Atuagagdliutit - 05.08.1960, Blaðsíða 18

Kanorme piniar-
tulingmiut ?
manåkut udvalgime Upernavingmit TJmånamitdlo ilaussorta-
KartariaKarnermik Hendrik Olsen navsuiauteKartoK.
tingmissartorssup Upernivingmut
pinigssånut KilanårsimagaluaKaugut
udvalgigssarujungmut ilaussortarpag-
ssuit tékutisangmata, isumarputdluå-
sit uniunguarujoK. imaKa itigartitau-
nigssarput KularnångipatdlåKingmat
silarssup nakiginarsimavåtigut, ilame
OKausigssaKaraluaKigavta.
OKausigssavtinut tungaviussoK ud-
valgimut piniartut Upernivingmit 0-
månamitdlo autdlartitaKarnigssait,
téukume inutigssarsiortunit kisimik
autdlartitaKéngitdlat, aulisartut aut-
dlartitåt piniartut autdlartitåtut issi-
gisinåunginavtigo. måname nalungi-
larput Kujatåne piniarneK Avangnå-
nilo piniarneK åssigingitsorujugssu-
ssut.kialunit tamåna agssortorsinåu-
ngivigpå Kujanarniarpatdlångitsup.
nunarput angeKaoK, piorsainiamer-
milo igdluatungåinarsiortariaKångi-
laK. nalungikaluarparput ministerip
silatorssup kommissionimut ilaussor-
tagssat torKartorsimagai, måko når-
Kortorujuit silagtomerit, uapssutag-
ssåungitsut taimåikaluartordle Kav-
dlunåmik kalåleKativtinigdlunit ud-
valge ilaussortaKartineKångilaK siku-
ssartume piniartunik inoKatigingnig-
simassumik imalunit tåuko akornåni-
simassumik.
piorsaineKåsagpat Upernivik Ømå-
nardlo ilerKussartOK maligdlugo aitsfit
nungutiniagaunere agdlisåput. kom-
missione sujugdleK 1950 saniane pi-
ssok tåukunånga pissunik ilaussorta-
KångivigpoK. ilaussortaK avangnardli-
ussok K’utdligssanit pissuvoK avang-
narpasingnerussumik takussaKarsi-
mångitsoK. tamatumalo kingunerå su-
na?kommissionip betænkningiata aut-
dlarKautigå Uperniviup Ømånavdlo
inuerutineKarnigssait. ilå ilaussorta-
mik igdlersiuilårsinaussumik ilaussor-
taKånginera tåssunga aperKutaussut
angnerssaråt. kinångussugssaKénging-
mat taimak aulajangemeKarpoK tau-
ko ingmingnut inungmingnutdlo na-
patitsisinåunginere neKitsiutdlugit.
nautsorssutailo uko amigartoruteKar-
tineKangårmata uivssånguinartaria-
KarpoK. sunauvfa erKungitdluinartut.
Upernivik tJmanardlo avangnarpa-
sigput piniartuinangajangnigdlo ino-
Kardlutik — sordlo udvalgimut ilau-
ssortåusagunartoK Jørgen Olsen U-
pernivingmikame oKartoK: Upernivi-
kasik piniartuinakasingnik inulik, nu-
napilukasik. — taimåikaluartoK Dan-
markip ilåtut nautsorssutalerparput
nunarput tamåt Danmarkimut ilau-
ssutut nautsorssuneKåsanasoralugo.
Kangarssuardle piniartut kisimik niu-
vernermut tunissaKartarsimåput ait-
såtdlo 1920 kingornagut aulisagkat
tunissauleriartulermata kuj atårmiut
ingmingnut napatisinaujungnaingaj a-
lersut Kagfagtorujugssuångorput, tau-
valo tamatuma kingunerilerpå pini-
arnermik inuteKarniartut nikagissu-
tut issigissaulemerat.
aulisarnerup tungåtigut Kagfagsai-
200 år gamle fade i en af kældrene i HEERINGS GAARD på Christianshavn.
HEERINGS GAARD’ime Christianshavnimitume narKup iluane nåpartaussar-
ssuit ukiunik 200-nik pisoKåussusigdlit.
portugålimiut aulisartue
någdliuperångmerulerput
portugålimiut aulisautginarssortut
ningitagarssortutdlo umiaussårKanik
Kissussunik ipugtariéinamik angat-
dlatigdlit Kularnångitsumik nunavta
avatåne takugssaujungnaerumårtut.
aulisartut atuagagssiåne „World Fis-
sing“-ime oKalugtuarineKarpoK umi-
atsiait aluminiumit sanåt nutåt umi-
arssuarmit „Lousado“-mit 600 tonsi-
lingmit oKåtårneKartut.
„Lousado" Kissungnik umiatsiåra-
KarsimagaluarpoK 75-inik, umiatsiår-
Katdle umiatsiånik Kulinik Norgeme
sanånik taorserneKarsimassut tåuko
8 hestekræftilingnik svenskit diesel-
motorinik matoreKarput, sanerait ig-
dlugtut nåvdlutik sujuånilo imangneK
a.iortunik silåinarmik imalingnik kit-
simarnavérKuteKarput, 900 kg. mig-
ssiliordlugo OKimåussuseKardlutik, 1
ton migssiliordlugo usisinauvdlutik.
pujorsiuteKarput KutdleKaramigdlo
unuamisaoK aulisautigineKarsinauv-
dlutik.
umiatsiait mardlungnik inugtaKar-
tarput, inup atautsip ningitagkat pi-
ngasut ningitagarissardlugit, ningi-
tagkat atautsit 2V2 milesinik takissu-
seKartardlutik. umiatsiait aKuåne ni-
ngitsissarfeKarpoK, ningitagkatdlo si-
pilimik amuameKartardlutik.
aulisagartat taratsumik pumpeKar-
dlune umiatsiåmut kugtineKartumit
masagterneKartarput umiatsiardlo i-
maersarneKartuarmåtaoK „imangne-
ra“ tarajoK nutåjujuardlune.
umiatsiait narKine Kagssutaussat si-
årsimåput, umiarssuartamingnutdlo
pigångata usé tamarmik atautsikut
KaKineKartardlutik.
nerssuaKalerpoK Kujanavigsumik, ki-
siåne piniarnerup tungå sule utand-
galuarpoK KagfagsarneKamigssami-
nik, taménale angussagssåungitdlui-
nartutut måna issigissariaKalerpar-
putdlunit kommissionit tugdlerit pini-
artunik soKutigissaKångitsutut ilerér-
mata. nalunångitdluinaraluarpoK atu-
agkat tungaisigut ilisimassaKangår-
mata nagdlersinåungikivut, kisiåne
piniartut sujunersutigssait kiap ig-
dlersorsinauvai nalunångingmata ine-
rérsumik isumaKartut Upernivik '0'-
månardlo pivdlugit.
Upernivik najoruminaitsutut oKau-
tigineKartuåinarpoK. sujugdlermigdlo
niuvertoKarf iuj ungnaersineKarpoK 17-
90-ime, taimanilo sujunertarineKarsi-
mavoK niuverniarfiujungnaersineKar-
mat inue kujåmut nugtisassut. kisiåne
taimailiortoKångitdluinarpoK 1796-i-
milo K’eKertarssuarmut atdleKutå-
ngortineKarpoK téssångånitdlo pa-
jungneKartalerdlune. tauvalo kommi-
ssionerssup 1950 saniane pissup ta-
månardluinartaoK sujunertarå tåssa
Upernavingmiut kujåmut nugtisassut.
inuitdlo ilait kujåmut nugtarput, ilait
tarKavaniginarput kisiåne nugtertitsi-
neK namagsineKarsinåungitsutut issi-
gissariaKalerpoK tamavunga nugtara-
luit uteralermata taimåitumigdlo nug-
terneK kajumiginérukalugtuinardlu-
ne. taimåitumik isumaKarnarsivoK pi-
orsaineK tugdliutariaicartoK piorsai-
neKåsagpatdlo tåussuma inuisa ilånik
■ kommissione ilaKångitsortariaKångit-
sutut issigissariaKarpoK.
nugtertitsiniarneK ilungersutigine-
Kalermat KuvdlorssuaK sujugdliune-
KarpoK, taimanile landsrådimut ilau-
ssortaunivne oKåtårtariaKartisimava-
ra nunaKarfik piorsatsiarKuvdlugo pi-
lungneK pissutigalugo tåvane tuni-
ssagssarssuit asulinartineKartarmata.
taimåitumik nutånik igdluliortiterne-
KarpoK pisiniarfigtårdlunilo. tamatu-
malo kingunerå Upemivingme erKå-
nilo tunissaKarnerpåjussalerdlune i-
malunit tunissaKarnerpåmut tugdliu-
ssardlune. sulile puisséinåungitsunik
iluanårutigssaKaraluarpoK, tamåkule
soKutigineKångitsutut ikatdlarput.
landsrådimut ilaussortat avangnå-
miut pingårtitdluinaraluarpåt kommi-
ssione Upernivingmit Umånamitdlu-
nit ilaussortagssamik autdlartitaKar-
Kuvdlugo. taimatutdlo Upemivingme
kommunalbestyrelse ilungersuteKara-
luarpoK nunaKarfingnit tåukunånga
pissumik ilaussortaKartitsiumagaluar-
dlune. landsråde, kommunalbestyrel-
set inuinaitdlo piumassarigalue suna-
mitauva pissutigalugo taimak soKuti-
gineKångitsiginerpat? tåssaKalunlme
KigsimingneKartarpatdlunit. isuma-
KartoKaraluarporme nunaKarfingnit
tåukunånga autdlartitaKåsagaluarpat
piumassariumavdlugo autdlartitag-
ssap tåussuma nunaKarfit tåuko su-
lissussagssane atautsimlneKalertinago
tikerårfigissésagai.
KularnångilaK folketingimuf ilau-
ssortavut isumavdlutigineKartut nu-
naKarfingnut tåukunånga autdlartita-
tut issigineKåsavdlutik. nikagingit-
dluinarpavut, kisiåne tåuko avdlar-
pagssuarnik suliagssaKarput aussau-
neranilo angalatsiarnerme sut tamar-
dluinaisa påsissaKarfigisinåungilait
pingårtumik ukiukut norKåissutigine-
Kartut pivdlugit.
isumavdluaraluarpugut sulissune-
Késavdluta, kisiåne kommissionime
sujugdlerme pakatsisitauneK takori-
gaK pissutigalugo månåtaoic isumav-
dluarneK ajornartutut issigilersima-
vugut piniartut avangnåmiut 1 ands-
rådit Kinigånik autdlartitaKarsinåu-
ngigpata.
Hendrik Olsen.
☆
Hundested Motor
10—300 HK
Fortrinlig egnet
til
fiskeribrug
aulisartut pujortuléråinut
atugagssarKigdluartoK
Kraftig — Driftsikker — Økonomisk
råkortoK — aserujaitsoK — åliatångingajagtoK
Hundested Motorfabrik
Hundested
Telegramadresse: Propelmotor
18