Atuagagdliutit - 09.09.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo
tigulågkat
åiparit igdiumingne
ikioKatigingnerussariaKarput
ernartulårdlara igdlume ningiussoK.
igdlume ningiussoK kinalunit miki-
ngitsumik akissugssauvfeKarpoK. ig-
dlume angerdlarsimavfingme anånau-
ssut amerdlasut ima kigsauteKartar-
put igdlortik semigineKarKuvdlugo,
ajortumigdlo autdlarnivfiorKunago.
ningidssup igdlo ipeKångitsutiniagag-
ssarå atissagssat merssugagssat neri-
ssagssat avdlarpagssuitdlo åssigingit-
sut isumagissagssarai. taimåitumik pi-
ngårtumik ardlalingnik méragdlit su-
liagssait mikingitdluinarput tamaisa
iluamik ingerdlatiniaréine. ukiunilu-
me måkunane nikanarsaiginåsångi-
kuvta peKataussariaKarpugut.
akissugssåussuseK nikanarsarne-
KartartoK
uvanga isumaga imåipoK arnap ni-
ngiussup Kavsérpagssuarnik akissug-
ssaunera nikanarsarneKartartoK a-
ngutip nålagauvatdlårneratigut. Kav-
sinik misingnartoKartarpoK angutit i-
larpagssue nangmingneK kisimik au-
la janginiartartut pingårtumik akig-
ssarsiamik tungaisigut. tamåna uva-
nga angivatdlårsoråra, måssame ni-
ngiussup suna tamåt ancigssutarå. i-
sumaKatigingneK tamatigut nuåner-
sumik kinguneKartarpoK. angut ar-
nardlo igdlume nålagaoKatigigtugssåu-
put. oKimailutaiviup igdlua igdluminik
OKimåineruvatdlårpat tauva nuåne-
rungnåisoK igdlumilo erKigsineK ase-
rordlune. imåitutigutdlo aserukajung-
nerussarunarpoK imigagssaK pissuv-
dlune. ukiune kingugdleme imigag-
ssaK oKatdlisaoKaoK. amatdle amer-
dlanerussut imigagssanigtaoK peKaru-
sugtarput, sordlo avdlanik igdiuming-
ne peKarusugtartut. amigauteKarpat-
dlåsångikåinilo igdlumisaoK atortug-
ssanut ilångutdlugit tamåko pigissa-
riaKarput. arnat amerdlaKissut nuå-
narissaKartarput nerissagssiornermik
tauvalo nerriviliordlutik KaerKussa-
Kardlutik, tåssalume alianailårtumik
nerriviliusaguvta skålérutigssångua-
mitaoK ilajumassarpugut. sordlo OKa-
rérsunga tamåko pingikuvtigit tauva
amigautenartutut misigissarpugut. ig-
dlersomiångilåka Kångissorssuarmik
tamåkuninga atuissut. åmalo isuma-
Karpunga amap igdlumine alianaer-
sårusugkaluartarnera aserorneKartar-
toK angutip kigdlérunera pissuvdlune.
taimagdlo akisorssuit pisiarisimagåine
nunguninarnagit sivnere ilivdlugit ki-
ngorna åma atoricigkumåravtigit. å-
malo igdlersorusungilara angut ar-
nardlo atautsikut putumassut igdlup
alianåinigssaralua aserordlugo. pi-
ngårtumik anånaussoK igdlume serni-
gingnigtugssaugaluaK putumanermi-
gut KanoK angitigissumik imaKalo
mérKatik nukangassut inersimaneru-
ssutdlunime tujormitisinauvai, kig-
sautigissane uniordlugo iliornermigut.
tamåko uvdluvtine uvavtinut igtori-
namata erKartortarniartigit igdlorput
erKigsinartorKUvdlugo.
namaginångitsoK
arnaKativnut ima OKalårdlanga. a-
ngut uvdlormut sulisimassoK piniar-
toK sulissartordlunit Kasuvdlune iser-
pat arnap Kiviåsaguniuk asangnigpa-
lugtumik nerissagssainigdlo piarérsi-
massunik tuniliuk, tauva taimailior-
nermigut maligagssatut iliorpoK. una-
liuna namaginångitsoK angutit ilar-
pagssue suliaKarpiångikaluardlutik 1-
kiukumångigpatdlårtut. arnaK KanoK
ulapigtigigaluarpat angut angutauga-
me nåmik igdlume agtuisångilaK, oKi-
måitsunut agdlåt arnanut suliagssari-
tipai nangmineK uninardlune. imåitu-
ningme takussarpunga arnaK OKimait-
sunik tigumissOK angutip saniane su-
nguamik tigumiaKarnane ingerdlaKa-
tigigå. tamåko uvdluvtine avdlångu-
sagaluarpata mikingitsumik igdlume
avdlångomeKåsagaluarpoK ikioKati-
gigdlutik angut arnardlo inoKatigig-
pata.
Katrine Sivertsen,
Ilulissat.
Et verdens-
mærke
i frisør-
artikler
Silarssuarme
nujalerissut
atortorissaisa
mærkiat
WELLA er kommet til Grønland ... d.v. s.,
at Deres frisur disponerer over alle mulig-
heder for at yde Dem en supermoderne
betjening. Bed Deres frisor bruge WEI,LA-
prøparater til vask, toning, farvning, per-
manent etc. — så er De sikker på et strålende
resultat!
WELLA Kalåtdlit-nunanut ångutfhaKaoK
... tåssa imåipoK såt iluaKutit moderniuv-
dluinartut atortoralugit nujalerissut suli-
ssåssisfnångorput. Kuligtiniaruvit, nutsatit
Kalipagtiniarugkit, ilingagsartisaguvit av-
dlatutdlQntt nujaleritisaguvit nujalerissori-
ssat Kinuvigåk WELLA-mik nalunaeautag-
dlit atorauvdlugit — tauva Kularisångilat
inernera kussanardluinåsassoK I
„inup silaKarérsup . . .“
A/G 1960 nr. 9-me agdlagtoK oKaut-
sime ilaisigut taima OKarpoK.
„inup silaKarérsup" åma nåmagiler-
tariaKarpå imigagssap — „imiapalåp"
— OKatdlisiginigsså OKaluseriuåsav-
dlugo taimatutdlo „inuit silaKalerér-
sut“ mérårKatut OKaorKigsårtuåsav-
dlugit. — Karl Møller — „Kåleralak"
— ilumorpoK OKarame „aussat tamai-
sa landsrådime imigagssaK OKatdlisi-
gineK KatsunarsissoK taimailiorneK
avdlaujungnaermat mérKat igdleru-
ssårtut."
uvangåtaoK-una nuånarissaringikiga
Katsunarissardlugulo pinerit tamaisa
— atuagagssiat sarKumernere tamai-
sa— imigagssaK, imigagssaK, imiapa-
låK. sordlume åma oKalussissut Katsu-
nartartut oKalutsimik nålernerine„Ka-
nortoK“mik naggasiuartartut. sordlu-
me pitsauneruinåsagaluartOK aussat
tamaisa imigagssaK OKatdlisaunane
niuvertoruseKarfit pilersugaunerat o-
Katdlisiglnartaruniko? niuvertoruse-
Karfingmiussugume sule tamåssa ni-
orKutigssat tungaisigut itsartut inu-
vugut, åle nutångorsainerujugssup u-
kiuine inussugut.
nalungilara Blå Korsit agsorujug-
ssuaK imigagssap tungånut agssortui-
ssussut, Kujanartumik, ajoraluartu-
migdle tamékeratik. Blå Korsitdle i-
nungitdlat ajorteKångitsut imertartu-
tik ajortiligtut issigisavdlugi. oKause-
ra sékortuvatdlåraluarnerpoK (?). na-
lungilarput Blå Korsit pinardlugit i-
migagssaK nungutitaunaviångitsoK, i-
måingilardlo nunaKarfigpagssuarne i-
nuit tamarmik imigagssap tungåtigut
issiginerdlugtitsissussut. inugpagssua-
KarpoK åma påsisimangnigtumik imi-
gagssamik — imiamik — KanoK atui-
savdlutik. inuit-uko åma taimåitut i-
ssiginiartariaKartut — ajortortåinait
pinagit. „inup-una silaKalerérsup" na-
lungikå KanoK atuisavdlune Kanordlo
iliusavdlune.
taimaingmat kigsautiginångilaK au-
ssat tamaisa imigagssaK landsrådime
oKalusererujugssuésavdlugo, avdlanu-
me pivfigssatsiarssuaK iluatingnarta-
raluaKingmat.
igdlume imiortarneK sule igdlersor-
tariflKarpoK — „inungnut silaKalerér-
sunut“, téssaungmåme nerinermut ig-
git pitsaunerpåK iluamik sanassaråi-
ne. sodavandime hvidtølitdlo? tåuku-
nunga akigssaKångilagut. — „silaKa-
lerérsugut" Katsuparput, silaKångit-
sutdliuko nangmingneK pissussartut.
imiapalåmik nuånaringningitsoK
Eli Olsen.
Richard Petersenip landsrådimut
agdlagainut
ilauna uvavnut agdlagåungikaluar-
tut iliniartugssanik pigssarsiniarnig-
ssamik, taimalo akikinerussunik suli-
ssugssarsinigssaK uvanga pitsaugingi-
lara Rikalo umitdliutdlugo tamaviå-
rutarsimagavtigo naligigsitaunerme a-
kigssarsiat åma åssigisangmata. Rikap
sujunersutå atusagpat kalåtdlit åsit
kérmiåsit akikiningusåput. tamånar-
piaK-una Kångerumagiput.
privatit akikinerusinåungitdlat. å-
malo, G.T.O.-me sulissunik inanglsa-
gåine sånatit akisorssuit pigingitsu-
gagssåungitdlat. sulinerinaK akilerne-
Kartarunångingmat, nauk åssigigkalu-
amik sulivfeKardlune, åma sånatit
privatine ingmikut akeKarunarmata.
taimåitumik kalåtdlit akikinersiornig-
ssåt sujunigssame pinavérsårtariaKar-
poK.
kalåtdlit sulivfingnik tigusiartorta-
riaKaruput akikinerunatigdle.
G.T.O. akisoKaorme, kalåtdlit-uko
akikinartut.
Nathan Petersen
forbrugerudvalgit suliåt soKutigineKariartorpoK
forbrugerrådip nalunaerutå:
ukiup ingerdlanerane forbrugerud-
valginit sågfigingnissutit ersserKigsu-
mik piumassaKartut ardlaKångitsu-
nguit forbrugerrådimut ångusimåput.
téukua ukiumortumigdlo nalunae-
rutit najorKutaralugit takuneKarsi-
nauvoK ukiup ingerdlanerane udvalge
niuvertunik il. il. oKaloKateKartarsi-
massut udvalgitdlo suliåinut soKuti-
gingningneK agdliartorsimassoK.
taimatutdlo soKutigissaKarneK ta-
perserniardlugo forbrugerråde aulaja-
ngersimavoK åssilissanik OKauserta-
lersugkanik pisiniarfingne tamane ni-
vingagagssanik nagsiussuisimavdlune
niorKutigssanik atuissut kåmagtorni-
ardlugit niorKutigssanik nåmagtunik
pigissaKarniarnerme peKataorKuvdlu-
git, sordlo niorKutigssanik maKaissi-
ssamingnik sujunersuteKardlutik ima-
lunit tungaveKartumik nunaKarfing-
mingne forbrugerudvalgimik issor-
nartorsiuisinaunigssamik piumavfigi-
neKardlutik.
ukiup ingerdlanerane sulianit timi-
taKartunit taineKarsinauvoK ernæ-
ringsudvalginit ernæringsrådinut Ka-
låtdlit-nunånitunut ikiorKussissumik
sågfigingnigtoKarsimangmat K’utdlig-
ssane Kerititsiviup KGH-mit tigune-
Karnigssånik kigsautigissamik kigsau-
tigineKardlunilo Kerititsivingmk sana-
ssoKésassoK KGH-lo pissugsséusassoK
kalåliminernik pisisavdlune nunaKar-
fingmiunut tuniniarsinaussaminik.
åmalo taineKarsinauvoK rådip fru
Hansigne Holm, Nungme najugaKar-
tOK, landsrådip 1957-ime imigagssap
tungåtigut udvalgianit autdlartitag-
ssatut KinerneKarmat.
2