Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.09.1960, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 09.09.1960, Blaðsíða 2
atuartartut agdlagait tamanitdlo tigulågkat åiparit igdiumingne ikioKatigingnerussariaKarput ernartulårdlara igdlume ningiussoK. igdlume ningiussoK kinalunit miki- ngitsumik akissugssauvfeKarpoK. ig- dlume angerdlarsimavfingme anånau- ssut amerdlasut ima kigsauteKartar- put igdlortik semigineKarKuvdlugo, ajortumigdlo autdlarnivfiorKunago. ningidssup igdlo ipeKångitsutiniagag- ssarå atissagssat merssugagssat neri- ssagssat avdlarpagssuitdlo åssigingit- sut isumagissagssarai. taimåitumik pi- ngårtumik ardlalingnik méragdlit su- liagssait mikingitdluinarput tamaisa iluamik ingerdlatiniaréine. ukiunilu- me måkunane nikanarsaiginåsångi- kuvta peKataussariaKarpugut. akissugssåussuseK nikanarsarne- KartartoK uvanga isumaga imåipoK arnap ni- ngiussup Kavsérpagssuarnik akissug- ssaunera nikanarsarneKartartoK a- ngutip nålagauvatdlårneratigut. Kav- sinik misingnartoKartarpoK angutit i- larpagssue nangmingneK kisimik au- la janginiartartut pingårtumik akig- ssarsiamik tungaisigut. tamåna uva- nga angivatdlårsoråra, måssame ni- ngiussup suna tamåt ancigssutarå. i- sumaKatigingneK tamatigut nuåner- sumik kinguneKartarpoK. angut ar- nardlo igdlume nålagaoKatigigtugssåu- put. oKimailutaiviup igdlua igdluminik OKimåineruvatdlårpat tauva nuåne- rungnåisoK igdlumilo erKigsineK ase- rordlune. imåitutigutdlo aserukajung- nerussarunarpoK imigagssaK pissuv- dlune. ukiune kingugdleme imigag- ssaK oKatdlisaoKaoK. amatdle amer- dlanerussut imigagssanigtaoK peKaru- sugtarput, sordlo avdlanik igdiuming- ne peKarusugtartut. amigauteKarpat- dlåsångikåinilo igdlumisaoK atortug- ssanut ilångutdlugit tamåko pigissa- riaKarput. arnat amerdlaKissut nuå- narissaKartarput nerissagssiornermik tauvalo nerriviliordlutik KaerKussa- Kardlutik, tåssalume alianailårtumik nerriviliusaguvta skålérutigssångua- mitaoK ilajumassarpugut. sordlo OKa- rérsunga tamåko pingikuvtigit tauva amigautenartutut misigissarpugut. ig- dlersomiångilåka Kångissorssuarmik tamåkuninga atuissut. åmalo isuma- Karpunga amap igdlumine alianaer- sårusugkaluartarnera aserorneKartar- toK angutip kigdlérunera pissuvdlune. taimagdlo akisorssuit pisiarisimagåine nunguninarnagit sivnere ilivdlugit ki- ngorna åma atoricigkumåravtigit. å- malo igdlersorusungilara angut ar- nardlo atautsikut putumassut igdlup alianåinigssaralua aserordlugo. pi- ngårtumik anånaussoK igdlume serni- gingnigtugssaugaluaK putumanermi- gut KanoK angitigissumik imaKalo mérKatik nukangassut inersimaneru- ssutdlunime tujormitisinauvai, kig- sautigissane uniordlugo iliornermigut. tamåko uvdluvtine uvavtinut igtori- namata erKartortarniartigit igdlorput erKigsinartorKUvdlugo. namaginångitsoK arnaKativnut ima OKalårdlanga. a- ngut uvdlormut sulisimassoK piniar- toK sulissartordlunit Kasuvdlune iser- pat arnap Kiviåsaguniuk asangnigpa- lugtumik nerissagssainigdlo piarérsi- massunik tuniliuk, tauva taimailior- nermigut maligagssatut iliorpoK. una- liuna namaginångitsoK angutit ilar- pagssue suliaKarpiångikaluardlutik 1- kiukumångigpatdlårtut. arnaK KanoK ulapigtigigaluarpat angut angutauga- me nåmik igdlume agtuisångilaK, oKi- måitsunut agdlåt arnanut suliagssari- tipai nangmineK uninardlune. imåitu- ningme takussarpunga arnaK OKimait- sunik tigumissOK angutip saniane su- nguamik tigumiaKarnane ingerdlaKa- tigigå. tamåko uvdluvtine avdlångu- sagaluarpata mikingitsumik igdlume avdlångomeKåsagaluarpoK ikioKati- gigdlutik angut arnardlo inoKatigig- pata. Katrine Sivertsen, Ilulissat. Et verdens- mærke i frisør- artikler Silarssuarme nujalerissut atortorissaisa mærkiat WELLA er kommet til Grønland ... d.v. s., at Deres frisur disponerer over alle mulig- heder for at yde Dem en supermoderne betjening. Bed Deres frisor bruge WEI,LA- prøparater til vask, toning, farvning, per- manent etc. — så er De sikker på et strålende resultat! WELLA Kalåtdlit-nunanut ångutfhaKaoK ... tåssa imåipoK såt iluaKutit moderniuv- dluinartut atortoralugit nujalerissut suli- ssåssisfnångorput. Kuligtiniaruvit, nutsatit Kalipagtiniarugkit, ilingagsartisaguvit av- dlatutdlQntt nujaleritisaguvit nujalerissori- ssat Kinuvigåk WELLA-mik nalunaeautag- dlit atorauvdlugit — tauva Kularisångilat inernera kussanardluinåsassoK I „inup silaKarérsup . . .“ A/G 1960 nr. 9-me agdlagtoK oKaut- sime ilaisigut taima OKarpoK. „inup silaKarérsup" åma nåmagiler- tariaKarpå imigagssap — „imiapalåp" — OKatdlisiginigsså OKaluseriuåsav- dlugo taimatutdlo „inuit silaKalerér- sut“ mérårKatut OKaorKigsårtuåsav- dlugit. — Karl Møller — „Kåleralak" — ilumorpoK OKarame „aussat tamai- sa landsrådime imigagssaK OKatdlisi- gineK KatsunarsissoK taimailiorneK avdlaujungnaermat mérKat igdleru- ssårtut." uvangåtaoK-una nuånarissaringikiga Katsunarissardlugulo pinerit tamaisa — atuagagssiat sarKumernere tamai- sa— imigagssaK, imigagssaK, imiapa- låK. sordlume åma oKalussissut Katsu- nartartut oKalutsimik nålernerine„Ka- nortoK“mik naggasiuartartut. sordlu- me pitsauneruinåsagaluartOK aussat tamaisa imigagssaK OKatdlisaunane niuvertoruseKarfit pilersugaunerat o- Katdlisiglnartaruniko? niuvertoruse- Karfingmiussugume sule tamåssa ni- orKutigssat tungaisigut itsartut inu- vugut, åle nutångorsainerujugssup u- kiuine inussugut. nalungilara Blå Korsit agsorujug- ssuaK imigagssap tungånut agssortui- ssussut, Kujanartumik, ajoraluartu- migdle tamékeratik. Blå Korsitdle i- nungitdlat ajorteKångitsut imertartu- tik ajortiligtut issigisavdlugi. oKause- ra sékortuvatdlåraluarnerpoK (?). na- lungilarput Blå Korsit pinardlugit i- migagssaK nungutitaunaviångitsoK, i- måingilardlo nunaKarfigpagssuarne i- nuit tamarmik imigagssap tungåtigut issiginerdlugtitsissussut. inugpagssua- KarpoK åma påsisimangnigtumik imi- gagssamik — imiamik — KanoK atui- savdlutik. inuit-uko åma taimåitut i- ssiginiartariaKartut — ajortortåinait pinagit. „inup-una silaKalerérsup" na- lungikå KanoK atuisavdlune Kanordlo iliusavdlune. taimaingmat kigsautiginångilaK au- ssat tamaisa imigagssaK landsrådime oKalusererujugssuésavdlugo, avdlanu- me pivfigssatsiarssuaK iluatingnarta- raluaKingmat. igdlume imiortarneK sule igdlersor- tariflKarpoK — „inungnut silaKalerér- sunut“, téssaungmåme nerinermut ig- git pitsaunerpåK iluamik sanassaråi- ne. sodavandime hvidtølitdlo? tåuku- nunga akigssaKångilagut. — „silaKa- lerérsugut" Katsuparput, silaKångit- sutdliuko nangmingneK pissussartut. imiapalåmik nuånaringningitsoK Eli Olsen. Richard Petersenip landsrådimut agdlagainut ilauna uvavnut agdlagåungikaluar- tut iliniartugssanik pigssarsiniarnig- ssamik, taimalo akikinerussunik suli- ssugssarsinigssaK uvanga pitsaugingi- lara Rikalo umitdliutdlugo tamaviå- rutarsimagavtigo naligigsitaunerme a- kigssarsiat åma åssigisangmata. Rikap sujunersutå atusagpat kalåtdlit åsit kérmiåsit akikiningusåput. tamånar- piaK-una Kångerumagiput. privatit akikinerusinåungitdlat. å- malo, G.T.O.-me sulissunik inanglsa- gåine sånatit akisorssuit pigingitsu- gagssåungitdlat. sulinerinaK akilerne- Kartarunångingmat, nauk åssigigkalu- amik sulivfeKardlune, åma sånatit privatine ingmikut akeKarunarmata. taimåitumik kalåtdlit akikinersiornig- ssåt sujunigssame pinavérsårtariaKar- poK. kalåtdlit sulivfingnik tigusiartorta- riaKaruput akikinerunatigdle. G.T.O. akisoKaorme, kalåtdlit-uko akikinartut. Nathan Petersen forbrugerudvalgit suliåt soKutigineKariartorpoK forbrugerrådip nalunaerutå: ukiup ingerdlanerane forbrugerud- valginit sågfigingnissutit ersserKigsu- mik piumassaKartut ardlaKångitsu- nguit forbrugerrådimut ångusimåput. téukua ukiumortumigdlo nalunae- rutit najorKutaralugit takuneKarsi- nauvoK ukiup ingerdlanerane udvalge niuvertunik il. il. oKaloKateKartarsi- massut udvalgitdlo suliåinut soKuti- gingningneK agdliartorsimassoK. taimatutdlo soKutigissaKarneK ta- perserniardlugo forbrugerråde aulaja- ngersimavoK åssilissanik OKauserta- lersugkanik pisiniarfingne tamane ni- vingagagssanik nagsiussuisimavdlune niorKutigssanik atuissut kåmagtorni- ardlugit niorKutigssanik nåmagtunik pigissaKarniarnerme peKataorKuvdlu- git, sordlo niorKutigssanik maKaissi- ssamingnik sujunersuteKardlutik ima- lunit tungaveKartumik nunaKarfing- mingne forbrugerudvalgimik issor- nartorsiuisinaunigssamik piumavfigi- neKardlutik. ukiup ingerdlanerane sulianit timi- taKartunit taineKarsinauvoK ernæ- ringsudvalginit ernæringsrådinut Ka- låtdlit-nunånitunut ikiorKussissumik sågfigingnigtoKarsimangmat K’utdlig- ssane Kerititsiviup KGH-mit tigune- Karnigssånik kigsautigissamik kigsau- tigineKardlunilo Kerititsivingmk sana- ssoKésassoK KGH-lo pissugsséusassoK kalåliminernik pisisavdlune nunaKar- fingmiunut tuniniarsinaussaminik. åmalo taineKarsinauvoK rådip fru Hansigne Holm, Nungme najugaKar- tOK, landsrådip 1957-ime imigagssap tungåtigut udvalgianit autdlartitag- ssatut KinerneKarmat. 2

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.