Atuagagdliutit - 21.01.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
-—---------------, tamanitdlo
tigulågkat
naKisimaneKånginigssamik —
Kuianartungortitsisingilå?
1. pingårnerpausorissavtut taiuma-
vara Hedtoftip umiunera. tamatumu-
nåkut aliasungnermik angeKissumik
Kalåtdlit-nunåt nalåuneKarpoK, tama-
tumale åma Kalåtdlit-nunåmiussugut
ingmivtinut Kaningnerulersipåtigut,
imaKalo ama Kalåtdlit-nunåt Dan-
markilo atåssuteKarnerulersisimav-
dlugit.
2. landsrådime OKauserineKartut i-
larpagssue nangminérdlune erKarsar-
sinaunermik avdlatdlo isumånik på-
singnigkumanermik takutitsisoraka. a-
nguniagaussunik OKatdlinerme, ajor-
nartorsiutit pingåKissut agtorneKar-
put. neriutigissariaKarparput tamatu-
mane najorKutagssaussut malingneKa-
rumårtut pilerssårutinik erssemaring-
nerussunik, najorKutagssat tamåko
avKutigalugit KanoK sujumut inger-
dlarKingnigssamik.
3. isumaga nåpertordlugo tuaviu-
ssauvoK. tamåna piumassat itigartit-
sissutigineKarnerånik pissuteKångilaK
aulajanginigssavdle utarKissariaKar-
neranik. taima sivisutigissumik utar-
KinigssaK nuånersuinåungeKaoK, isu-
maKarpungale iliniartitsissut peKati-
gigfiata tungånit nåmagtumik erKar-
sautigineKarsimångitsoK atorfigdlit
avdlat åma akigssautimik iluarsine-
Karnigssånik utarKissariaKartut. tai-
maingmat isumaKarnarpoK iliniartit-
sissut atuartitsinermik unigtitsigat-
dlarnermikut piumassarisimagåt 'ilini-
artitsissut akigssautåinut tungassut
avdlanit sujugdliutdlugit iluarsineKar-
nigssåt. isumaKarpungåtaoK tamåna
pivfigssaKartitsivdluardlune kalerriu-
neKarsimassariaKaraluartoK. iliniartit-
sissut sujornatigut erKartortarsimavåt
piumassarissatik akuerineKångigpata
aftenskolime atuartitsinermik unigtit-
sinigssartik, tamånalo sujorKutsissu-
mik ilisimatitsissutigineKarsimåsaga-
luarpoK.
tamatumunga tungatitdlugo aperKu-
teKalårniarpunga, nauk imaKa avdlat
isumaKatigisångikaluaråt naKisimane-
Kångitsumigdlo pisinautitaunermut
nalerKusorisångikaluaråt. erKarsauti-
givdluarniarugdle imaKalo tamåna o-
KaluserineKalerniardle: naKisimane-
Kångitsumik pisinautitaunermut; Kuia-
nartungortitsiniarnerungila iliniartit-
sissut taimailiornerat tamanut ang-
massumik aperKuteKarfigisavdlugo,
måssa inuit amerdlanerit tamåna pi-
ssutigssaKardluartumik OKauseKarfi-
gisavdlugo påsissutigssanik toreåma-
vigssaKångitsut. uvanga nangmineK
tamatumunga tungatitdlugo agdlaga-
rineKarsimassut misigssuatårdluarsi-
mavåka, taimåikaluartordle isumaKå-
ngilanga tamåna pisanganartumik o-
KauseKarfigisavdlugo, énilångatigårale
oKauserissaKartut ilait, sule uvavnit
tamatuminga påsisimassaKångineru-
ssugssaussut, taimåitumigdlo iliniar-
titsissut igdlersordlugit akerdleralu-
gitdlunit pisanganerujugssuarnik o-
KauseKarsinauvdlutik, imaKa pissuti-
via ilisimassuguniko taimailiorsima-
naviarsimångikaluardlutik. tåssa a-
perKutiginiagara auna: ajornarpat ta-
matuminga oKauseKartugssat angner-
tunerussumik påsissaKartisavdlugit,
sordlo tamatumane agdlagaussut pi-
ngårnerit misig'ssuatårneKarneratigut,
tauva inuit ussernartorsiortineKångit-
dlat, måssa ilisimassaKarfiginerussu-
gåine taimåisångikaluartoK, aulaja-
ngersimavatdlårtumik OKauseKarnig-
ssamut?
4. pérukångata maKaississaKåka. ra-
dioavisit amerdlisineKarnigssåt nuå-
narisagaluarpara unungnerussukut ra-
dioavisip nutårsiagssavingnik imaKar-
tiniarnigsså ajomåsångigpat.
5. aperKut tåuna akiniångilara. uva-
nga taerusungneruvåka inuit ilisima-
neKångitsorpagssuit nivtarsåunigssaK
pinago suliamingnik ingerdlatsiniar-
dluartut. inuitdle taimåitut nersualår-
neKardlutik avisimut ilånguneKarnig-
ssartik kigsautigissångingméssuk a-
ternik taissaKarusungilanga OKåinar-
niardlungale: inuit tåuko sulinerat
Kujaniardluta erKaissarniartigo ilåni-
kutdlo nipaitsumik Kujaniarnermik
takutitsivigissarniartigik.
6. inigssaKarniamermut tungassut.
7. tikerårtugssat tutsiuterérsut sa-
niatigut: statsministere ilagingnutdlo
ministereKarfingmit autdlartitaK.
provst H. Balle, Nuk.
tamanit nalaorneKarnerpåt
1. Hedtoftip umiunera. taimatutaoK
kingunerå ånåussiniartarnermut tu-
ngassut pitsångorsaivfiginiarneKaler-
nerat, pissariaKalersimaKissoK sineri-
ssamilo tingmissartortitsissalerneK.
2. Savalingmiunik isumaKatigissute-
KarneK anguniagaussunigdlo oKatdli-
neK pingåruteKaKaut.
3. taimailiorsimassariaKångikaluar-
put avdlanut maligagssamik takutitsi-
niartugssaugamik. pingårtumik dan-
skit iliniartitsissut eKissunarput, åssi-
gingitsutigut pitsaoKissumik pineKa-
ramik mérKatdlo feriartarnerata sa-
niatigut ukiut tamaisa Danmarkimut
sulingivfeKartardlutik.
4. maKaissineKartaKaut unungneru-
ssukutdlo radioavise piuminaKaoK.
tåuko isumaga nåpertordlugo autdla-
kåtitagkanit avdlanit nålaorneKarner-
paussarput.
5. ingmikut taissaKarsinausoringila-
nga.
6. erKainermut tungassut tamanit
sagdliutitariaKarput.
7. kungikut kungigssardlo.
kæmner Jensen,
Ausiait,
takornariat aningaussagdlit
1. Savalingmiut angnerussumik au-
lisarsinautitaulernigssånik landsrådip
ingmikut itumik atautsirmnera, Hed-
toftip umiunera tamatumuna folke-
tingimut ilaussortaK Avgo Lynge av-
dlatdlo arnat angutitdlo Kalåtdlit-nu-
nånut suliniardluartut ånaigavtigik.
amåtaoK sulissartut isumaKatigissu-
teKarfigineKarnerat taissariaKarpoK
kisalo åssigingitsunik akeKartitsineK,
Kalåtdlit-nunåne akit eKåinerulernig-
ssånut autdlarKautaussugssaK.
2. landsrådertaoK atautsimérKårne-
ra sivisoKaoK. isirmaKarpunga imigag-
ssamut tungassut sivisuvatdlåmik ki-
nguneKångitsumigdlo OKaluserineKar-
simassut.
3. takutitsivoK peKatigigkåine Ka-
noK nakutigisinaunermik, ajoraluar-
tumigdle aftenskolerne handelsskole-
milo atuartitsinermut mikingitsumik
kinguarsaivdlune.
4. maKaissineKartaKaut, pingårtu-
mik uvdlup KerKane avise. ajornavi-
arsimångilaK pingasungortugunik tu-
sagagssaKarpat sulissugssaKarpatdlo.
5. tainiarpåka Avgo Lynge åma Carl
Egede, tåuko Kalåtdlit-nunånik Dan-
markimigdlo sulissussiniardlutik inu-
nermingnik ånaissaKartut suliåtdle
angnertoK måna avdlanit nangineKar-
tOK.
arnanit taiumavara Elisabeth Jo-
hansen. OKautigisinåungilarale suju-
nigssame Kalåtdlit-nunånut KanoK pi-
ngåruteKartigiumårnersoK amalo a-
tautsiminertut OKausigssaileKingituåi-
narumårnersoK.
6. Ausiangne nutåmik angnerussu-
migdlo katerssortarfigtårnigssaK pi-
ssariaKardluinarpoK, kikutdlunit ajor-
nartorsiutinik, sordlo perKingnigssa-
mut tungassunik, OKatdliseKåsavdlu-
tik katerssuvfigisinaussånik.
7. takornariat aningaussaKardluar-
tut maungnarniardlit, nålagauvfiup
aningaussainut tapersersutigssamik,
nålagauvfiup akiligånik angalaortar-
torpagssuarnut taorsiutdlugit.
pisiniarjingme pissortaK
Jens Jørgen Chemnitz,
Ausiait,
iliniartitsissut — akilernerdlu-
gaoKaut
1. umiarssup Hans Hedtoftip umiu-
nera. pisimassoK alianartoK kisiåne a-
ngisumik erKarsautigssissoK. tåssame
nunavta sumissusia erKarsautigigåine
imåkut angatdlavit ulorianamerit i-
lånipoK. taimåikaluartordle sujorna-
gut emarsautigineKartångilaK umiar-
tornikut ingmikut itumik årKigssussi-
neicartariaKarnera.
2. ajorissariaKartingilara.
3. avdlatut iliortariaerusoråka ili-
niartitsissut amigautaoKissut akiler-
nerdlugauvatdlårnerat pivdlugo.
4. åp, maKaissinartarput åma unung-
nerussukut radioaviseKarnigsså kig-
sautigåra.
5. landsrådimut KinigaussoK arnaK
sujugdleK pingårteKåra arnat anguti-
nut naligititaunerat ugpernarsarmago.
kisalo landsrådimut ilaussortaugaluaK
Karl Egede toKoréraluaK erKainiå-
ngitsorumångilara taima inusugtigiga-
luardlune nunaminut suniuteKarnera
pivdlugo.
6. nåparsimavik nutåK.
7. kunge kungigssardlo tikerårtug-
ssat tusaravkit avdlanik kigsautigissa-
Kångilanga.
iliniartitsissoK
Amalie Bjarnholt
NarssaK.
anersakut tamaKångineic
1. Hedtoftip umiunera ataKatigig-
tariaKarnermiik misigititsissoK, tama-
tumalo kinguneranik ånåussiniartar-
nermut tingmissartortarnermutdlo tu-
ngassut OKatdlisigineKalernerat. tai-
matutaoK tainiarpara 57 mili. kr-nik
akuerssissut kisalo Kavdlunåt amer-
dlanerussut kommunalbestyrelsine Ki-
nigaunerat, tamåna Kavdlunåt kalåt-
dlitdlo ataKatigingnigssånut isumav-
dluarnartoKarpoK.
2. Savalingmiunik atautsiméKate-
Karnerit suleKatigingnigssamut tunga-
vigssaKalersitsiput angmåussivdlutig-
dlo kalåtdlit aulisarnerme periautsi-
nik nutålianik iliniartineKarnigssanik.
anguniagaussunik OKatdlineK Dan-
markime Kalåtdlit-nunånut tungassu-
nik soKutigissaKarnerulersitsivoK, ki-
nguneKåsagunartumik.
3. iliniartitsissut iliornerat påsivara,
isumaKardlungalo akigssautit årKing-
neKamigssåt Kalåtdlit-nunåne endg-
sisimassumik sulinigssamut tungavig-
ssaussoK. ajussårutigårale tamatumu-
na aftenskole, kalåtdlinik pikorigsunik
aulisartoKalernigssamut sulissoKaler-
nigssamutdlo pingåruteKaKissoK, ag-
torneKarmat.
4. maKaissineKartaKaut, tutsiutingi-
kångatalo anersåkut tamaKångitsutut
misigisimanartardlune. unungnerussu-
kut radioavise kigsautigingilara sapå-
tikutdle uvdlup KerKane avise.
5. landshøvdinge, kalåtdlit erKarsar-
tausiånik påsingningnera avdlångu-
ngisåinarmat pitsauvdluartumigdlo
landsrådip atautsiminere sujulerssor-
magit. kisime påsisimassaKarniartutut
ilingisåinarpoK.
6. katerssortarfigtårnigssaK.
7. danskit avisiliortut sivisumik må-
nitugssat kisalo nålagauvfiup aningau-
ssainik akuerssissartut, aningaussat
Kalåtdlit-nunåne atugagssångortitag-
ssat pissariaKéssusiat påsiniåsangmå-
ssuk.
assistent Striib Jensen,
Ilulissat.
nalaortunut kångugtaitsuliorneic
1. inutigssarsiutinik piorsainigssa-
mut akuerssineK.
2. landsrådip atautsiminera radiome
tusagagssiarineKardluarpoK, oKatdli-
nerit soKutiginauteKarput isumaKar-
pungalo kinguneKardluarnigssåt ili-
magissariaKartoK.
3. unigtitseriaraluarneK pitsåungi-
laK, ilimanardluinångilardlo iliniartit-
sissut amerdlanerit isumaKatausima-
nigssåt.
4. uvdlup KerKane sapåmilo radioa-
visimik novemberip autdlartinerane
unigtitsineK påsinångitdluinarpoK su-
migdlo nalunaeruteKångivigdlune
pingmat nålaortunut kungugtaitshlior-
nertut itdlune. uvdlune kingugdlerne
taissariaKarnerussut påsisgutigssarsiv-
fiuvdluartarput, misigissutsinutdle tu-
nganerussut ilåne tutsiutartut maKai-
ssineKarnaviangitdlat.
5. landsrådimut ilaussortat ardla-
Kartut ukiormåna pingårtorujugssuar-
mik nåmagsissaKarsimåput.
6. tamanit sagdliutdlugo igfiorfig-
tårnigssaK, åmåtaordle nakorsaKångi-
lagut, kigutit nakorsaKarata palaseKa-
ratalo, kisalo åma aussåkut maunga
suliartortorpagssuit pitsaunerussumik
inigssaKartineKartariaKarput.
kæmnerassistent Lepper,
K’asigiånguit.
mérKat pinguarfigssåinik . .
1. umiarssuartåp Hans Hedtoftip u-
miunera. ukiorpålugssugunartut inger-
dlaneråne aitsåt taima angnertutigi-
ssumik nunavtinut tungassumik ånai-
ssaKarsimavugut. inuit nunavtinut pi-
ngåruteKartut Kavsit atautsikut péru-
simåput. nunavtine piorsainerme pi-
ngåruteKardluartoK isumavdluarnar-
tordlo Hedtoftip kivineratigut ånaisi-
mavarput, ajunårnerssuvdle pilersipå
nunavta inuisalo sulissuneKarnigsså-
nut tungassumik eKérsagaunerujug-
ssuaK. tamånale inungnut atausiåkå-
nut nangmagkiussagssångortitariaKar-
soringilara pissutitsiniutigissariaKar-
sorinagulunit. iluarineruvara umiar-
ssuartåp taortigssånik sananigssaK i-
sumaliutigineKåsagpat, pisimassoK pi-
ngåruteKartoK kikunutdlunit Kasu-
nartungorsarnago.
2. landsrådip aussaK atautsiminera
atautsimut issigalugo pingåruteKar-
nerpåtut isumaKarfigisinauvara, isser-
tuårane kississuteKaranilo nunavtinut
inuinutdlo tungassunik OKausiussartut
nersortariaKartipåka.
3. pissusigssaK erKordlugo iliorneru-
vok. iliniartitsinerit aftenskolemutaoK
tungassut suliatut avdlatut issigissa-
riaKarput.
4. avdlanut nagdlersukiartusaguvta
pingåruteKarsoråra unungnerussukut
radioaviseKartalernigssaK, nåmagtunik
sulissugssaKarpat.
5. sagdliutitagssaKånginama taissa-
Kåsångilanga ardlaligssuit pingårute-
Karmata.
6. mérarpagssuit navianångitsumik
pinguarfigisinaussåinik norKåissuka-
luaKåka.
7. nuånåriåinångitsut, nunavtale i-
nuisalo sujunigssåne suleKataujuma-
ssu^' ajoKe Fr. Heilmann,
ManitsoK.
arnat sariuimilangikaluartut . .
1. Hedtoftip umiunera, sule kingu-
nere nipangiuneKångitsut. sujulerssor-
tinik suleKatinigdlo ånaissaKarneK i-
måinaK puigomeKarnaviångilaK.
2. Thulemit autdlartitaussup oKause-
rissaisigut Erling Høeghivdlo angu-
niagaussunik sujunersuteKarneratigut
påsivarput, katerssuneK tamåna lands-
rådip oKalugtuarissaunerane pingå-
ruteKardluartugssaussoK.
3. tasitsinarpoK, pingårtumik erKar-
sautigilerdlugo, kalåtdlit bestillings-
mandit nåmagigtardlutik utariciuar-
(Kup. 14-me nangisaoK)
A/S WRIGHT, THOMSEN & KIER
civilingeniører og entreprenører
ingeniørit entreprenørit
ÅLBORG — KØBENHAVN — ÅRHUS
2