Atuagagdliutit - 09.09.1960, Blaðsíða 15

Kalåtdlit-nunåne imigagssaK
agsut ajornartorsiutåungilaK
Kalåtdlit-nunåne imigagssap atugaunera Danmarkimmgarnit mardloriaumik angneru-
galuartOK inoKatigit akorndne plssutsinik misigssuissut isumaicdngitdlat tamåna anilå-
ngatigissariaKartOK.
humanistudvalge isumaicarpoK Kavdlunåt ilaisa kalåtdlinik perorsainiartut erKarsartar-
nerat pissutigalu^o imigagssap OKatdlisaunera taima anqnertutiqilersimassoK.
udvalge Kalåtdlit-nunåne inoKati-
gingne pissutsinik misigssuissoK må-
na utariusaugatdlartumik Kalåtdlit-
nunåne imigagssamut tungassunik
nalunaerutekarpoK. nalunaerume tu-
ngavigineKarput sujornatigut sarKu-
miuneKarérsimassut, agdlagautinik
misigssugkat åma Diskobugtime ka-
låtdlinik Kavdlunånigdlo aperssuine-
rit, katitdlutik igdloKatigit 302 Ka-
ngåtsiame, Ausiangne, K’asigiéngua-
ne, Ilulissane kisalo K’utdligssat K’e-
Kertarssuvdlo kommunine aperssor-
neKarsimavdlutik.
taimatut misigssuinerme sujuler-
ssortauvOK Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfingme ekspeditionssekretære
dr. jur. Verner Goldschmidt, nalunae-
rutdlo suliarineKarsimavoK mag. sci-
ent G. Nellemannimit. åmåtaordle Ki-
tåta ilaine avdlane erKartussissoicarfit
sulissue sulivfeKarfitdlo sujulerssor-
tait aperssorneKarsimåput, nakorsau-
nerdlo P. Smith påsissutigssarpagssu-
arnik atugkiussakarsimavdlune.
autdlarKåumut erssencigsarneKar-
Pok, nalunaerut utanusaugatdlartug-
ssaussoK landsrådip månåkut atautsi-
mlneranut tungatitdlugo suliarineKar-
simassoK.
ajornartorsiutit påsiniarneKartut tå-
ssa: 1954-ip kingorna Kalåtdlit-nunå-
ne imigagssap KanoK ingerdlaneKarsi-
manera, imigagssamik atuinerup su-
nissarnere taukulo påsiniaivfiginekar-
nigssåt, imiaK sunissarneralo, imigag-
ssamut tungassut månåkut KanoK i-
nersut åmalo imigagssap Kalåtdlit-
nunåne pissutsinut tungatitdlugo Ka-
noK sunissarnera.
igdloKarfingne angnertusiartor-
POK
nalunaerume imigagssaK mardlu-
ngordlugo ingmikortineKarsimavoK:
imigagssat imiårKatdlo niorKutaussut,
kisalo kalåtdlit imiåt. imigagssamik
atuineK ugtomeKarsimavoK litere a-
tauseK aulakornartumik 100 pct-imik
imaKartutut nautsorssutdlugo.
misigssuinikut påsineKarsimavon
1954-imit 1958-imut imigagssamik ni-
oncutaussumik atuineK 67 pct-imik
KagfariarsimassoK, imiamigdle atui-
neK 30 pct-imik åpariarsimavdlune.
imiavdle putorKanartoK akugisså i-
migagssanit niorKutaussuningarnit
angnikinerungmat, tåssa literimut 3,14
pct-uvdlune, ukiune sisamane tåuku-
nane imigagssamik atuineK 4 pct-
Inarmik agdleriarsimavoK.
ilångutdlugutaoK oKautigineKarpoK
imigagssaK kigdlérungmat imigagssa-
nik niorKutaussunik atuineK erninaK
45 pct-imik KagfariarsimassoK, imia-
migdle atuineK 1955-ime 1956-imilo
åpariarsimaKalune.
åmåtaordle nalunaerume igdloKar-
fit taimatutdlo niuvertoruseKarfit a-
simioKarfitdlo ingmikortineKarsimå-
put, kingugdlit tåuko atautsimortit-
dlugit. imigagssat niorKutaussut ukiut
ingerdlaneråne igdloKarfingne ator-
neKaleriartorsimåput, tamåna 1954-
imut nalerKiutdlugo 1958-ime 20 pct-
imik angnerusimavdlune. niuvertoru-
seKarfingnile asimioKarfingnilo imi-
gagssamik atuineK migdliartorsima-
vok, tåssa 1958-ime 1954-imut naler-
Kiutdlugo atugaussoK 2/3-inauvdlune,
tamatumungalo angnertumik pissu-
tauvoK imiortarnerup migdliartorsi-
manera.
igdloKarfingne inuit amerdle-
liartut
tauva nalunaerutaussume OKautigi-
neKarpoK tamåt issigalugo imigagssa-
mik atuineK Kitåne 1954-imit 1958-
imut 10 pct inordlugo Kagfariarsima-
ssoK. tamatuma Kagfariamera ma-
lungnarnerusimavoK imigagssat kig-
dléruterKårneråne, tåssa imigagssat
niorKutaussut pisiarineKarneruleriar-
mata, tamékuninga atuineK 67 pct-
imik Kagfariarsimavdlune.
imigagssap atugaunerata agdleriar-
nera igdloKarfingne malungnarneru-
simavoK, niuvertoruseKarfingnile asi-
mioKarfingnilo ukiut tåuko sisamat i-
ngerdlaneråne migdliartorsimavdlune.
tamatumunga pissutauvoK igdloKarfit
avatånit nugterfigineKarnerat.
migdliartorpoK
mérKat imigagssamik angnertumik
atuissungingmata ajunginerusaoK i-
migagssamik atuissutut 14 sivnerdlu-
git ukiugdlit nautsorssukåine. imigag-
ssamik niorKutaussumik atuineK 1954-
imit 1955-imut 40 pct-imik Kagfariar-
simavoK, ukiune tugdliussune taimai-
ginangajagsimavdlune. imiamigdle a-
tuineK migdliartorsimavoK sordlo o-
KautigineKarérsoK, nalunaerumilo o-
KautigineKarpoK ukiune tåukunane
sisamane imigagssartortarneK atautsi-
mut issigalugo migdliartorsimassoK.
inungmut atautsimut 8,2 liter
påsineKarsimavon Kalåtdlit-nunåne
1958-ime igdloKarfingne inungmut 14
Kångerdlugit ukiulingmut atautsimut
nautsorssutdlugo imigagssaK 100 pct-
imik putomanartulik 10,1 liter imer-
neKarsimassoK, niuvertoruseKarfing-
nile asimioKarfingnilo 4,9 liter tai-
mågdlåt imerneKarsimavoK, taimaing-
mat atautsimut issigalugo Kitå tamd-
kerdlugo inungmut 14 sivnerdlugit u-
kiulingmut atautsimut nautsorssut-
dlugo imigagssaK 8,2 liter imerneKar-
simavdlune.
nalunaerume oKautigineKarpoK niu-
vertoruseKarfit imigagssamik angni-
kitsuinarmik pilersorneKarnerat ilåti-
gut pissutaussoK, igdloKarfingnile a-
ningaussarigsårneruneK imigagssanig-
dlo pisiagssaKarneruneK suniuteKå-
ngitsorane.
åmåtaordle OKautigineKarpoK pui-
gortariaKångitsoK Kavdlunåt amerdla-
nerussut igdloKarfingnitarmata tamå-
na igdloKarfingne imigagssamik atui-
nerunermut malungniuteKdngitsorsi-
nåungitsoK, taineKarportaon Kavdlu-
nåt kalåtdlinit akigssaKarnerunerat
tamatumunga pissutåungitsorsinåu-
ngitsoK.
imigagssamik atuineK angisoK
ilångutdlugo taineKarpoK misigssui-
nerit tungavigalugit Kavdlunåt imi-
gagssamik atuissarnerat nautsorssor-
neKarsinåungitsoK, naluneKångitsor-
dle Kavdlunåt ilait avguaKatigigsit-
dlugo kalåtdlinit angnermik imigag-
ssamik atuissut.
nalunaerume åmåtaoK encartorne-
KarpoK Kalåtdlit-nunåne radioKarfit
avingarusimassumltut inuinut inung-
mut atautsimut nautsorssutdlugo imi-
gagssaK 9,4 liter atugagssångortine-
KartartoK. tamåna erKarsautigigåine
puigortariaKångilaK inup atautsip i-
migagsså tamatumane pineKarmat,
avdlanile avguaKatigigsitdlugo naut-
sorssuinerme imerneK ajortut åma i-
långuneKarsimavdlutik.
Danmarkime atuineK agfåinau-
VOK
åssersutitut taineKåsaon Danmark-
ime imigagssamik atuineK 1958-ime
inungmut 14 sivnerdlugit ukiuling-
mut nautsorssutdlugo 4,7 literiusima-
SSOK.
taimale åssersusisagåine puigorta-
riaKångilaK imiaK akikinerunine pi-
ssutigalugo måne atorneKartartoic,
Danmarkime imigagssanut putorKa-
nartoKångitsunut taorsiutdlugo.
taimaingmat udvalge misigssuissoK
isumaKarpoK Kalåtdlit-nunåne imi-
gagssamik atuineK taineKartumingar-
nit mingnerussoK.
igdlune atuineK
aprilip 1-iånit 1956 martsip 31-ånut
1957 igdlune 214-ine imigagssamik a-
tuineK misigssomeKarsimavoK, tåuku-
nånga igdlut Kulit Tunumingånérsuv-
dlutik. misigssuinertigut påsineKarsi-
mavoK igdloKarfingne imigagssanut
åmale imiagssanut sungarnitsugssa-
nutdlo aningaussat atugkat inoKutigit
aningaussartutaisa 4,8 pct-rigait, niu-
vertoruseKarfingnile asimioKarfingni-
lo 4,7 pct, taimaingmat atautsimut 4,8
pct-uvdlune.
isumaKartoKarpordle tåuko ming-
någaussut. udvalgip imåisorå Kalåt-
dlit-nunåne imigagssamik atuineK å-
ssigingeKissoK, inuit ilait imigagssa-
mik atuinerujugssuvdlutik.
imiaK paugssatdlo
nalunaerume imiortarneK pivdlugo
•angnertungåtsiartumik agdlautigissa-
KarpoK. imiamit misiligutit 35 påsini-
artineKarsimåput oKautigineKarpordlo
imiap putorKanartua ilåtigut 1 pct-
ussok ilåtigutdle 6 pct Kångersimav-
dlugo. åssersutitut taineKåsaoic Dan-
markime imiårKat kimigtunerpårtåt
6,5 pct-imik putorKanartoKartoK, imi-
åråinaitdle 3,7 pct-imik.
imiamik misiligutit perKigsårtumik
misigssuivfigineKarsimåput, påsine-
Karsimavordlo imiaK putorKanarto-
Karnera erKåisångikåine pencingnig-
ssamut navianauteKarunångitsoK.
nalunaerumile OKautigineKarpoK
udvalgip tusarKa.iarsimagå avdlat,
sordlo sprite imerKusséungitsoK,
spritit panertut, sikaritikut paugssat-
dlo imiamut akuliuneKartarsimassut
kimigtunerorKuvdlugo.
gonorre imigagssardlo
imigagssap ajoKutaussumik suni-
ssarnera pivdlugo nalunaerume OKau-
tigineKarpoK, kinguågssiutit nåpau-
téinik siaruarterinermut imigagssap
pissutineKartarnera udvalgip taimatut
isumaKarfigingikå. taineKarpordle a-
rajutsisimaneKångitsoK Kalåtdlit-nu-
nåta Europavdlo akornåne, taimatut-
dlume Kalåtdlit-nunåne nunaKarfit
angnerussut akornåne, angatdlatit a-
tamåmerulersimassut. nakorsat nalu-
naerutaisa takutisimavåtaoK Kéuma-
tine angatdlåtoKarfiunerussune go-
norre atamårnerussartoK, udvalg-
imutdlo oKautigineKarsimavoK ilåni-
kut nunaKarfit ilåine avKutit ajor-
narsineråne gonorrertuerutarsima-
SSOK.
åmåtaordle ineriartornerup nagsa-
tarissånik månåkut, pingårtumik au-
ssaunerane, inusugtorpagssuit inusu-
(Kup. 21-me nangisaoK)
aperKut:
igdlora ikuatdlåsagaluarpat inigssaKarumav-
dlunga nutåmik igdluliortariaKåsaunga. igdlu-
liorneK akisuvoK. aningaussat sumit pisavåka?
akissut:
ikuatdlagtornigssamut sitdlimaserniarit! tau-
va igdlut ikuatdlåsagaluarpat akigssaKalisau-
tit. kæmnerimukarasuarniarit, „Kgl. Brand“-
ime sitdlimasertinigssangnut ikiorsinauvåtit.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kalåfdlil-nunåne 1882-imft sitdlfmasissartoK
åssilissut Kodak Retinette I A, 24x36 mm — Kodak Retinette I A, 24x36 mm
Retinette I A er et virkeligt
præcisions-kamera, et Kodak
småbilledkamera, der opfylder
foto-amatørens store ønske.
Retinette I A er udstyret med
farveobjektiv Reomar f: 3,5/50
mm., lukker indtil 1/250 se-
kund, hurtigoptræk og lysende
billedramme.
Kendere køber
Kodak kameraer og film
Retinette I A åssilissutauvoK
pitsak, Kodak åssiliårKanik å-
ssilissartoK, åssilinermigdlo nu-
ånarissalingnut piukunardlui-
nartoK.
Retinette I A Kalipautilingnik
åssilissutausinauvoK issaussa-
Karame Reomar f: 3,5/50 mm-
mik, sukåssusia 1/250 sekund
tikitdlugo, sukasumik Kilussau-
tilik Kinguartarfialo Kaumassu-
mik åssilissanut kigdligssali-
gaK.
ilisimåringnigtut pisiarissarpait
Kodakip åssilissutai filmiutailo
15