Atuagagdliutit - 20.05.1960, Side 25

MÉRARTAVTIWU^^^^f
juleferiame puissinik
mardl or drpunga
jutdlime atuångivfingme pissåka
nåikaluartumik ilångutagssiariniarpå-
ka.
arKaneK-mardlungnik ukioKarpunga
III. klassimilo atuardlunga.
kungit pingasut aKaguåne atåtåkut
K’errulingnut ingerdlalermata ilauvu-
nga. ingerdlagavta K’errulingmut pi-
lerdlutalo KatsorpoK. agpat Kånginar-
tardlugit sikuarssuaK omigparput, ti-
kileravtigo kigaitdlagdluta. sikuar-
ssuaK sinerdlugo puissimik takungi-
navta K’errulingmukarpugut. alångu-
agut ilungmukarpugut. Kinguanlkalu-
aravta soKångingmat sarKåtigut silå-
mukarpugut. K’errorssuit kitdlit tiki-
lerdlugit takulerparput ungas'iardlune
agpaliarssunguaK ingerdlarussårtoK.
soKutigingilarput. åipåtigutdlo agpali-
imap itivigsorssup samane narKane,
ardlitagssåungingajagtumik tårtume,
arnardluk inusugpiarungnaersoK, u-
kiup tårnertusinerane, uvdlut Kåuma-
titdlo sivisunåKalugit atorérsimavdlu-
git, tamåssa Kåumissålernigssaminut
isumavdlualivigsimavoK. tåssame Ka-
vuna kujatåtigut KaumaneK såkortusi-
artuinarmat. upernauteriatdlarpani-
me sigssap kigdlinganut pivdlune sut
umassusinaussut ersserKivigsumik issi-
gisinångordlugit alikutarilisagamigit-
åsit.
„å, tamåssa seKinerssuaK Kumorssu-
litdlarpoK, Ikånivfigssavnut ining-
nåvnut KåKungmut ingerdlarujfller-
niardlanga, avKutåne angusatdlungua-
mik avdlanigdlo arnaKativnik nåpitsi-
nialeKinaunga". arnardluk taima OKa-
lorérdlunilo arrissunago ilungmut
KåKup tungånut anguatdlilårtaraoK.
ukiarmilime angusatdlunguamik taku-
game kiserdliukatalivigsimagame. asu-
lume arnardloKatine inusukårssuit u-
kioK tårnertusitdlarmat nåmagtortara-
luaramigit, Kimarujungnermit sivisu-
lårtumik ilagssåungivigdlutik. sivitso-
riångitsoK kiserdliuleraraoK.
martsime aitsåt atutilermat issanger-
nigsså utandmåjutigalugo årdlerKute-
Kångivigdlune ingerdlaorpoK. tåssame
Nup imåta itinersså Ikerasaup Kange-
ruvdlo nuata akornat najorniarsima-
gamiuk, måna inusugpiarungnaerame
puerKornera nigorsimanerusagamiuk i-
tinitdluarsimagune. tåssame tuaviorta-
riaKångilaK ornigagssane ima Kanigti-
gissoK ilisimagamiuk.
K’aKungmut autdlarfingmine uvdlon
tamåna aitsåt autdlaraluardlune nå-
magtorsivdlualivigpoK. tåssa arnar-
dluit mardluk nåpileKigamigit. uko u-
kioK nåmagtortagaraluaminit inug-
siarnernerungåramik. tikinaleråne o-
KauseK pértuatsiångorpåt. „måne naju-
galingmik nåmagtorserusuvigdluta
KujanaK, nåpikivtigit. uvagume sama-
ne Davidstraedep ikånerssuisa alå-
nguåne ukioK najuganaravta, måna u-
pernarniartorssuångormat timuinaK
sunalo ornigdlugo naluvdlugo lkå-
nikiartorpugut, upernåp uvdluine
kiagtune sugfiguvta suavut tuker-
dluarKunermik. ivdlinguaK ilisimassa-
Karuvit. tauva ingerdlaoKatiginåsavav-
tigit.“
„åp, nuånårdlunga OKalugtuagssa-
Karpunga, upernåkut najugkamik nuå-
nersorssuarmik, uvanga upernåt ta-
mardluinaisa najortagkavnik. tåssa pa-
arssunginasugalugo issiginaraluardlu-
go KorortuaraK tigulikasagkiga Kati-
gårtunguvdlune taimak arKarpoK. Ka-
mårigaluaravtigo tåkutingingmat i-
ngerdlarKinarpugut. agpat takulerav-
tigik agpangniåinarpugut. agpangnia-
réravta uvdlumiungmat takussaralu-
arput takuniarKigparput. sikuarssuaK-
åsit Kångilårdlugo agparssuit tikikav-
tigik Korortuancamik ernautdlugit
nåpårigsunguaK avangnavtinitoK upa-
ruarmago angajoncap igssukamiuk u-
niulårmane arKarpoK. kigaitdlagdluta
omerussårdlugo kingunivtigut sikuar-
ssup sinåtigut puissoK anga.jorKap ig-
ssupå uvangalo nungutserérdlunga a-
ngajorå åma nungutsingajalersoK pi-
nik tigusilåriardlunga erKautdlugo ta-
mavtalo nungutsilerdluta — angajor-
vane ungasingilaK. K’aKungmik ate-
KarpoK. narna tamardluinarme mar-
rarssfivoK tamatumungalo sule nuåne-
Kutauneruvatdlårtarput u j arålugssuit
uvaguvtinut emivigisavdlugit piu-
kunardluinartut tamane tamåne nå-
pitagssaussarmata. tupingnardluinar-
pordlo umassoKativut arnardluit angu-
satdluitdlo amerdlavdluinartéssusé. u-
pernånile kingugdlerne najornigsså
uvanga pissariaKartipatdlårungnae-
raluarpara, erKigsisimårneK ajornau-
ssaleKigame." årdlencuteKartutut ar-
nardlup OKautsine taima naggaserpai.
„Kå, tamaunga unigdluta OKalugtutilå-
riartigut sok najornigsså pissariaKarti-
kungnaernerit." nåpitai årdlencuteKar-
tutut aperilertorput.
„uvavnut takornartamut inugsiarni-
ssuserse, ajungisårnisilo pivdlugit o-
Kalugtutisavavse. OKalugtuarérumalo
pingasuvdluta aulajangersåisaugut
K’aKuk ornisanerigput avdlamutdlu-
nit sugfiartusanersugut, ukiunime ki-
ngugdlerne najugagssatut uvanga isu-
maKarfigiungnaeraluaravko."
„sok, sugame, imaKa akerKavtinik
najorneKariartuinalerame?“ takornar-
niat sukavigput.
„OKalugtuagssaKarpunga uvaguvti-
nut ukiunik sujugdliunerussumik atu-
gaKarsimassunut erKigsisimårdlutik
sugfiartortarsimassunut tupingnavig-
sumik. ukiut mardlugsuit Kångiuput
K’aKup nipisarpagssuisa piniapilung-
neKalerfiat. tåssa uvagut erniagsså-
nguavut pissutigalugit. tåssa suavut
pavane Kavdlunårssuit nunåne piuma-
neKalersimangmata. taimåitumik ka-
ngermiut nungmiutdlo agsorujugssuaK
piniartalerpåtigut. tåssagoK suånguav-
ta aké åma iluaKutigissaleKigamikik.
tåukua erKåmiuvta nangmingneK ne-
rineK ajorsimagaluarpait. pavanigoK
Kavdlunåt nunåne nerissamingnut
Kagdlersutigalugit akorutigalugitdlo
mamarssapilorutigissartorssuångora-
mikik. ukuale angusatdlugtånguavut
åma ilaginarneKarneK ajoraluarig-
put. tåssa nungmiut agsorssuaK ma-
marisimagamikik. pingårtumik uper-
nagssalerneragut pissaussartut agsor-
ssuaK pilernguneKartarsimåput. K’a-
Kungmit pujortulérKat tikitdlutik u-
miårKamingnik sigssamut tulåupatigik
timåne pissunguaKalersarpoK, uvfa i-
lait skuinaKardlutik imånut avalåinar-
tartut pisiagssamingnik tiguserKåniu-
tut. uvfalo ilångue taima ilimanaratik
siggue augpitdlarlnait lipersimangå-
Kap mardluinångorai uvanga nungu-
tånik sujunivtigut puissoK igssukav-
tigo tåunaKamiuna uvanga autdlåingu-
atsiardlugo. igssusimalerivne nigdli-
karpoK. ornigdlugo angajorKap nigse-
riaraluaramiuk itigarmago usiuvfau-
na kivilersoK. uteriardluta aKuvta
kigdlingagut pugtatdlartoK atåtap ti-
guvå KaKikavtigo pileriaKåra avår-
simavdlugo. KaKeriardlugo angerdlar-
pugut.
aKaguane kungit pingasune Tasiu-
ssamukardluta Tasiussamut p'igavta
atåta nasigkiartoK uvagut Tasiussat-
siårKap sikua aporiartordlugo — ta-
matigut tamauna imarnerssalik —
aitsåt apulåmiariardlugo imamersså-
kut mardlukasit Kangale pugtarérput.
atåta ikiartoriardlugo talikavta atå-
tap niuvåtigut. niuvdluta utarKigalu-
aravtigik puerKingingmata Kagfarti-
lårdluta kangimut Kiviardluta taku-
lerparput KemertunguaK. igssukavti-
go pérupoK. Kanigdleriardlune pui-
ramik. tamåssaugaluarpoK uvagut tug-
dlusimårutigssarput taimak mamari-
neKartigigavta. nungusarneKartuåsa-
guvta uvagut arnardluit sordluna na-
maginarnerussumik iliorfigineKarta-
riaKaraluartugut." arnardluk taima o-
Kalorérdlunilo ukissilermat OKalugtu-
ssai OKauseKångilertorputaoK.
pingajumik OKausé kingugdliussut
påsinginamikik aperKarigsålerput. —
„sunauna pigit. uvagut arnardluit sor-
dluna nåmaginarnerussumik iliorfigi-
neKartariaKaraluartugut? “
„ata, OKausigssåka kingugdlit tusa-
riåsagise. uvagut arnardluit suavut
tunissårKålermata, sualugtorssuarmik
piniarneKartångikaluarpugut, suå-
nguavutdle akitsoriartortitdlugit pi-
niarneKarnerput agdliartuinarpoK. u-
pernårdlo måna sule angnerussumik
piniarneKarnigssarput Kularisångilar-
se sule suavta aké Kagfangmata. tai-
méitumik uvanga K’aKungmut erniar-
tornigssara pissariaKartipatdlårung-
naerpara. tåssa Kagssutinik kakujag-
ssuarnigdlo såkulingnik inugpagssuar-
nit piniarneKartarpugut. sulile ilisima-
ssara alianarneK unauvoK. arnaKati-
nguavta ilait kapineKarunik tOKUving-
neKaratik suaerneKartarsimangmata. å
ssok igssukavtigo atåta suaordlugo
aggermat uvanga kangia’tungivtine
noralangmut niujartormanga nioriar-
dlunga utarKilerpunga angajorKap ki-
tå’tungivne igssutarå. utarKerussår-
dlunga avativkut imamerssékut pui-
ssoK igssupara. igssukivnilo pérugpoK.
nitdlikariatdlartoK toKungavdlune. a-
tåtap umiårKamik nunåkut aivå ma-
Kigdlune. tikiukame kivinersoK aper-
Kutig'ingmago kivingineraravko umiå-
raK singeriardlugo aivarput. tigorKår-
dlugo angajoraK aeriardlugo pujortu-
lérKamut ikigavta TasiussaK takusa-
raluaravtigo soKångingmat angerdlar-
pugut.
åma kingorna atualerérdluta atåté-
kut Kangialiaramik putdlatiga taku-
dimavåt teriangniarsimassoK. suliare-
rérmat tuniniaravko nr. 2-uvok 27,50
kr-nik akeKardlune.
ila, ajoraluåssusia nåve singnikut pa-
perorssorussårtut imap Kåvane åparsi-
naunatik toKujartorussårtut atånit i-
ssigalugit ikiorusungnaraluit åmåku-
lo imap narKane kiverKassut tusinter-
pagssuit. ila, entarsauteKarnåssusia,
KaKugume-una tamåkivigdluta tuni-
ssaunialerniartugut, nagguveKatigalu-
git asiutsertut ima amerdlatigissut i-
ssigalugit nagdlingnaKingmata. icuja-
naKigujordle méko kanajorssuit åma
inåvdlutigi vigtarmatigik, ku j assaria-
Karpume ima uvavtinit pininerutigalu-
tik Kanertunerutigalutigdlo mamar-
ssavigtartorssungmata.“ arnardluk a-
nersårulugdlune naggasivoK.
nåpitai OKalugtussissumut OKarput:
„angusatdlunguanik pingasunik nåpi-
taKariaruvta ilaseralugit årdlerinaitsu-
mut sugfiartorfigssarsiorniarisa. nå-
mik K’aKungmut erniartusångilagut.
ivdlit månitarnikugavit ilisimassaKa-
rungnarsivutit.“
„åp, sujunersutigssaKarpunga isu-
mangnaitdluinartumik. K’åKarssuat-
siaup tunuane ujarålugssuarnut sug-
fiartiisaugut. tamåna tikineKakulå-
ngilaK. “
amardlugssuitdlo pingasut ikinguti-
givigtut K’aKarssuatsiaup tunuata u-
jarålugssuinut sugfiartordlutik aut-
dlarput angusatdlunguit pingasut nå-
pitatik eKisimåliuteriardlugit.
imågdlåtdlo erKigsinartume sugfit-
dluardlutik.
Jeremias Poulsen.
☆
I----------------------------------------------------------------
Det bedste
af
bedste —
Transistormodtager
med kortbølge, kutterbølge, mel-
lembølge og langbølgeområder og
grammofontilslutning. Meget bil-
lig i batteriforbrug .. kr. 450,—
Vi har stadig nogle Weekend 8
batterimodtagere til meget nedsat
pris.... kr. 275,— incl. batteri
tamanit pitsaunerpåK
radio batteritortoK nutåliaK, kortbølgilik, kutterbølgilik, mellem-
bølgilik, langbølgilik åma OKalugtartumut atorsinaoK, batteritu-
ngitsorujugssuaK ............................. kr. 450,—
sule åma radionik asiautinik perarpugut akikitdlissarujugssuarnik
........................... kr. 275,— batterive ilångutdlugit
Godthåb Foto- Radio-Service
det
arnardluk
(oKalugtualiaK Jeremias Poulsen-imitj
Geerth Platou II,
NapassoK.
26