Atuagagdliutit - 05.11.1959, Side 29

MERARTAVTINUT
inunerup sarfåne
Kimugsertarnerit.
nerssutit nakorsåt Upernivingne a-
tautsimititsingmat. KimugseKarnermik
soKutigissaicartunut OKautsima ilåtigut
ima OKarpunga: „Kavdlunåt amerdlasut
isumaKartarput KimugserneK imaigi-
nartoK: tåssa iperautaK tigoriardlugo
Kamutitik ikivigalugit“. — tusartagkå-
ka nalungisåkalo maligdlugit tåuna
kukungilaK.
nå, Kimugsertarnermik-una kalåler-
palugtumik OKalugtutilårniarivse, Ki-
mugserssuit KaKUtigut angumavdlugit-
dlo ilagissarsimagavkit. ilåtigut ater-
nik taissaKartåsagaluaruma soKutigi-
niaKinasigik, taissagssåka tusarnavé-
rérsimåput.
KimugserneK ima soKutigilersimati-
gåra, tåssa Avangnårssua Kimagsinau-
jungnaivigsimavdlugo, måssa ukiukut
uvdlut tamaisa KimugserneK isumagi-
ungnaerérsimagaluardlugo. mérakav-
sauvdlunga Thulemut pisimavunga su-
nik tamanik arajutsiniarungnaernerma
nalåne. sunauvfalume. taimane ajo-
Kersuiartortitanut ilauvdlune avang-
namukaKatauvoK tJssarKak, Knud
Rasmussen ilagerérsimavdlugo kingu-
mut angerdlardlune. niue ajoramik
pitsordlugtuvoK, Kimugsernigssamut-
dlo sordlo piukunauteKarane. sunauv-
fale Kimugsernigssamut nr. 1-it ilåt,
Kingminigdlo sungiusainermut asang-
nilernermutdlo iliniartitsissugssara ni-
kanångeKissoK. ukialinartOK anut,
iperautaK uvanga sujornatigut nalu-
ssardluinåka iliniartitsissutiginiartu-
tut uvavnut takororsårutigissutut ita-
lerpai. kisalume sungiutdlugo måssa
mérKanut avdlanut inugsiarnersunge-
KissoK.
Kåmatigigtalitdlarmat sikorssuaic
aputeKalerdlune, uvavnut Kåumatip
nuilernigsså erininartungorpoK, måssa
issigigssuaK. Kimugserdluta autdlara-
raugut tåuna nutaragssaminik Kimo-
riarsaissoK. tunuane arajutsiniarung-
naeraraunga! Kanordlo iliutsine isser-
tungitdluinarpai oKartardlunilo: perå-
paluit Kingmitdlo iliniartisavdlugit
åssigigsut — Kingmitdle ajornångine-
russut. iliniartitsissutainik ilikagaKat-
siarpungarujugssuaK. kisiånile Kimug-
serneK nuånersiserugtordlugo Kavunga
autdlardlunga.
ukiorpagssuit Kångiuput — Avang-
nå kingumut tikipara. tikiniutålo av-
dlamik isumaKångilanga: Kingmit. ila-
me KingmeKartariaKarpunga. atåtama-
______________________
Kingmerissamerne iluagteriardlugit tå-
ssa sikunaviångitsoK arfineK pingasu-
nik KingmeKalerpunga, angutit mar-
dluk ningioKUtitdlo arfinigdlit avdla-
ningme pigssarsineK sapersimavunga
taimane KingmerpagssuaKartoKånging-
mat. åmalo perorérsimassunik pigssar-
serusunginama. taimane aussaunerane
ulapikasitdlarångavta, ukioriartoK
taorsisitsivdluta feriaKalersarpugut
uvdlup éipå suligångavta, éipåne suli-
ssarata. tauvalo ukiukut pisinautitau-
ssarpugutaoK " atorfigssaKartineKarå-
ngavta Kimugsersusinaussardluta uv-
dlut atugkavut taorsingikaluardlugit.
taimåitumik Kimugsileritujussune
KingmerigkuminartorssuaK sunauvfa.
sikuvdluariartoK avangnamut takor-
nariarnialerpunga Kimugsersaoruag-
torssuvdlunga, tåssa nagsatålunguanik
utsississuvdlunga. ila, KilanårnaK! tai-
mane KuvdlorssuaK inoKångilaK, tiki-
tagssavtale avangnardlersaralugo
Ikermio. tåssa Upernivingmit 250 kilo-
meterit ungasigtigisaoK sungujorår-
nere taputardlugit. Kagssusiarnerne
avdlanilo Kingminguakasika sungiu-
sarniartarsimavåka iliniagkéka puior-
siméngisåka atordlugit. tupigusugtit-
dlungalo nålarussårtalerpånga; åmalu-
me iperautaK sungiutikulugsimassara
iperautaK atordluarsinaugavko, måssa
Kimugserdlualeriardlunga Kingminut
tugtisinaunago.
avungarssuaK pivdluta, uvdlut ilåne
Kimugserpagssuit ingiaKatigissugsså-
ngorpavut. oKalugtuneKarsimavungalo
ilerKorineKarajugtoK Kimugserpagssuit
ingiaKatigileriarångamik KUianartor-
niutigalugo Kingmerigsortat ilatik Ki-
mariardlugit anguneKarsinaujungnaer-
sorigångamik, årKåmik igdlua iperéu-
tamingnut Kileruteriardlugo sanimut
igitardlugo Kimugsit avdlat kingulitik
pangatdlussisikutsoriardlugit angune-
Karsimångikångamik igdlarniarujug-
ssuartartut. takornarniatdlugoK tai-
mailiorneKaraj ugtartut. eraanaralug-
tuaK! måna arfineK mardluinarnik Ki-
mugserpunga ningioKutima ilåt iler-
Kulerssålerdlune anguserisimassuka-
sik Kimåsimagavko. tåssa tunordliu-
niåinartariaKarpunga. taimåitordle
inusugkåine sapiutariaKångingmat nu-
nasiugagssarput Kångeriardlugo Ki-
mugsit autdlarartugssat sujugdlit tiki-
sinarpåka, åma arajutsiniånginermik
ilagavko. autdlaralitdlarmatalo sordlo
tåssa kingornånut pitutaK. unigfigssar-
put 15 kilometerit ungasissuseKarunar-
poK. ikerpartugutdlo sujulerissarput
piniartorssuaK autdlaralugtuinaKaoK.
sordlume tåssa sujumut supigigput.
taimaileriarmat asulinaK sujuarterpu-
nga. Kimugsitdlo ingiaKativut pinga-
sugunartut Kigdlertariardlugit, tåssu-
nga tugdleK tikitdlugo. sikorput nuå-
ningårame sordlo tåssa nateK linolio.
sumik isumaKångitsoriniardlugo tåssa
sujunivtine neKitse igitupalårssuvå.
sujulerissama uparuartutilermanga ta-
kuvdlugulo, igdlineK avigsårpara asu-
linaK arnéinangajaKutivnut takuti-
nialerilerdlugo. aitsåt pingajugssånik
iginarå — uparukavkitdlume tulugar-
siutinguavnik, takulikasitdlaramiko
sdrdlo Kulånit patitat.
„arnatdlugoK ipisanatik" — taima-
ngåsit Kingmit pivdlugit ussateKarput.
tåssa kingumut ilagsinagit sujuler-
ssuara angussorssuångorpara Kingmer-
ssue nåpatdlagtårtorssuarmik panga-
ligtut, uvanga taimåitut takujumångi-
sarigavkit. maleruåinåsagaluardlugo
uko sule ingerdlajumassukasiungmata,
såmiagut pinago, talerpiagut saKipåka
iperautå tungmartitdlugo. asume pi-
ssat, sanigdleraluaravtik Kingmerssue
KiviartoKarunéngitdlatdlunit. ajusså-
jumeraluarpunga utorKarmut taimai-
liorusunginama. suaoriarmatdle: „iv-
dlit sujugdliuvdlutit tikencåginarit!"
tåssa kigdlerKUtdluåinaKåra, una ne-
KitartuiniartoK. imågdlåtdlume kingor-
na issigititdlunga ingerdlarKakutsora-
luartungalunit neKitartorneKarKingi-
langa.
napitorkårnera
OKalugtuagssara takomartåungika-
luartoK méraKativnut nukagpiarKanut
erKartulårniarpara uvavtut nukagpi-
arKanik pinialeritoKåsangmat; pinia-
rialersunutdlo KanoK kajåinartigissoK
kisima misigisimanaviånginavko. na-
lungilarse sunguamigdlunit pissaKalå-
riardlune KanoK nuånåmartigissoK —
pingårtumik angajoncånut tikiunig-
ssaisa KanoK Kilanåkunartigissarnera
nukagpiaraKatika misigisimajungnar-
sivarse. uvanga taimatut misigissavnik
OKaluasåtilasavavse neriugdlunga nu-
ånariumårigse.
ukioK 1957 atåtaga pendgsariartor-
dlune Nungmut autdlarmat uvanga u-
vavtine angutitatuaulerpunga — Katå-
ngutika piniartusinaugaluartut tamar-
mik illniartugamik. uvanga Kulingilu-
anik ukioKardlunga atuarnerma sania-
tigut pinialugtalerpunga.
ukiåkut sikutdlarmat puissiligssu-
ssok Kagssuserniarnialei;punga. sujor-
natigut atåtaga KagssusiortoK issige-
réravko avdlatut ajornaKingmat Kag-
ssutigssavnik piseriardlunga Kagssusi-
ulerpunga. ila ajorunaraluaKaut. atå-
tama issigiguninga imaKa ajorisagalu-
arpai. kisiånile inipalårpåka. tåssalo
napitortalersut kaj aitsugssivdlunga
norKaissalerpunga Kagssuseriartorni-
ardlunga anånama uvfa inertertarå-
nga kisima angalasinéunginama. iner-
terånganga norKitdlaumissaraunga er-
ninånguardle pilerisulerKigtardlunga;
— sukulåmik igdlingnartumik Kagdligax
— med lækkert chokoladeovertræk
GULD KARAMEL
kunglkdnut niorKute-KartartOK
ilane KavdlunåK KimugseKatigisima-
vara sila perdlukujugtoK, KavångåinaK
anordlikujugdlune sila nuånerdluångi-
vigsoK. angerdlartugssauvugut 40 km.
erKåne ingerdlassugssauvdluta, nuna-
Karfinguamitdlo autdlarKåmerdluta.
taimane utOKarniartalerérpoK, iluli-
ssatdlo perusuersarfiussalerérdlutik.
ingerdlaniartunga kingulera soriat-
dlartoK-una, Kingmerssue naimalersi-
mavdlutik tåssa kigdlerKutorssuå-
ngorånga. Kuiatsåinariardlunga kali-
sagtorpunga iluliaK angingitsoK suju-
nivtinitoK pasitsautipilugkavko. tåuna
orninariardlugo tåssa kaujatdlagdlugo
sule tikerKajångikiga alåkarput. unig-
kaluångitdlat. inuat Kanga Kivingå-
nguarsse! orKuanut perKigkaluardlu-
tik sule ilungersuaneruvdlutik taima
tarreKaut. unugiamut taimailiortuå-
sangmat, naimassåt ilulissap Kånigu-
narmat, orKoringisånut periardlunga
unigpunga, kingugdlermigdlo pangat-
dlussissorssuaK alåkariarmat Kingmé
sujornerdlugit unigtitdlugit.
uningniutå autdlaisine påssutileralua-
rå oKarfiginarpara, Kularnångitsumik
nanoKångitsoK, imaKale tumåinait.
måssa inup tumai takorérdlugit tåu-
ssuma Kåne nasigsimassut. nanuleri-
leriånguardlune nunaKarfinguamut
uterKinarumalermat Kangale Kuja-
nénguarsse! utileravtalo sujugdlingor-
punga iluliaK orKungernavérsårdlugo.
imågdlåtdlo oKalugtuarsimaorpoK
Kingmiminik nånerissuleraluarsimav-
dlune.
Hendrik Olsen.
måssa Kagssutika iluamik ivertisinau-
nagit, åmame tordlungnermit.
taimaitdlune piniartut ilåta tusarsi-
mavdlunga imaKa nagdligilersimaria-
raminga pissaKalerasoralunga ilase-
ringmanga agsutaulaniutdlugo autdlar-
pugut. avangnavtine ilulissamut Kag-
ssusisassugut oKarpoK. ingerdlavugut.
Kangale oKilaiginåungarsse; tåssale pi-
lerisungnermit. iluliånguaK angingit-
soK tikikavtigo Kagssuserfigssavnik a-
joKersungmanga torussålerpunga, åi-
para åma tulersoK. sulilunit agdluar-
tagssåka iningikivka åipara tåssa ine-
rérpoK. uvanga pilordlunga kisame i-
nerpunga. puitdlartukavtigit åiparma
ikiulorånga ivertipalårpavut. Kularnå-
ngilardle kisimikuma tarrutinåsagalu-
arånga.
angerdlamut autdlarpugut, tåssalo
takussamigssait kiserngoruput. ilalo i-
limanaK!
sujugdlermik takuniaraluaravtigik
taimak. taimalo uniutagssåka ikagti-
gissut (amerdlatigissut). tåssa sungit-
sorput.
tugdlianik takuniarnigssai ilimager-
piarungnaerpåka susssårérmata. taku-
niarKileravkit nauk sujugdlermik u-
niutagssåka amerdlanårsimagaluar-
dlugit månåkut ikanårniångivigpåka
soKarnaviångingmat-åsit. agdlunau-
ssamininguaK tigugavko autdlarpugut.
avKuput sangujålersimangmat eKiagi-
ngajagparalunit. Kagssutivut tikikav-
tigik åipara OKarpoK: „toriardlugit ta-
kugaluarniåkit!" tujussåravkit sule
torniartunga åipara OKarpoK napitor-
simavdlune. ilimasumeriarama tordlu-
arnerulerpunga. putoréravko ilårpara
piaréravko itsuardlugit — nåmik på-
singilåka. åmame putuat mikingmat;
igdlakutitdlugulo. pileriardlugit tåssa-
me igdlakuput. imaKalo niaKora tamå-
kisagaluarpara putua angnerugaluar-
pat. åipara OKarfigåra: „ilagsimagu-
narput". tikikaminga putua agdliler-
på. sordlulo siko aputåinaK, tåssale a-
Kigerugtoramiuk!
avatdlia åmuseramiuk. tåssauna pu-
isse KaKikamiuk. niaKuane Kagssutit
pérniaussåraluaravkit ajornaKaut. åi-
parma tigugamigit Kangale pérérpai.
péréramiuk OKångilaK. timerdlia åma
tålerå uvanga anånama tungå Kiviar-
taråra. tåssale piukunermit. åiparma
timåtigut åmuseramiuk OKaranilo —
uvanga unåinaK pigavko sianiginago
kisiåne OKarmat: „Ole mardlorårpu-
tit!“ periaKåra åma tåssa puisse. anå-
navnut piukunermit tungåinå Kiviar-
Kåratdlarpara. åipara Kiviartarpara
KungujulassoK, téssaliåsit usorsisima-
nermit. ineravtigik uniutaleriardlugit
OKarpoK uniarKuvdlugit. uniutakinå-
rama perKigsimilerpunga. autdlarute-
Kåka mardlussut. nåmik OKiput, åma-
me mikinginamik. åle Kagssutit ataut-
sit pissait.
(Kilp. king. nangisaoK)
30