Atuagagdliutit - 05.11.1959, Qupperneq 16

ukioriffsinerane assilivilissårdlune an^alautsiarncK
umiarssuartåmut „Hans Hedtoft“imut
ilauvdluta januarip 16-iåne 1959-ime
savauteicarfiup nålagå uvangalo K’a-
Kortumit autdlarpugut Nup kanger-
dluane savautenarfik K’orKut takuniå-
savdlugo. taimanikut silarKigssuaK, i-
maK manik. aKaguane unukut Nung-
mut apupugut. kangerdlungmérérdlu-
ta Nungmut utersåruvta „Umanak"-
mut ilauvdluta Ivigtutigut angerdla-
riartortugssauvugut. sunauvfale sut
tamarmik avdlatut ingerdlalerumår-
tut, umiarssuartåp umiarnera pissuv-
dlune. mauna kingulinilo takutineKé-
såput angalanerme åssilissama ila-
ngue, nangmingneK OKalugpalårtut u-
kiorigssuarme angalavdlune sut nåpi-
neKarsinausimassut. angalaneK Kåu-
mat atauseK sivisussuseKarpoK.
K’orKune — nålagauvfiup savau-
teKarnikut misiliviutåne
tåuna Nup kangerdluanipoK Nung-
mingånit pujortulérKamik akunerit 5
migss. ornigtarialingme; avdlanut a-
vingarusimaKaoK. aussame alianait-
dlulnartumlpoK, takornarniarumane-
icartaKalunilo; Kavdlunåtsiait nunaKar-
fikorisimavåt. sok tagpavane savaute-
KarfeKarpa?
KangarssuaK Kavdlunåtsiait nalåne
K’aKortup erKånisutdle Nup kanger-
dluinisaoK KavdlunåtsiaKarsimavoK
savauterpagssuaKarsimassunik. K’a-
Kortuvdlo erKåne savauteKameK aut-
dlarnerneKarsimaleriarrnat åmåtaoK
Nup kangerdluane misiliumatdlerso-
KarsivoK misilérKårtuvoK KavdlunåK
Nygård-imik atilik. Itivneranut 1913-
lme nunagssipoK ukiutdle mardluk na-
juinardlugo iluagtingeriarame Kimag-
på. naluvara Kavsinik savauteKarsima-
savat inåta ilamininguane. pitdlagkat sårugdligit perdlukuinik Kerissunik uli-
måumik såkulerdlutik uvdlormut sukisaersårutenartarput. savat nerissagssait
tamåko K’ornumit Kapisilingnitdlunit pujortuarKamik akunerit 5—6 atordlu-
git aissarpait. taimanikut aputaisangmångoK tamåkuinarnik nerdlissartut tå-
vanipugut. K’orKut åma sårugdliligssugaluarput.
galuarnersoK. — 1929-me kalåleKater-
put Isak Lund (EndalérKap ernera)
Islandimérérdlune tikikame Nungmut
nunasivoK tåssane savauteKarncK mi-
silingniardlugo. ukiut tatdlimat tåssa-
nérérdlune iluagtipatdlårnane Kimag-
på KaKortumilo savauteKarfingmilåri-
nererérnerup kingornagut Stefanssoni-
kut inerssuåne; agsorssuan tikerårtit-
sitdlarKigsuput. såmiup tungåne Louis
Jensen, tauvalo tikerårfivut mérKatig-
dlo. tåukunanisaoK asimiut méraisa
atuartitaunerat ajornartorsiutit ilagåt,
K’aKortup erKåne nalungitdluagarput.
Nungme nåpitagssat nuånersut ildt. Ujuitdlerssuasik imiaricat pukuerniaru-
jdrtoK; nasaiautdlugo, mdnalo isse, 10!
sårtitdlugit akigineKarsinaussarnerar-
Pait. tunissanit akigssarsiagssat 25.—
30.000,00 kr. patdligdlugit pigssarsia-
1 rineKarsinaugunarput; tåukule akiler-
sugagssarpagssuarnut åssiglngitsunut
avguauteriarunik sivneKarKalåginar-
tugssångordlutik. aulisagkatdle taper-
tagssat ajornångeKissumik pissarine-
Karsinaussarput, tåssa sårugdligit su-
lugpågkatdlo ungasingnerussumilo Ka-
leragdlit. bundgarnerssorfigssai'Kit-
dluinartussoK ilisimassaKartut OKauti-
gåt.
månale K’orKut pitdlagkanut inigi-
ssagssatut imaKa sujunigssaKartiniar-
neKalerpoK. tauvalo taimåisagpat uki-
ut ardlalialunguit Kångiugpata Nup
kangerdluane savauteKameK kingu-
mut OKalugtuåinångorumårpoK. ki-
nguågssavut OKalugtartarumårput Ka-
savauteKarfiup nålagåta Louis Jensenip savat issigingnårai. savat nagssoKå-
ngitsorasåKaut.
ardlune Narssamut nunasivdlune. —
1931—32-kune Nungmiut inusugtut si-
samat KaKortume savauteKarfingme i-
liniartungorput, kingornalo ineramik
Kapisigdlit akianut Neriunamik atsig-
kamingnut nunasiput neriuvdluardlu-
tik iluagtmigssamingnik. månale Ka-
ngarssuardle ilaisa nunartik Kimarér-
påt sivnerututdlo savanik åma sueru-
tilerdlutik. — 1933-me nålagauvfiup
Nungme Isak Lundip Kimatai tiguvai
savauteKarfik tåssane Nup kangerdlu-
ane savautilingnut atåssuteKarfiussug-
ssaK iliniartunigdlo iliniartitsivigsaK
ingerdlatarilisavdlugo. ingerdlatitsi-
nerme pissortauvoK IslandimoK S. Ste-
fansson, savauteKarnermik påsisima-
ssaligtut OKautigineKarsinaussoK. sor-
ssungnerssup nalåne savauteKarfik
K’oncunut nugtimissårtineKalerpoK.
1949-milo tagpavane igdlorssuapilu-
narssuit nåparneKarput neriutigine-
Kardlune kangerdlungme savautiling-
nut atåssuteKarfiuvdluarumårtoK. Nup
kangerdlua savauteKarfigssuångortini-
arneKalerpoK. narssautit Neriuname
suliarineKalerput savauteKarfiup ikiu-
neratigut. påsinarsivordle taimatut
ikiuniaraluarneK kalåtdline soKutigi-
neKarnera sungitdluinartussoK. ajo-
Kaordlo; måna tamarmik unigtineKar-
put. Nup kangerdluane savauteKameK
sujunigssaligtut issigineKarsimagaluar-
tOK tamarme sujungnailerpoK. K’orKu-
nisaoK savauteKarfik nålagauvfiup
ingerdlatendgsinaujungnaerpå. pissut-
sit taimailerneråne nunavtine nålag-
kersuissut landsrådilo KanoK iliuseKar-
pat? taimågdlåt nipangerdlutik KanoK
pissoKarnigssamik utarKerussåramik.
☆
KGH-p K’orKune statione ingerdla-
terKisavdlugo pissutigssaKarsoringing-
name akigineKarsinaunigsså neKeroru-
tigå — ajångilaK. tauvalo uvagut ukioK
tagpavanlsimavugut pissutsit Kanimut
takuniardlugit; pilerinarsinaunersoK
påsiniautigalugo. savat ukioK ukisine-
Kartut 380-uput, hestit mardluk, King-
mit savalerissut tatdlimat, traktore
avdlatdlo nunalerinerme såkutit åssi-
gingitsut kisalo pujortuléraK umiat-
siaitdlo mardlugsunguit pigissait ig'
dlutitdlo ilénguteriaramik katitdlutik
220.625,00 kr.-nik> nalilerneKarput.
taorsigagssarsissarfit avKutigalugit
pineKarsinauvdlutik. statione suliari-
simassumik 7 ha. migss. angnertussu-
silingmik nunauteKarpoK ivigkanik 30
ton migss. pigssarsiviusinaussumik. å-
ma kartofilinik nautitsissarfik napar-
tat 50 anguvdlugit pineKarsinaussunik
nautitsissarfik pigivå, tåukulo akigig-
Grønnedalimut „Umanak“ talipon, nunamut tikemigdlune Kujanågdlak.
Ivigtut sinerissame nunaKarf ^orarfigingnerpåi ilagigunarpåt.
nga åma Nup kangerdluane savaute-
KameK ingerdlåneKarsimagaluarmat
kalåleKativtinit soKutigissaKanginer-
mitdle nungussiarisimagåt. tamåna
pisångigpat landsråde mikingitsumik
uitariaKarpoK savauteKameK kingu-
mut amerdlasunit KaKUgorssuarmut
tapertåinauvdlunilunit inutigssarsiu-
tigineKarsinaorKUvdlugo. måssame nu-
na nangmineK inutigssanik peKarérpoK
åma sigssaK nåmagtunik nerissagssa-
KarpoK imardlume aulisagkat perdlu-
kuinik.
☆
Ivigtune
taima piniångikaluardluta sap. aku-
nere mardluk Ivigtune uningavugut,
kujåmut avKutigssaerukaluaravta.
Ivigtut igdloKarfiuvoK Kalåtdlit-nunå-
ne tamarme avdlanit Kasunarnerssau-
agdlagtoK assilissordlo: Abel KfisticiliSeil, EKClluit
gunartoK, tåssa sussagssaKarnane na-
jordlugo. åmalume kalåliminerungnar-
patdlårnera taimåineranut ilapigtu-
tauvatdlårunarame. „Umanak“-mut i-
laussussugut tamavta niutineKarpugut
„Umanak" åmårdlune ujåssiartoraluar-
Kingniarmat; ilaussut niussugut 18
migssåinlpugut. inigigsårdlutale neri-
ssagssarigdluaravta aj oringilarput;
nauk ilavut autdlarmata maKaissiler-
simagaluardlugit.
Abel Kristiansen,
åssilissap takutipå Kap Farvelip kuja-
tåne ujardleraluarneic Kanon imåinåu-
ngisimatigissoK, jånuårip 31-åne åssili-
ssaK.
K’orKune savauteKarfiup igdlutai. pujortoK iliniartut igdluat måna pitdlag-
kanit inigineKartoK. talerpiup-tungåne ikiortip igdlua. ungatåne angisoK nå-
lagåta igdlorssuå narxup atåtigut KåumarKusiorfilik.