Atuagagdliutit - 24.03.1960, Blaðsíða 16

imane navianar-
torsiungmigssaK
KAJ NARUPimit
kalåtdlit aulisariutait amerdliartor-
titdlugit aulisarfiussunilo ardlaitaKi-
ssune ukioK nåvdlugo aulisartoKarta-
lersitdlugo imåne ajunårtOKarsinau-
nera ama ånilånganartoKariartorpoK.
imåkut angalaorneK KaKugulunit
navianartoKartuåsaoK; tamanitdle ili-
simaneKarpoK Kalåtdlit-nunåne ukiu-
nerane angatdlatit taima mikitigissut
atugaunerat pingårtumik navianaKu-
taussoK. kalåtdlit aulisariutait agdli-
artordlutigdlo akitsoriartortitdlugit
aulisartut årdlerinaraluartitdlugulunit
angalanerat angnertunerulersugssau-
vok; angatdlatime ingmingnut akiler-
sinåusagpata sivisumik uningassaria-
KartåsångilaK.
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunåne
navianaitdlisainerme maligtarissag-
ssat angnertumik maligtiniarneKarsi-
mångitdlat. landsrådip maligtarissag-
sså angatdlatit tamarmik angmalor-
tumik pugtaKuteKåsassut, atissartag-
kanik pugtaKuteKåsavdlutik pujortu-
léntap inugtainut ilaussuinutdlo ta-
manut nåmagtunik kisalo pujortulér-
Kat 22 fodinik takissusilingnit angne-
russunut tamarmik kalitaKamigssåt
angatdlatip inuisa ilaus-suisalo tamar-
rnik ikisimavfigisinaussånik _ tamanit
ilisimaneKarpoK. nalunago pugtaKut
atissartagaK ukiunerane isumavdlu-
taungangitsoK kalitardlo umiåraK ti-
ngerdlautigssiamik amilik nålagker-
suissunit kalitagssatut taimatut „ånå-
niutitut“ atorneKartugssaK tauva isu-
maKarnarpoK maligtarissagssat nutå-
ngorsartariaKalersut.
navianaitdlisainermut ilaussutut
uvdlut tamaisa angatdlatit radiokut
sumlssusisa OKautigineKartarnerat pi-
lersimavoK, taimale årKigssussisima-
neK namångitdluinarpoK, amigaute-
Kardlune nutångorsartariaKardlunilo.
Kalåtdlit-nunåne lipåkut angalaor-
nerup Kanox navianaitdlisaivfigine-
Karnigssånik encarsautigissåka nav-
suiåsavåka. pingårnersiordlugit taigu-
gagssåka tamåkissutut issigissariaKå-
ngitdlat OKatdlinigssamutdle tunga-
vigssåinauvdlutik kisalo aningaussa-
nut åndgssussmigssamutdlo tungassut
erKarsautigissariaKåsavdlutik — sor-
dlume avdlarpagssuartigut taimailior-
tariaKartartoK.
angatdlatit
angatdlatit Kalåtdlit-nunånut nag-
siuneKartartut amerdlanertigut nu-
tåjussarput erhvervsstøtte avKutiga-
lugo pisiaussut. angatdlatit Kajang-
naeKissumik sanaussarput iluamigdlo
sananeKarnigssåt såkortoKissumik nå-
kutigineKardluardlune. kalåtdlit auli-
sariutait sordlo danskit, svenskit nor-
gemiutdlo angatdlatåinit taima angi-
tigissunit Kajangnéinerujugssuångor-
dlugit sanåjuput. ilisimaneicartutut
amerdlanerit solaritortunik motore-
Karput kissancårdlugit autdlartita-
gauvdlutik. motorit taimåitut Kajang-
naitsuput „kukunituåt" tåssautitaria-
Kardlune oliamik atuivatdlårnerat.
angatdlatit Kalåtdlit-nunånut pigå-
ngata atornetcalerångatalo akugtuvat-
dlångitsumik misilingneKartåsåput,
misilingneKarnerat agdlagartaleme-
Kartåsavdlune. GTO misigssuissug-
ssauvoK, GTO-milo suliarineKartartu-
tut avdlatutdle sulissarnerat nåmagi-
nartunane. årKigssussisimaneK avdlå-
ngortitariarujugssuvoK, neriutigåralo
tamåna landsrådip oKatdlisigiumårå.
angatdlatit atortue
angatdlatit nutåt énåniarnigssame
atortugssanik pilersugåuput. taimai-
livdlune landsrådip mingnerpåmik pi-
umassarissai nåmagsineKardlutik. pit-
såusagaluarpoK angatdlatine tamane
atortugssatut piumassarineKartut sa-
niatigut sut pigmeKarnersut påsiniar-
neKarsinaugpata.
ånangniarnigssame atugagssat angi-
sunut mardlungnut ingmikortineKar-
sinåuput: pugtaniutit angatdlatit inui-
sa ånåuniameKamerine atortartut na-
lunaerutaussartutdlo avåmut nalu-
naerutausinaussut ajutulernermik iki-
orsertariaKarnermigdlo. angatdlatit
sunik pigissaKartineKåsanersut nålag-
kersuissut aulajanginerisigut aulaja-
ngerneKartugssåusaoK (amerdlaKissut
pingitsomagit pigissagssatik sivner-
nagit pisiarissåsangmatiigik), åmalo
aula j angissussåsavdlutik aulisartut
KanoK aningaussauteKartiginerinit (i-
maKa tamatumane aningaussat ator-
neKarsinaussut åma aperKutaussåsa-
ssut) kisalo angatdlatit KanoK issusiat
(inigssaKarnerat, KanoK pisatsersome-
Karsimanerat, sumut atugaunerat il.
il.)
pugtaniutit
maligtarissagssat maligdlugit Ka-
låtdlit-nunåne pugtaKut angmalortOK
pigissagssarårput, pugtanutit atissari-
ssat nåmagtut åmalo „kaligtagaK" Ka-
noK itusanersoK ersserKigsumik nalu-
naersimångitsoK. tamatumane atugag-
ssat amerdliniaréine atortugssatut u-
kussut pissariaKåsagunarput:
a) umiatsiårKat ånangniutitdlo pit-
saunerussut
b) „umiardlutit" KaleKångitsut ki-
salo
c) ånangniutit gummiussut put-
dlangneKarsinaussut, Kulissartut
ajunålersunutdlo atortugssiar-
tagdlit.
a) umiatsiårKat kaligtagkat ming-
nerpåmik piumavfigineKamigssåt pi-
ssariaKarunarpoK issertorneKarsinåu-
ngilardle umiatsiåraK kalitaK piniar-
nerme aulisarnermilo akomutaussar-
mat. umiatsiåraKarpoK nutålianik
plasticinit glasfiberinitdlo (igalåmer-
nit amitsunguångordlugit katitigkat)
sanånik, téukulo kivissugssaujung-
naerdlugit sananeKarsimassut pisiari-
neKarsinauvdlutik. pisiarinerine aki-
sujårput aserutsailineKamigssåinutdle
aningaussartuteKamångingajagdJutik.
OKitsunguput, ajornartorsioranilo a-
kornutauvfigingisåinut KaKineKarsi-
nauvdlutik. imaKa nangmineK katiti-
gagssatut pigssarsiarineKarsinaugalu-
artut, imaKalunit atomeKartugssatut
aulajangerneKaraluarpata amerdla-
nårujugssuardlugit pisiarinerisigut a-
kikinårdlugit pigssarsiarineKarsinau-
galuartut.
b) „umiardlutit" nalinginaunerussut
akisungångitdlat, nangminerdlo pug-
tasinaussut katiterneKarsinåuput Ki-
ssungnik ingmingnut avigsårnavérKU-
serdlugit. åmåtaoK gumminit sanåt
putdlangneKarsinaussut taimatut itut
(Kup. 22-me nangisaou)
ABEL KRISTIANSEN:
Norgemut påsissagssarsiordlune angalautsiarneK
(nangitaK)
toKoraivik taeréragara atautsi-
mut peKatigit ingerdlatarissåt åma pi-
gissaråt. naussorigsaissut amerdlane-
rit angnikitsuinarmik pigissaKartar-
put. savautilingnut-savaussautiling-
nut peKatigingnut 400 migssait måne
ilaussortåuput. peKatigit Norge tamå-
kerdlugo ilaussortaKartut autdlarti-
tait ukiumut atausiardlutik atautsi-
mitarput, Kåumåme februarime. ilau-
ssortat 10 kr-mik ukiumut akilissar-
put. nuna tamåkerdlugo peKatigigfik
LandbrugsdepartementeKarfingmit ta-
pivfigineKartarpoK ukiumut 35000
kr-nik. avguaKatigiussardlugo nau-
ssorigsaissut 5—6-inik nerssutaute-
Kartarput savatdlo 10 migss. ukisitag-
ssat åma pigissarpait; ukiumutdlo
6000 kr. migss. akigssarsissutigi-
ssardlugit, ilåtigutdle orpigpag-
ssualerineK åma tapertarivdluartar-
påt. akilerårutinut akigssarsiamik
18 %-ia akiliutigssarpåt. ukiume ilå-
nikut issigtarsimaKaoK, ilame 50 a-
nguvdlugit issigsinaussardlune. karrit
ineritarput. ivigkat panertitagssat i-
laitdlo Silo-nut imiutagssat pingårne-
ruvdlugit nautitarissarpait, åma kar-
toffilit ruatdlo soruname nautitdluar-
tarpait. naussorigsaissut amerdlanerit
traktoreKarput, hestit ikiliartuinar-
nerarpai. nunap timåinarssuanikalu-
ardlune nunaKarfik uvdlut tamaisa
Kimutuitsunit avangnånérsunit kuja-
tångånérsunitdlo uvdlormut mardlo-
riardlune, tåssalo avingarusimanermik
misigissaKångitdlat. — mérKat ukiut
arfineK-mardluk atuartarnerarpai.
atuarneK 20. august autdlartitarpoK
1. juni autdlartitardlune. atuartut sa-
påtip akuneranut pingasoriardlutik
atuartarput, uvdlormut 5—6 timinik
sivisussuseKartumik; tåssa atuarfing-
me inigssakitdliorneK pissutigalugo
nikitautdlutik atuartariaKartaramik.
matuma kommuneane mérKanut atu-
arfit 10-uput. åma tåukua saniatigut
agssagssornermut tungassunut 2-nik
atuarfeKarpoK. realskoleKarportaoK
nålagauvfiup ingerdlatitånik. — si-
nigdluarsimaKalunga makikama kav-
fisoriardluta najugara nukagpiaK ila-
galugo anigavta KulivtinitoK nausso-
rigsaissuaraK takussagssarsiorfigisav-
dlugo omigparput. nerssutauteKångi-
laK; savat 24 savaussatdlo imugdlit 9
kisisa pigissarai. savaussamit atautsi-
mit imuk ukiumut 500 1 migss. pig-
ssarsiarissarnerarpå. savaussat im.ua-
nit imugssualiaK agsut Norgeme ator-
torineKartoK uitsaviungilaK. savåraK
atauseK 17—18 kg-nik oKimåissusilik
100 kr. migss. akeKartarnerarpå —
tåssa neKåinå. savautai Dalasau-uput,
ukiumut mardloriardlugit mencuiar-
neKartartut; atautsip merKuisa 3,5 kg
migssiliortarpåt kg-mutdlo 10 kr.
migss. akeKartardlutik. kartoffilit 3000
kg migss. pigssarsiarissarnerarpai. u-
massutaisa inåt igdlualo itsåkajåjuput
kisiåne pårivdluagauvdlutik; angut
tåuna John Berget-mik ateKarpoK.
ateravta najugkama umassusivé i-
serfigåvut, umassut inait pisoKarssuit
ujarKanik Karmagdlit ukiunik 100-nik
pisoKåussusigdlit, suliarinere agsut
kussanarput. 10-nik nerssutauteKar-
poK 30-nigdlo savauteKardlune åma
pulukerpålungnik peKarpoK, tamar-
mik agsut pårivdluagåuput. mar-
dlungnik kivfaKarpoK. måne Norgeme
ilerKuvoK naussorigsaissut nuliait u-
massulerinerme agsut ikiortuvdlutik
— tåssa pitsaoK! igdlumut iseravta
frokosterpugut kakaoimik imigaler-
dluta. norskit tikitagkåka tamarmik
imigagssamik sumigdlunit pigissaKar-
neK ajorput sikåtortunatigdlo. kisiåne
nerivdluartuput Kalipersutautigigså-
Kalutigdlo. pissarériaravta bilet a-
ngatdlatigssarput nagdliungmat pigi-
ssåka ikeriardlugit Kimugtuitsut u-
nigtarfiånukarpugut, avKutåne min-
kiuteKarfik avKusårparput. nalunae-
KutaK atautsimut Kimugtuitsunut i-
lauvdlunga kujåmut autdlartugssau-
gama sule pivfigssaKardluarama ila-
galugo toKoraiviup imuliorfigtå i-
ssigingnårparput. ukiumut imuk 10
million literit migss. pigssarsiarissar-
nerarpåt, puniliornerme imugssualior-
nermilo atugagssartik. tåssanéréravta
avisip „Østerdalen“ip agdlagfianu-
karpugut, tåssane aperssorneKarpunga
åssilisitdlungalo avisimut ilångutag-
ssamik — kingorna nagsipånga. uv-
dloKerKanut neriniartarfit ilåne åi-
parma åsit nerivdluartipånga; ilame
angut tåuna ingagtardlune pitsauså-
rame — sunauvfale tikitagagssåka av-
dlat åma taimåikumårtut. nalunaeKU-
taK atausingortoK Kimugtuitsunut i-
lauvdlunga autdlaravta unukut arfi-
neK sisamanut tangnera arfineK sisa-
mångortoK Oslome unigtarfingmut u-
nigpugut; avKutåne pujuinangajagka-
me alutornartoKarpatdlångilaK, ingag-
tardlunile orpigpagssuaKarsimavoK.
unigtarfit ilåne LENAme unigkavta
neriniartarfiane umassut kivfiagkat
sordlo sordlo tugtorssuaK nanordlo
KernertoK il. il. agsut alutornartut i-
ssigingnårpåka, sordlo tåssa aulariåi-
naralugtuartut. Oslomut tikikama u-
nigtarfingme Generalsekretær F.
Loyht Johnsenip niuvfiorpånga tåssa
Norge tamåkerdlugo savautigdlit-sa-
vaussautigdlitdlo peKatigigfiåne ag-
dlagtussut Kutdlerpårtåta, angalanig-
ssama . årKigssuneKarnerane iluar-
såussisimassoK. åiparalugo akunitar-
figssuaK najugagssara „Hotel Viking"
unigtarfingmut ungasingitsumitoK or-
nigparput, akunitarfik pitsånguaK
SkandinaviamigOK akunitarfit ang-
nerssaralugulo nutåliaunerssåt. inime
nr. 602-me agsut pisatarigsårtume
inigssipunga OKaloKatigérussåravta
aitsåt arKaneK Kångerå Kimåpånga;
aKago uvdlåkut åma autdlandsaunga
(Kup. 19-me nangisaoK)
Fiskenetfabriken
»DANMARK«
J. C. Tvede A/s
Helsingør
Fiskenet og garn
icalut Kagssutitdlo
- giver nyt liv
til tørt hår
Håret og hovedbunden bliver sund, ren og
fri for tørhed, når de bruger BRYLCREEM.
Giver hvert enkelt hår nyt liv, naturlig glans
og naturligt fald — uden at fedte.
nutsat panertut kussagtisitarpai
BRYLCREEM atortnrugko nutsatlt nlarKuvit-
dlo amia panerungnåiséput. nutsat pissusig-
ssamisdrtumik Kivdlertisltdlugitdlo igdlae-
ruminarsisitarpai — orssonalersingikaluar-
dlugit.
BRYLCREEM
- verdens mest solgte frlsercreme
IBEECHAM-DENMARK «/»»■■■■■■■
17