Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.09.1960, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 09.09.1960, Blaðsíða 21
Kalåtdlit-nunåne imigagssaK agsut ajornartorsiutåungilaK (Kup. 15-mit nangitaK) kåtdlo igdloKarfingne katerssutalersi- måput, pitsaussunik ineKaratik igdlu- sisimassmnauvdlutik sungivfingming- nilo iluamérsunik nåkutigissagssaKa- ratik, tamånalume pissutaussardlune imigagssamik atornerdluinermut ki- nguågssiutitdlo nåpautåinik siaruarte- rinermut. nårtuneK imigagssardlo nalunaerumisaoK taineKarpoK isu- maKartoKarsimassoK uverssagarpag- ssuit ilåtigut pissuteKartut imigagssa- mik atuinerujugssuarmik. imersugkamile imigagssamik atui- nerup angnertussusianik uverssagkat- dlo amerdlåssusiånik takutitsissume isumaKarnarpoK, imigagssamik atui- nerup angnertusissarnera uverssagkat amerdlinerånut suniuteKångitsoK. tai- maingmat imigagssaK uverssagkanut pissutaugunångilaK, taimaingmatdlo udvalge isumaKarpoK inusugtut amer- dlavatdlåt atautsimut katerssutarne- rat inigssardliordlutik sungivfing- mingnilo iluamik sangmissagssaKara- tik, uverssagkanutaoK suniuteKångit- sungitsoK. imersugkame takutlneKar- POK 1954-ime Kalåtdlit-nunåne inu- ngortut tamarmik 28,4 pct-é uverssa- gaussut, 1956-ime 33,6 pct. 1958-imilo 30,6 pct. pinerdlungnen imigagssardlo imigagssaK ajunårneritdlo sujorna- gut måne erKartorneKarérsimåput. nalunaerume OKautigineKarpoK 1957— 58-ime ajunårnerit angnertunerussut 20 pct-å imigagssamik perKuteKartut, imigagssamigdlo torKuteKartut 35 pct- imik amerdlåssuseKardlutik. imigagssamut pinerdlungnermutdlo tungatitdlugo taineKarpoK, 1954-ime pinerdlungnerit 59 pct-é aulakordlune piliarineKarsimassut, 1957-imile 39 pct-Inauvdlune. taimangmat nalunae- rume OKautigineKarpoK erKartorne- Kartartutut imigagssaK pinerdlung- nernut pissutautigingitsoK. OKautigi- neKarpordlo imigagssaK ajornartine- Kaleraluarpatdlunit KularineKartoK i- natsisinik uniorKutitsissamerit per- ssugtaissameritdlo ikilingårsinaunig- ssåt. OKautigineKarpordle imigagssap pi- nerdlungnernut tungatitariaKarnera Kalåtdlit-nunåne Danmarkimingarnit angnerussoK, Danmarkime imigagssa- mik perKuteKardlune pinerdlungnerit 25 pct. migssåmsimavdlutik. peKati- galugule taineKarpoK Kalåtdlit-nunå- ne imigagssamik perKuteKartumik perssugtainerit ukiune taineKartune sisamane migdliartorsimagunartut, i- migagssamigdle perKuteKartumik tig- dlingniartarnerit amerdliartorsimagu- nardlutik. udvalge isumaKarpoK aulakomeK Kalåtdlit-nunåne pinerdlugtuliorner- mut tamarmut pissutauneruvingitsoK, avdlanisutdle timikut inardlinermut ajuatdlagtitsinermutdlo pissutauneru- ssartoK. Kavdlunåt månitut imigagssap aningaussarsiornermut suniuteKarneranik nalunaerume o- KautigineKarpoK 1957-ime niuvertar- fingnit pisiat tamarmik 14,5 pct-iat imigagssaussoK. udvalgime ersserKigsumik oKautigi- neKarsinåungilaK niorKutigssanik pi- ssariaKarpiångitsunik atuineK åma i- migagssarsissarneK ilaKutaringne ani- ngaussat tungaisigut KanoK suniute- KamersoK. araj utsisimaneKångilardle niuvertarfingnit pisiat ilait ikingeici- ssut Kavdlunånit aulajangersumik månitunit aussinartunitdlo, kalåtdli- nitdlo aningaussarigsårnerussunit, pi- siarineKartartut. udvalgime ersserKigsumik OKautigi- nekarsinåungilaK imigagssamik ang- nertumik atuineK KanoK agtigissumik ajoKutaunersoK, naluneKångilardle a- tausiåkåt, Kavdlunåt kalåtdlitdlo, i- migagssamik angnertumik atomer- dluissarsimassut, atautsimutdle issi- galugo pissutsit OKautigineKartartutut ajortigigunångitsut. isumaKarnarsimavoK månimiut ilai- sa igdluinarsiortumik imigagssaK Ka- låtdlit-nunåne pissutsinut pitsåungit- sunut perKutaussutut issiginiartarsi- magåt. suna „anaussinertuneruva?“ imigagssap inungmut sunissarncra- nut tungatitdlugo OKautigineKarpoK tungavigssaKarunångitsoK isumaKå- savdlune ImiaK vlnitdlo akikitsut a- kulerigsitat imigagssanit kimigtunit taimatut putorKanartoKartigissunit a- naussinertunerussut. imiamut tungatitdlugo OKautigine- KarpoK ilimanangitsoK imiap stoffinik ulorianartunik angnertumik akoKar- nigsså, taineKardlunile tamåko imiaK mamåinerulersisinaugåt. imigagssaK niorKutigssiornerdlo nalunaerume OKautigineKarpoK ig- dloKarfingne akigssarsivfigtigut aula- kortarneK malungniukiartorsimassoK niuvertoruseicarfingnile taimåitoKara- ne, tåukunane inuvigsiortoKarångat avdlatutdlumt uvdlorsiortoKarångat nuånagtoKartardlune sapåtip akune- rane uvdloK suna aperKutiginago. a- jornarsimavoK påsiniåsavdlugo imi- gagssamik angnertumik atuineK nior- Kutigssiornermut KanoK suniuteKar- nersoK. Kularissariaicångilardle imi- gagssaK sunineralo pissutigalugit uv- dlut sulivfigssaugaluit ånaineKartar- tut, oKautigineKéngilardle tamåna ni- orKutigssiornermut ima suniuteKarsi- naunersoK inoKatigingne aningaussar- siornikut ajornartorsiutaulerdlune. isumaKartoKarpordle imigagssamik atuineK niorKutigssanik pingåruteKå- nginerussunik atuineK peKatigalugo ilaKutarit ilåinut aningaussatigut ma- lungnauteKartoK, amerdlaneritdle er- Karsautigisagåine tamåna ajornartor- siutitut issigissariaKarane. ajornartorsiutåungilaK udvalge isumaKarpoK imigagssap suniutigissartagai angnertunerussut Danmarkimisutdle imigagssamik atu- ivatdlårnikut, ajorssartoKalersarnera- nut tungatitariaKarnerussut, tåssa ig- dlulugsissarnermut, nerissardlulersar- nermut pingårtumigdlo mérKat ati- ssardlulersarnerånut, OKautigineKar- pordle imigagssåinaK pissunane åmalo niorKutigssanik pissariaKarpatdlå- ngitsunik akisunik atuivatdlårneK ta- matumunga pissutaussartOK. udvalg- ivdle arajutsisiméngilå igdlut pitsåu- ngitsut imigagssamik atuivatdlårner- mut pissutaussartut. påsissutigssat sarKumiuneKartut tu- ngavigalugit udvalge isumaKarpoK ig- dluinarsiortumik imigagssaK pissutsi- nut pitsåungitsunut pissutautineKar- tarsimassoK, påsineKarsinausimavdlu- nile avdlarpagssuit åma tamatumu- nga pissussut. udvalgip imdisord måndkut Kalåt- dlit-nunåne imigagssaK angnertumik ajornartorsiortitsingitsoK inoKatigit a- tautsimut issigalugit, tassa imigagssap ajoKusissarnera ilaKutaringnut inung- nutdlo atausidkånut tungatitariaKar- nerungmat. imigagssardle ukiune kingugdlerne Kalådlit-nunane nutåme inoKatigit a- kornåne ajornartorsiutit angnerssåtut oKatdlisigineKartarsimangmat, ud- valgip pissutausorai, pissutsit åssigi- ngitsut arajutsisimaneKartariaKångit- sut. atautsimut issigingningniarneK erKaimassariaKarpoK Kalåtdlit-nu- nåne imigagssamik atornerdluissut a- tausiåkåt tamanit ilisimaneKalersar- mata oKatdlisigineKardlutik. amåtaor- dle inuit ingmingnut agtumåssuteKar- nerata kingunerå, inuit aulakortartut aulakortartungitsunut avångunarsi- ssarnerat. aulakortunik nåpitsisimagåine nu- narKatigit taimatut atautsimut issi- gerKajånarsissarput, ajornartorsiutdlo inungnut atausiåkånut tungassugalu- aK tamanut tungatitdlugo emarsauti- gerKa j ånarsissardlune. oKautigineKarportaoK tamatumunga ilåtigut pissutaussoK Kavdlunåt ilaisa kalåtdlinik perorsaissugssatut ing- mingnut isumaKarfigerKajåssarnerat, taimditumigdlo imigagssap kalåtdli- nut tamanut ajoKutdussusianik erKar- tuiniartarnerat. Kalåtdlit-nunåne ajornartorsiutit årKingniarneKarnigssånut pissugssau- ssutut ingmut isumaKarfigissarneK pi- ssussarpoK imigagssamut tungassut ajOKusissarnerisalo sangminiarneKar- tarnerånut, åmale takusimassat atau- siåkåt tungavigalugit atautsimut tai- matut issigingnilersarnermik. åmå- taordle isumaKarKajåssoKartarpoK, i- migagssaK Kalåtdlit-nunåne nutåjung- mat, inuit sule makusimångikåt, sor- dlo silarssup ilaine avdlane inuit imi- gagssamik agtorneKarångamik pissar- tut, tamatumungale tungatitdlugo pu- igortariaKångilaK Kalåtdlit-nunåne i- migagssaK ukiut 100 migsséine ator- neKarérsimassoK. atautsimut issigalugo udvalge isu- maKarpoK Kalåtdlit-nunåne imigag- ssamik ajornartorsiuteKarneK tåsså- ngåinaK pilersutut issigissariaKångit- sok pivfigssaugatdlartitdlugule ara- jutsinavérsårneKartoK imerajungne- rup avdlanisut suniusimajuartumik i- noKatigingnut ajoKutaulerslnaunigsså. nalunaerume naggatåtigut OKautigi- neKarpoK: naggatågut såkortumik er- sserKigsarneKåsaoK nalunaerut utar- KisåinaugatdlartoK, tamatumanilo i- migagssap kigdléruneranit ukiut su- jutdlit sisamat kisimik pineKartut. taimåitumik isumaKartoKartariaKå- ngilaK imigagssamik atuineK månåkut taimåituartugssatut isumaKarfigissa- riaKalersimassoK. Model S 383 atortugssai: 250 g. tungujortut KVALITET 5 2 5 2 100 g. K&Kortut KVALITET 5 2 5 2 nuerssautit nr. 2-t åma 2%-t nuerssaut kåvinartOK nr. 2l/s niviarsiarKap tulujua 11-nik 12-nigdlo ukiulingnut nuerssarnerata sukangåssusigsså : Rilariarnerit 15-t nuerssautitdlo 20-t = kiparigsusaoK 5 cm-mik angissusilik. S 383-p agdlagssai åssilissagssaK I y <(x y X X E S X X y 5f [X X y X X x|> ilxlxWl HL ip (X X X X X X x X X >< x jx X X Xi>< x! > -S □ X c .... LI on □ _ □ _ Ej □ _ □ □ □ I 2? X >: 3 V X X E> L E X y Å X _ 3 z X X e: E X X X X, z ><■ x X E X g X s X X E> :|X Zi K X X X X x X x x> i - 3 - . X yb ¥ X i X X ft X y E X X y El> cz E x X X jt <v X * X E >• y 'r y g E X y 24 X A X Z _ x ' > : v S S) & X s s -i - ITi V g - lu F3 X JC X X 34 £ 3 Vi Vi >3 ■3 3 *3E iau 3 _ _ “5 < 3 y . . _ X - x: X X X X X > X X ; % g X ii X £ X E [g x X X x X X X X X X X yr < X X X X x X X x X X S S X X X X X 25 e g j 5 K E _ X. X s X E X X * 2 g X X X X X X X X X X X E X X X E X J < X X Z £ X x * «. X n y X x j li £ £ X E X X X E X X X X y aEiFaaaa y itL s X E X X E X X X X x £ c y X X E x uf. y X X! E E X X X E y X X g y X 24 24 242 tx X X E E <x X E X E & X X E E X X E E X 242 X Ej ~ ~ _ z > tx X X X x E X X X X > r i X E X M x E E. X x 242 tx X s: X S X £ X 24 y X ai E X S X X X 2? fx I; <[x X E X x X X E E 242 ; ; i ] y X x X |j <* x S X X X X E X X X X X $ X X x E E >4 X> XJ X g 3 y X X X xp X X X tn X X X X X X x X ft ft X 2? ►i E x X E ø V É x X 24 24 X = KdKOrtOK tun.ua sågssålo: nuerssåumik kåvinartumik 224-nik autdlartitsigit kaujatdlangneritdlo 12-t silå- muinaK nuerssardlugit. uleriardlugo silåmu- inaK kaujatdlaguk. ulerKeriardlugo åssili- ssagssaK I åssilivdlugo nuenssardlugo. kau- jatdlangnerata 13-gssåne sinå ilungmut pe- Keriardlugo nuerssaKatigalugo sinilisaoK. agdlalersornera i nerpat tungujortumik ku- muinaK nangisaon 20 cm-ngorncra tikitdlu- go. ta uva unigssånut saneraiisigut avisaoK. såva tunualo ingmikut nuerssardlugit. 13 cm KumuinaK nuerssariardlugo åssilissag- ssaK II nuerssaruk inerpat nuerssaut I Ka- Kortumik nuerssariardlugo inåruk. taligssai: nuerssagagssaK KaxortoK tapertaliaritdlngo nuerssautfnik nr. 2-nik 56-nik autdlartitsi- git G cm-lo Koruårtumik: silåm. 1, ilungm. 1 nuerssardlugo. nuerssautit 2^-ngoriardlugit tungujortumik nangiguk sujugdlerme Kilari- arnerit 76-ngorteriardlugit. nuerssautit 4-t tungujortumik tauva åssilissagssaK III åssi- livdlugo. tåuna inerpat tungujortumik nuer- ssautit 6-gssåne autdlarKautåne naggatånilo 1-mik ilassardlugit 112-ngornerat tikitdlugo. 43 cm-mik takissuseKalerpat inåruk. kr avig s.så: KaKortumik tapertaliaringmik nuerssautit nr. 2-t atordlugit 113-nik autdlartitseriar- dlutit 1G cm-mik portussusilingmik Koruår- tumik: silåm. 1, ilungm. 1 nuerssaeriardlutit Kdruårt'umik inåruk. katiternigssd: naKeriardlugo tuvigsså unianit 2 cin-ngor- dlugo katiteruk. kraviata autdlartinera ta- måt (silissusia tamåt) tunuanut mcrssåguk portussusialo (16 cm) såvanut KerKa apor- titdlugo merssordlugo. talé ikuteriardlugit merssornere naKikit. X X X s E] X X S 21 S X X X X X X X X X X X X X X 1 E X X X X s 24 X X X X V X X X X E X X X X X X X X X x x )? »c X 24 X X X X X E X X £ X X X X X y E X X 24 X E X X X E S X g g £ £ E E X g y X X X X X 24 X 5 X X X r y y X E X E X X g y g g X X X 24 X 24 24 E X y g X ►5 X r _ 3 i X X X 24 1 £ IX g X 2? g i g X X g fl4 27 r B _ y g E E M E y y X 24 X fx g X X x X 24 fe E x X x E y i g X y _ g f s åssilissagssaK 11 y y y x" y - E y s y jx £ y y X g x y y y X y XI g y £ X X X | i Eæaææ&zsapan-aQeitaEa L l £ IH Vi V X X g g V L r X rx g [ xxgx X X fy X w X X g X ■5irøc- ■■ E X X X ■■ - X g y X X y X X y y y y y x!x X y X X y y X y 24 y y y EX n y y X 5 X X X x £ X g g X y X 2? 204 X X X y X g X [X X X y g g EX åssilissagssaK 111 21

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.