Atuagagdliutit - 12.01.1961, Side 2

atuartartut agdlagait
-X -------------. tamanitdlo
tigulågkat
tugtunik asule tonoraissut
OKalugtuagssåka aussaK måna mar-
dloriardlunga Kangerdlugssuarmut
auvariarnivne takussaråka.
aussaK sujugdlermik auvariaravta
perdlukunik takussaraluardluta kisiå-
ne erKortumik perdlukussaramik upa-
ruagagssartaKångitdlat.
septemberile någalugtualersoK ki-
ngugdlermik auvariaravta ilungmu-
karavta motorivtinik ajoKuteKardluta
ingerdlagavta pilåKaluta kisa Kingor-
ssua tikiparput sule atautsimigdlunit
tugtunata, ilame umiatsialiviusinau-
ssut tamarmik ardlalingnik angatdla-
titaKaramik, auvartaraluaravtalo aut-
dlarfit tamarmik inoKarértaramik. ki-
sa pissagssavtinik ernumaussalerpu-
gut. umiarssualivik akingerérsimagav-
tigo ikårfigårput, imågdlåtdlo maski-
navta ajoKutai iluarsineKarput.
septemberip 26-åne uvalivdluinar-
tOK maskinarput ininartoK autdlarpu-
gut. tårserérsoK umiatsialivigssikavta
aKagumut majuésavdluta piarérsinar-
dluta inarpugut. aKaguane uvdlåkut
sila ajungeKissoK, tåssalume uvdlut
piniarfigssat sisamåinångortut Kumut
autdlarpugut. ilimasugdluarpugut piv-
figssarput angatdlateKångingmat, Ka-
Kilivigdlutale ilaka uparuariarmata
Kumut KineriåinaK takulerpåka inuit
mardluk omigarpiavtigut nuissut. or-
nigdlugit tikileriatdlaravtigik inusug-
tuarånguit mardluk. åipåta nagsarpai
KUgtorånguit åipåta igaussånguaK. a-
perssordlugit OKarput ilatik piniartut
tugtoKaKissordlo, taivdlugulo ilatik
piniartut tugtut aminut agdlåt ernar-
dlugit. ila tusagkap narrujuminaralu-
åssusia!
tauva OKarpunga: — avdlatut ajorna-
KaoK iluatigssariatorniarta. aput tiki-
kavtigo tumeKarmat ingerdlarKilågi-
nardluta tuperninalerpugut avigsår-
tordluta auvarniåsagavta. tauva avig-
dluta autdlarpugut uvagut pingasuv-
dluta ardlavut mardlussut. takujåsa-
nganiardluta kisa seKineK kigdlormut
igdlualerpoK sule takunata; uvalerdle
tamåna 13-erårpugut ilavutdlo mar-
dlorårdlutik. ilavut OKalugtuarput uv-
dlumiungmat angatdlavingmingne nå-
piasimavdlugit, tugtorssuit kujaisigut
sanimut siginardlugit kingugdlivilo
navguaisigut ’kipinardlugit Kugtorai
kisisa pérdlugit ilarssue sumik agtor-
nagit Kimagtarsimagait. ilame amer-
ssuilunit sordlo pértarsimagunikik.
uvdlut mardluk Kångiungmata uvanga
åipaKardlunga auvarfiat tikipara, tug-
tutdlo ångajårssuit pingasut taima a-
jortigissumik asule toKuneKarsimassut
takuvdlugit. ila isumaliomaKaut. pi-
niagarssuit sunauvfa sule kalåleKativ-
ta ilaisa taima ajortigissumik piniapi-
lugtarpait. tamåna inatsisinik uniui-
neruvoK.
KangerdlugssuaK tugtorpagssuaKa-
raluarpoK, ungasiartorssuarmitdle or-
ningneKartarmat neriugkumavunga
kingoma taima agtigissumik piniapi-
lugfigineKåsångitsoK.
Jørgen Egede,
Nuk.
(nailisagauvoK, årK.)
påsivdluångilara . . .
aussaK måna landsrådip atautsimi-
nerane OKatdlisigineKartut ilagåt nu-
navtine årdluit nungusameKalernig-
ssåt. OKatdlineK angnertungåtsiaKissoK
isumaKatigingnermik naggaserneKar-
poK pissaKartut KUjåssusivfigineKar-
talernigssånik åmalo handelip angat-
dlataisa autdlaisilersorneKamerånik.
sornguname kingugdleK tåuna lands-
kassimut akigssaiautåungilaK.
månåkut niuvertoruseKarfingnut ni-
orKutigssanik pajugtortarneK entar-
sautigalugo akuerssissut sujunertari-
ssamisut atorneKartalisagune angat-
dlatit angalanerat sivitsorsameKa-
ngåtsiartalisaKaoK. månåkutdlo pi-
ssutsit nåpertordlugit nioncutigssat
aseruanerånik imamitdlo serpaling-
neKardlutik ajortungortinerånik ki-
nguneKångitsortalisanane, piniagka-
nik malingningnerme imaK aulassoK
ingerdlavigininarneKartalisagpat; tå-
ssame nioncutigssat ilarpagssue a-
W\LTER> j E55EN &.G&
DanasvoJ 26—30 København V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner —
Isoleringsplader — Plasticplader
flnerlt mångertut — Kissult krydstfl-
nerlt — oKorsautlgssat cellodeodkut
åsslglssaltdlo — plastlcpladlt
ngatdlatit KåginånitineKartarmata, a-
mame nautsorssutigissariaKångitdlat
angatdlatit taima sukaitsugajugtigi-
ssut atausinarmigdlo autdlaisigdlit u-
massut taima angitigissut nungusar-
niarnigssånut suniuteKangåtsiarnig-
ssåt.
tåssungalo atatitdlugo taimatut pi-
lersitaKarneK landsrådimut ilaussor-
tanit atarKinartunit Kujarutdlugo i-
lagsineKartitdlugo erKåingitsémeK a-
jornaKaoK KanoK sukangatitgissumik
aussaK kingugdleK landsrådime OKat-
dlineKarsimassoK niuvertoruseKarfit
pajugtomeKarnerisa KanoK iliordlune
akikitdlisaivfigineKarnigssåt navssåri-
niardlugo. agdlåt ilaussortat atarKi-
nartut ilåinit piumaneKaraluardlune
angatdlatit inuisa autdlaisaiameKar-
nigssåt, tåssagOK avKutimingne pini-
amiartåinarmata. aussaK måna aula-
jangiussaK tåssunga OKatdlinermut a-
kerdliussutut isumaKarfigivdluinarpa-
ra. — tåssame akikitdlisautåusångilaK.
sordlumiuna OKautsit sujugdlit aula-
jangiutinardlugit aussaK OKatdlinerme
ilaussortat igdlua’tungånut isumaitar-
tut amerdlanerutitariaKaraluartut.
uvagut niuvertoruseKarfingmiussu-
gut niorKutigssanik pajugtorneKamer-
put akisugineKartuardlune uvaguvti-
nut nåmaginångeKissumik ingerdlå-
neKartuartitdlugo taimatut akitsorsai-
nigssaK isumaKatigingitdluinarparput.
Tønnes Olsen, KangeK.
ministerertåK isumavdluarnartoK
tupåtdlautigingitsugagssåungitsumik
Gam-ip ministeringortineKarnera na-
lunaerutigineKarmat åipåtigut akung-
nagtuatdlangnaraluardlune encarsau-
tigivdlualeriardlugo nuånårutigingit-
sugagssåungilaK isumavdluarsårissuv-
dluardlunilo ukiune tugdligssane pisi-
massujumårtut Kularissagsséungitsu-
mik kalåtdlit akornavtine ilorraup tu-
ngånut malungnautiligssusagunarma-
ta.
Kalåtdlit-nunåt nangminerissaminik
ministereKartalermatdle aitsåt kalåt-
dlit isumaliortausiånik nunavtinilo pi-
ssutsinik iternga tikitdlugo ilisarisi-
mangnigdluartumik nunavta ingerdla-
titaunerane KutdlersaKalerpugut. su-
jornatigut ministeriussarsimassut Ka-
saginagagssåungikaluardlutik nunavti-
nut tåssanilo pissusiussunut takomar-
niauvdluinartarput, sorunalume inger-
dlatitsiniameråne eKungassorutit pa-
katsinartutdlo nåpitagssaujuåinartar-
dlutik. taimatut oicauseKarnivkut su-
jumut OKarérniångilanga Gam-e mini-
steringormat sut tamarmik sujumui-
nait isumavutdlo erKuatåginardlugit i-
ngerdlalerumårtut. Gam-ivdle mini-
steringorneranut nuånårutigingning-
nivnut pissutigåra angut ukiune 35-ne
nunavtine sulissussitdluarsimassoK,
pissutsinik årKigtariaKartunigdlo påsi-
simassaKardluinartoK nunavta inger-
dlatitaunerane KutdlersångortineKar-
mat. Gam-ip folketingimut KinerKU-
sårnermine OKauserissai erKaiginarsi-
nauvase — inussutigssarsiornerup, ili-
niartitaunerup Kåumarsagauneruvdlo
pitsångorsagaunigssånik OKauserissai
erKaisigik — tåukunginerput uvdlune
måkunanerpiaK nunavtine pissariaicar-
nerpaussut?
påsiuminåipoK suna pissutigerpiar-
dlugo Danmarkime kalåtdlit peKati-
gigfiéne sujuligtaissussup tugdliata
taima såkortutigissumik Gam-e såssu-
simagå. uvanga isumaga maligdlugo
aitsåt taima tugdluartigissumik mini-
sterertåravta. sujornatigut „peKatigit
kalåtdlit" nunavtine ingerdlatsiner-
mut pissuserititaussunutdlo OKause-
Kartarnerisigut amerdlanertigut isu-
maKatigissarsimagaluarpåka måsså-
kutdle OKauserissait akerdlilerdluina-
rumavdlugit, tungaveKångitsututdlo
taiumavdlugit. isumaKarKajånarsi-
naungmåme isumaKartineKardlunilu-
me isumat Jens Poulsenip sarKumiu-
ssai kalåtdlit Danmarkimitut isumagi-
gait nauk peKatigit sujuligtaissuviånit
ugpernarsarneKarsimångikaluartut. —
sujornatigut agdlagaKarérsimanera na-
lungikaluardlugo isumaKarnångineru-
nerdlune Kinersinerup inernerata inuit
ilåinut pakatsisitsisimaneranik.
matuma sujornatigut kalåtdlit Dan-
markimitut nunavtine pissutsit piv-
dlugit OKauseKarångata akerdliliniar-
tut pilerngutinartartut OKauseKarnig-
ssanut siumisimåraluaruvta nipangl-
nåsanerput aitsåt oKauseKarfigsså-
ngorpat akerdlilissutinik, imalunit o-
Kauserissat tungaveKångitsut isuma-
Katigisimanerpait?
Rasmus Møller, Kapisigdlit.
dansktillægeKarneK
Atuagagdliutine nr. 24-me Kristof-
fer Heilmann agdlagpoK ajoKit Kav-
dlunåtut atuartitsissartut dansktillæ-
geKartariaKarnerardlugit. matuma su-
jornagut ajoKit ilait åma bestillings-
mandit avdlat ajOKiungikaluartut ilait
dansktillægimik tunineKartaraluarput
danskit OKausinik iliniarnigssamut
kajumissuseK åma pissariaKarfisigut
atuiumaneK takutisimassait tungavi-
galugit. akigssautit årKigssuneKarne-
råne kingugdlerme tamåna ingmikut
tapisiatut atorungnaerpoK tapisiausi-
magaluartut éssigingitsut grundløni-
me ilånguneKarsimangmata. dansktil-
læg atoratdlarame tåssåungilaK ajoKit
Kavdlunåtut atuartitsinerånut ake. a-
tuartitsissut dansk atuartitsissutitut
avdlatut ipoK pisinaussaK nåpertor-
dlugo atuartitsissutigssaK — pisinauv-
figinerugåine angnertunerussumik pi-
sinaunerdle angnikigpat angnikineru-
ssumik, atuartitsissutime åma avdlat
taimåiput mérKat atuarfiåne aften-
skolemilo.
Kristoffer Heilmann åma isumaKar-
POk ajoKit pikoringnerussut asimio-
KarfingnitariaKaraluartut. ilumorpoK
asimiOKarfigpagsusit Kavdlunåtut ili-
niarnigssamut sule amigauteKarmata.
Kavdlunåtut iliniarnerup pitsångor-
sarnigsså nunavtine tamarme kigsau-
tigineKarpoK. nunaKarfit amerdla-
Kingmata atuartitsissugssatdlo pisi-
nauvdluartut nåmagatik tamai-mik a-
tautsikut pitsångorsaivfigineKarsinåu-
ngitdlat. ilångutdlugutaoK taineKå-
saoK iliniartitsissut ajoKitdlo inigssi-
titerneråne aporfiussartut éssigingit-
sut KavsioKingmata. — sujuariartor-
neKatsiarunarpordle.
Chr. Berthelsen
d. 5. dec. 1960
jutdlime telegramiussartut pivdlugit
OKausitorKat imåitut nalungeKåka:
„tamarmik iluarissåinik iliorneK ajor-
naKaoK." taimåikaluartoK erKarsautit
issertuinarnerinit sarKumiutdlugit a-
junginerussarpoK.
jutdlimut telegramiutigssat KanoK
OKausertaKåsassut aulajangerneKar-
Kårmata nåmagigtaitdliorsimaKaugut
OKausiliornere nuånarinagit; ajora-
mingme. tamatuma kingorna ajungi-
nerussunik oKausertalersorneKarput
(OKausiliornere iluarsåuneKarput), tåu-
ko sujorna (1959-ime) atulersut miser-
ratigssåungitsumik sujugdlernit aju-
nginerugaluaKaut taimåitordle ama i-
ssornauteKardlutik. tamatigut Kavsér-
siut atorneKarpoK, tåssa pivdluarKU-
ssissut Kavsiugpata pivdluarKussardlo
atausiuvdlune åmalo pivdluarKUSsi-
ssok atausiugpat pivdluarKussatdlo
ardlaKardlutik kisalo pivdluarKUSsi-
ssok atausiugpat pivdluarKussardlo a-
tausiuvdlunisaoK oKausiliornerit åssi-
git atortariaKardlutik. sujorna (1959-
ime) pivdluarKUSsutigssat atorniale-
ravkit issornauteKartitdlugit sujuner-
suteKagssamåraluardlunga pingitsora-
ma måna atorniandlerdlugit isumaga
sarKumiupara isumaliutigssatut.
angajorKåjuvdlune Kitornat autdlar-
simassut pivdluarKUSsagssanit avdla-
nit tamanit sagdliussarput. soruname
inuvdluancussutiginiagkavut emivti-
nut panivtinutdlunit (tåssa inungmut
atautsimut) tungatiniartarpavut, ajo-
raluartumigdle måna pivdluarKussu-
tigssat aulajangersimassut atortaria-
Kartarpavut tamatigut uavsérsiutau-
ssut tåukume atungikåine ju-telegra-
miusångingmata. pingasunik åssersu-
sioriarta:
1. angajorKaussut paningmingnut (a-
tautsimut) telegramisåput: ju Marie
Petersen Realskolen Godthåb jutdli-
me ukiortåmilo pivdluaritse ilageru-
sungnaraluaKause asangnigtumik i-
nuvdluaritse atåtåkut. (nr. 23)
2. emeK kisimitdlune atåtame piv-
dluarKussutånut KujåssuteKarpoK: ju
Peter Petersen Sana Godthåb KUjanaK
jutdlime pivdluarKussutivsinut ilivsilo
ukiortåme pivdluaritse ernerit. (nr. 28)
3. angut nuliagssaminut pivdluarKU-
ssivoK: ju Ane Jensen Egedesminde
nagdliutorsiordluarnigssavsinik kig-
sautdluse jutdlime ukiortågssamilo
pivdluarKUvavse erKarsautivtigut na-
jusavavse asangnigtumik inuvdluarit-
se Jense. (nr. 30)
åssersutit Kulåne agdlangneKartut
takutipåt pivdluarKiissutigssat OKau-
siliomere sule iluarsissariaKartut, a-
malo åssersutigissama erssersipåt isu-
magissaK erKordlugo pivdluarKUSsineic
ajornartoK (OKausiliornere erKarsauti-
galugit). åssersutigissåka imåitariaKa-
raluarput:
1. ju Marie Petersen Realskolen
Godthåb jutdlime ukiortåmilo piv-
dluarit ilagerusungnaraluaKautit a-
sangnigtumik inuvdluarit atåtåkut.
2. ju Peter Petersen Sana Godthåb
KUjanaK jutdlime pivdluarKussuting-
nut ivdlitdlo ukiortåme pivdluarit er-
nerit.
3. ju Ane Petersen Egedesminde
nagdliutorsiordluamigssangnik kig-
sautdlutit jutdlime ukiortåmilo piv-
dluarKUvagit erKarsautivkut najusa-
vagit asangnigtumik inuvdluarit Jen-
se.
Kularingivigpara uvangåinåungitsoK
jutdlime inuvdluarKussutigssaminik
agdlangnialerdlune aperKutit sarKU-
miussåka unigfigingitsortåsångikai.
taimåitumik kigsautiginarpoK pivdlu-
arKåssutigssat OKausiliornere iluarsi-
neKåsassut ilaneKåsassutdlunit nåma-
ginarnerussungordlugit. ajusagunå-
ngikaluarpordlo pivdluarKussutit ka-
låtdlisortaisa ilait pérdlugit sujuner-
sutigissavnik taorseråine, sordlo nr. 21,
27 åma 29.
nuånaringikaluardlugo ernerput jut-
dlime Kavsérsiut atordlugo pivdluar-
KussariaKartarparput taimatutdlo nu-
ånisångilaK ernerup atåtane kisiat er-
Karsautiginiardlugo Kavsérsiut atorta-
riaKåsaguniuk. OKartoKarsinaugaluar-
Pok, tauvame inup pivdluarKussutig-
ssane nangmineK KanoK oKausertaKå-
sassoK iluarsautdliuk. soruname tai-
mailiortoKarsinauvoK kisiåne jutdlime
telegramisut issigineKåsångilaK, tåssa
imåipoK: sule jutdleriångitsoK inug-
ssånut tuniuneKartariaKåsavdlune å-
malo ju telegramisut akerane mardlo-
riåuminik akilerneKartariaKåsavdlune.
neriugdlunga pissugssautitaussunit
sarKumiussara soKutigineKardlune er-
KarsautigineKåsassoK A/G-kut sarKU-
miupara åmame avdlanit OKauseKar-
figineKarsinaunigsså sujunersuteKarfi-
gineKarsinaunigssålo neriutigisinau-
gavko.
Rink Kleist.
K’utdligssat.
igdlumik atuganartitauneK
bestillingsmandiussugut KUiarnå-
ngitsumik KavsioKaluta igdlunik étar-
tortuvugut, soruname najugaKartaria-
Karavta étartortussariaKaratdlardluta-
lo nugtartitautitdluta. Kujanarme!
kisiénile ajoraluartumik igdloKarti-
tauneK ilåtigut ima nuåningitsigissa-
raluarpoK igdlo najugarissaK erKigsiv-
figssaussutut OKautigineKarsinaussar-
nane, pingårtumik silardlulersitdlugo.
kujatåjuna sunauvfame silardlugka-
juvigsorssuaK. taimåitumik igdlOKarti-
taussariaKaraluarpugut tamatumun ga
nalerKutumik, tåssame igdlume inigi-
ssame silardlulertitdlugo, pingårtu-
migdlo anore sialungmik ilaKartitdlu-
go igdlup iluane tujormilertarsima-
gavta, ilame uvdlåkut iterdlune agdlåt
sumut tungmarnigssaK KinerKårdlugo
aitsåt pissariaKartarsimavdlune.
igdlumik åtartugaKarneK imåinåu-
ngitsukasiuvoK — akisukasiuvoK, ila-
me akisuvigdlune.
„autdlartitat", tåssa nunavtinut su-
liartortitat „udsendt“inik taineKartar-
tut, imaKa ajungineroKissunik igdlo-
Kartitåuput, ajungeKaorme pingåKi-
ssunik suliagssaKarput ajungitsumig-
dlume ineKartariaKardlutik. singanå-
ngitdlat inup pereingnigsså pingår-
tungmat. uvagume KanoK taineKåsau-
gut? uvagutaoK — ajoKit — autdlarti-
tausimavugut åma suliartorKuneKar-
dluta.
igdlule atugaK ukiumut 600 kr tikit-
dlugit akiliuteKarfigissartagaK — tai-
mamigoK akilissésagavta — ajoraluar-
tumik akiliumut nalerKutitagssåungi-
laK. sordluna pitsaunerussåsagaluar-
toK igdlup KanoK itussusia påserKår-
dlugo akiliuteKartitaussarnigssaK au-
lajangerneKartåsagaluarpat? taména-
ldna sordlo pissortat nåkutigissaria-
Kartåsagaluaråt suliartortitatik — aut-
dlartitatik — pakatsivatdlårKunagit.
Kanga „Avangnåmio“me ilångutag-
ssissoK ima KuleKutsisimavoK: „suna
pingårneruva, inup inunera icissugdlu-
nit?“
aitsåtdle isumaliutigssaK!
Eli Olsen.
Sisimiune tunissat
jutdlip sujuninguagut iméitumik tigu-
ssaKarpugut:
tunissat amerdlåssusé oKautigineKa-
rångata taineKartarpoK Sisimiune tu-
nissat sårugdlit sujornarnit ikingne-
russut, ericaimassariaKarpordle sujor-
na savalingmiormiut 35 aulisaKa-
taungmata 398 tonsinik tunissaKardlu-
tik. tåukua aussaK måna tåkutinging-
mata sisimiormiut nangmingneK auli-
sartuisa aussaK måna tunissait 309
tonsinik sujornarnit amerdlaneruput.
tåingitsortariaKångilaK pujortulér-
Kap atautsip kisime kisame aussaK
måna 100 tons tunissaminik Kånger-
mago nauk ukiune sujuline KaKineK
sapertarsimagaluardlugo. Adam Poul-
senip pujortuléråta 30 fodsigdlip au-
ssaK måna sårugdlinamik 105 tons tu-
nisimavai tamatumflnåkutdlo takutit-
dlugo ilumut aulisartut eKiasuitsut a-
kisunik angatdlateKaraluardlutik så-
rugdlingniarneK iluanårutigisinaugåt,
sujorname savalingmiormiut aulisa-
Kataussut avguaKatigigsitdlugo pujor-
tuléraK atauseK 30 tons sivnilåginar-
dlugit sårugdligput. Adam Poulsen
Poulsen kungikut nersornausiutagånik
nersornausigausimavoK aussardlo ku-
ngimit sarKarmiulerneKardlune.
Jørgen Olsen,
Sisimiut.
bonusimit pigssarsiat
aningaussauteKarfiulit
aulisartunut piniartunutdlo tapisi-
aussartut tigusanagit aulisartut pini-
artutdlo kåtuvfiånut aningaussaliu-
kåine iluarnerungila? tamåna uvagut
kalåtdlit sujumukarnivtinut taperta-
rivdluåsagaluarigput Kularingilai’a.
taimailioraluaruvta kåtuvfigput suka-
sorujugssuarmik aningaussatigut Ka-
KiartulisagaluarpoK tamavtinut suni-
uteKangårsinaussumik, sordlo pujor-
tulérartårniartunut aningaussanik a-
jornartorsiuteKartunut kåtuvfik sågfi-
gineKartalersinaugaluardlune.
uvagut kalåtdlit nangminerssordlu-
ta ingerdlassugut kigsautigiuarparput
tunissavta akitsornigssåt. tamåna må-
nåkut ajornakusoKaoK tunissakipat-
dlårnerput pissutigalugo. kåtuvfik av-
Kutigalugo angatdlatitårtuleraluaruv-
ta imaKa sukanerussumik ingerdlali-
sagaluarpugut. nalungikaluarpara ta-
pisiarineKartartut inuniarnermut ima-
Kalo piniutigssanut atorneKartartut,
uvangalume åma KujagissaraluaKåka.
kisiåne sujunigsså erKarsautigalugo
tigorKartuåinaruvtigik imaKa atupi-
lungneruvdlugitdlo kinguneKartingi-
nerusavavut. ericarsaut tusåinardlugo
kigdlormut akerdlilerKajånaKaoK, er-
Karsautigivdluaråinile isumagssarsi-
vigssauvdlune.
Edvard Villadsen,
IlimanaK.
(nailisagauvoK, årK.)
2