Atuagagdliutit - 05.11.1959, Page 3

thulemiut avangnamut nu
kamik piniarnermikut ki-
noruarian^itsut

ukiut Kuiit migssiliordlugit ingerdlanerine pujortulérKat Kulit pigssarsiarine-
Karsimassut taorsigagssarsinikut, taorsigagssarsiafdlo akilersordluarneKartut
— imigagssaK avanerssuarmiuf ajornartorsiutigingikåt
pungale ajornartorsiutit taimåitut
ukiut ardlaKångitsut ingerdlanerine
a j ugauvf igineKarsinau j umårtut.
— Thulemiut kigsautisaguvk.it oka-
rumavunga Kalåtdlit'-nunåta ilånut
nautsorssussauvdlutik ilaulerunik tai-
malo ilaulernermingnut ilagititdlugo
iluaKUtigssat amerdlanerussut pisinau-
leraluarunikigdlunit uvdlune nutåne
atuligagssamingne ukiorpagssuarne
autdlainiartutut piniartututdlo inuner-
mingne ingmikut ilerKuliusimassatik
Kimångitdluinåsagait.
taima oKartoK tåssa Thuleme inspek-
tør E. Mørch-Rasmussen sulingivfe-
Kåsavdlune Danmarkimut ingerdlatit-
dlune. inuit ardlaKångitsuinåuput tåu-
ssumatut Thulemiunik ilisarisimang-
nigtut. sujugdlermik ThuletorKamut
pisimavoK 1946-me — sorssungnerssup
kingunitsiéngua, tamatumalo kingorna
ukiut tamangajaisa tåvanisimavdlune
— sulingivfeKardlune avalagsimagå-
ngame kisiat Kimagsimassarsimavdlu-
go.
nunaKarfingnut sisamanut siémartiter-
dlufik nugput
— tåvanimiut mana Dundasimik tai-
neKartartup Kimangnera nåmagåt?
— åp, påsissara maligdlugo inuit
nungnertik iluaråt. soruname ardla-
lingnik utoruaKarpoK Kangale igdlo-
Karfigissamingnik Kimatsinigssaming-
nik sapigaKangajagtunik, imaKalo ilait
sule angerdlarserput. puigortariaKå-
ngilaK tåuko mérait ilaKutaitdlo Thu-
letorKame iliveKarmata; påsivdluinar-
simavarale inusugtut nugtut nungner-
tik sungiukåt. mana nunagiligkatik
nuénarait.
ThuletorKame nunagdlit nugkamik
siåmartiterput najugkanut sisamanut.
sujugdlermik ThulertåK — K’ånåic —
tungavilerneKarpoK. tauva Herbert-
øme asimioKarfik K’eKertarssuaK pi-
lersineKarpoK, ilaKUtarit mardlugsuit
asimioKarfingmut Kangerdluarssung-
mut avdlatdlo åma mardlugsuit K’e-
Kertanut nungneicardlutik.
p;niagagssaKardluarpoK
— nugfigineKartune piniarfigtåt Ka-
noK ipat?
— piniagkat piniarnerdlo tamåne
avangnarpasingnerussume pitsaussu-
tut OKautigineKarsinåuput. åma Thu-
letorKame pitsaugaluarput tingmissar-
tunutdle mitarfiup nipiliortoKarpat-
dlårnera pissutauvdlune piniagagssat
ne kingugdliunerussune niorKutigssior-
neK agdleriarsimavoK; pingårtumik
ilait sordlo aorfit ungavarterput. ukiu-
puissit amé tunineKartut amerdleriar-
dlutik. teriangniat amé tunineKartar-
tut ikiliartuåginarput, Kularnångitsu-
mik akisa åpariartuinarnerat pissu-
tauvdlune.
nunap ilånut kåtutisagaluarunik
ajornarforsiuteKarKåsåput
— Thulemiut aussaK autdlartitami-
kut landsrådime kigsautigåt Kalåtdlit-
nunåta ilånut ilångukumavdlutik. su-
junersutigineKartOK piviussungortine-
Kåsagaluarpat KanoK angitigissumik
avdlångorneKasagaluarpa?
— angnertujårssuarmik avdlångor-
neKartugssåusagaluarpoK. Thuleme
ukiune måkunane ingerdlatsineK fan-
gerrådimit isumagineKarpoK, fanger-
rådivdlo aningaussauteKarfik ikiorsi-
ssarfik ingerdlatarå. nutåmik årKig-
ssussineK atulersineKåsagaluarpat ili-
magissariaKåsaoK kommunalbestyrelsi-
tut suliagssap ilangåtsiarujugssua asi-
mioKarfinguane ingerdlåtariaKalisa-
ssok. taména autdlarKautåne ajornai-
torsiutåusagunaraluarpoK, isumaKar-
igdiut anginerussungordlugit
sananeKarsimassariaKaraluarpat!
Thuleme igdlut angisorssuit takunig-
ssait ilimanångilaK, kiagsarnigssåinu-
me aningaussarpagssuit atortariaKar-
tåsangmata; pissutsinigdle pitsångor-
sarsimassunik sungiussisimassuvdlune
pakatsinarpoit takuvdlugit igdlut tai-
ma mikitiginere. nauk tugpatdlersau-
tigineKarsinaugaluartoK OKartoKartar-
mat tåvanerssuarmiut sule angalaKi-
gamik angisunik kussanartunigdlo
uningavfigiuagagssamingnik igdloKar-
nigssait pissariaKångitsoK, aperingit-
sornerdle ajorneKaoK sok nålagauvfiup
inuit ThuletorKamit nugtut igdlugssa-
Kartisimånglkai måna igdlugissaisa
KerKinigdlunit angnerussunik. mana
igdlugineKartut atautsinarmik inita-
Karput, mardlugsungnik igdliseKardlu-
tik peKUteKångingajagdlutigdlo. in-
spektør Mørch-Rasmussen OKalugtuar-
poK ThuletorKame igdlut pitsaussusi-
mångitsut. Kissugaluarput ivssumik
sågtumik Kagdligkat, tamarmigdle pit-
saussunatik. igdloKarfiup nungneKar-
nerane nålagauvfiup igdlut Kimangne-
Kartutut amerdlatigissut tunissutigai.
igdlut nutåt tamarmik — atauseK kisi-
me pinane — Kissuput fangerhuse,
type 1, 2 tremigdlo taineKartartut.
pitséngoriarneKarsimavordle, sordlo
néparsimavik, mérKat ineKarfigitiga-
lugo atuarfiat, pisiniarfik, Kuerssuitdlo
angnerussut sananeKarsimavdlutik, ig-
dlut tamarmik elektricitetimik Kåu-
marKuteKardlutik, imeKarfeKardlune
K’ånåme oualugfik.
„autdlartitat“dlo tamarmik fjernvar-
mimik kiagsagauvdlutik.
taorsersiterineK ingerdlavdluarpoK
ikiorsivfiusinaussoK tåssa hjælpe-
kasse. tåssånga åssiglngitsunik ikior-
sissoKarsinauvoK, aningaussauteKar-
fingmitdlo tåssånga inussutigssarsior-
nermut atortugssarsissutigssanik taor-
sigagssarsissoKarsinauvoK ardlaicéngit-
sutdlo igdluliornigssamut atugagssa-
mingnik taorsigagssarsisinauvdlutik.
— taorsigagssarsiat taorsersiterne-
Karnerat KanoK ingerdlavdluartigi-
sinauvara. soruname inoKarsinauvoK
ssarpa?
— ingerdlavdluartanissoK ouautigi-
sinauvara. soruname inoKarsinauvoK
taorsersuinigssaminik isumagingnig-
dluångitsunik, amerdlaneritdle taor-
sersuivdluarput. uvdlune måkunane
pujortulérKat nangminerssortunit pigi-
neuartut 10—11-uput. 1946-me Thule-
mut pigama atauseK pujortulérauar-
Pok, ukiutdlo ingerdlanerine pujortu-
lérKat amerdliartuåginarsimåput. a-
merdlanerit p igssarsiarineKarsimdput
inussutigssarsiutigssanik taorsigag-
ssarsinikut Nungme aningaussauteviar-
fingmit. pujortulérKat akilerneKaler-
tortarput, 16—18.000 kr.-nigdlit ukiut
sisamat tatdlimat ingerdlanerine aki-
lerneKartardlutik.
Thuleme umiarssualiviup pitsångor-
sarneKarnigsså pissariaKalerumårsi-
mavoK måna pissutsit atortuåinarsi-
nåungingmata. sikuersimanerane sivi-
kitsume umiarssuit ardlaKångitsut ti-
kitaraluarput ulingatitdlugule aitsåt
(Kup. 21-me nangisaoK)
avanerssuarmiut nånuniarneK auvfangniarnerdlo, ilame piniagagssanik tamanik piniarneic pingitsorsinåungitdlui-
narpåt, avangnamut nugkamik pissarissartagait amerdleriarsimavdlutik. dssilissame uvane piniartup auvertane
pilåsavdlugo savine ipigsalerå takuneKarsinauvoK.
3