata takena- tigilernigsså tikitdlugo ilarKilåsaoK. nuer- ssautit nr. 2-nut taorseriardlugit sinilioruk såvanltut Kitdlat sujugdlit 2-t silåmårdlugit sivnerile tunuatut. inåruk. sågsså talerperdleK pårdlagtitdlugo nuer- ssåsaoK. Kardligtai: tunugsså (nulugsså) : nuerssautinik nr.2- nik G8-nik autdlartitsigit, nuerssautitdlo sa- nimut imai 5-t Kåruårtumik (silåm. 1, ilung. 1) nuerssardlugit. tauva nuioraivfigssalisaoK silåm. 1, KilariåinagaK, 2-t atautsikut, i- lungm. 1. taimatut nuerssaut sanimut nåv- dlugo, tauva autdlartineratut Koruårumik 3 cm-mik portussuseKalernera tikitdlugo. nu- erssautit nr. 2%-nut taorseriardlugit manig- suinarmik nuerssalisaoK nuerssautip sani- mut nånerane sujugdlerme Kitdlat 80-ngor- teriardlugit. nulugsså såvanit ima portuni- ngortisaoK: Kitdlat 5-t nuerssariardlugit mu- miguk, Kitdlatdlo 5-t kisisa pinagit nuerssa- riardlugo mumer»igdlugo, tauva Kitdlat 12-t pinagit mumigdlugo 12-t tikitdlugit, nuer- ssångitsågkat Kitdlanik 7-nik ilassardlugit KerKane 14-ngornerat tikitdlugo nuerssåsaoK. manigsuinarnik Kitdlat tamaisa nuerssaiv- figalugit nangiguk nuerssautip sanimut nå- nerisa 8-tagssåne igdlugtut 1-mik (ilassar- dlugit 90-ngornerat tikitdlugo. 15 cm-ngor- nera tikitdlugo sujumuinaK nuerssaruk. tau- va ipagsså autdlartipoK: Kitdlat 45-t nuer- ssåkit, 1-mik ilåkit, 45-t nuerssåkit, mumi- nga ilungmuinaK nuerssautip pingajua: 45-t nuerssåkit, 1-mik ilåkit, silåm. 1, 1-mik i- låkit, silåm. 45-t. muminga ilungmuinaK. taimatut ilaortukit igpagssåne Kitdlat 13- n^ornerat tikitdlugo. nuerssautit sanimut nånerine tugdlerne 18-ne autdlarivautåne 5- nik inårtåsaoK (ipagsså ilaortusaoK Kitdlat 19-ngornerat tikitdlugo) sivnere Kitdlat 19-t unigtiguk. sågsså: tunuatut nulugssånut ilaortorni- lernago nuerssåsaoK, nuluanut tugteriardlu- go nuerssautit sanimut nånerine 2-ne Kitdlat a kilerit atautsikut nuerssartardlugit ipålo ilångutdlugo inåsaoK. tauva niutagssånut ig- dlugtut 90-nik tigorKaeriardlutit nuerssauti- nut nr. 2-nut nuerssautit sanimut nånere 9-t Kérufirtumik nuerssariardlugit inakit. katiternigsså: tu lå juk naivilåriardlugo katiteruk sanile- rigsårtunigdlo åtasersordlugo. Kardligtagssai katiteriardlugit puts>iomerisigut itilerusiså- put. naivilåsåput. tulåjåp såve talilo sinig- ssånik nigsikutdlagtaivfigikit. tagdlisinaunigssait: åve nåipatdlålerpata nigsikutdlagtagaK piariardlugo Kåruårtumik siniliorneKarsinauvoK, taimatutdlo atåtigut i laneKarsinauvdlune. 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.