Atuagagdliutit - 12.01.1961, Síða 25

JOHN H. MARSH:
sineriak saunikulik
nugt.: Hans Hansen
(nangita k)_
(normumit sujulianit nangitaK)
tusagagssaK Cape Townimut ångu-
niariarmat sékutut imarsiortut KUt-
dlersaKarfiat iligitdlo KUtdlersaKarfiat
isumaKatigingniuteKalerput, ernlnar-
dlo pujortulik ikardlisimassoK ikiori-
artorneKartugsséngorpoK.
minutit mardluk ingerdlanerinåiné
Slankopime nalunaerasuartauseriv-
fiup tuluit pujortuliat pajugtut Man-
cherster Division norgemiutdlo umiar-
ssuåt motorilik Teneraire ilisimane-
KartoK maligdlugo ajunårfingmut Ka-
ningnerssaussut nalunaerfigait. ernl-
nardluinaK ingerdlavigtik tunutdlugo
umiartunukarKuneKarput ilaussutdlo
ikiniardlugit oKétårerKuneKardlutik.
Mancherster Division téssuguinaK a-
kuerssivoK, kisiåne nal. akunere 48-
ngajait Kångiugpata aitsåt aputlsa-
ngavdlune. Temeraire neriugpoK nal.
akunerinik mardlugnik sujoncutsiv-
dlune aputisavdlune.
taimåinerane Afrikap kujatåne så-
kutut imarsiortut atautsimut Kutdler-
saKarfiata Cape Townime nålagau-
nerssaK sékutut nålagåt kommandør
W. S. Finlayson Kinuvigå Kårtartuiai-
ssartumik pitsaunerpåmik Walvis
Bayime pineKarsinaussumik autdlar-
titserKUvdlugo sapingisamik piårner-
påmik. perKigsårtumik aumarssualer-
sorérame taKussersoréramilo 200 tons-
inik usitussusilik sujornatigut kilisau-
tausimagaluartoK Nerine uvaleK tåuna
mardluk Kångilålerå Walvis Bayimit
anitdlaupo.K.
sékutut umiartortut KUtdlersaKar-
fiat sivnerdlugo sékutut nålagåta
kommandør M. G. Marriottip Afrikap
kujatåne nålagkersuissut pigissåt ka-
ligtaut Sir Charles Elliott ■— angatdlat
KajangnaitsuliarujugssuaK 328 tonsi-
nik usitussusilik téssatuaussordlo —
pigssarsiarå nålagkerdlugo umiarni-
kumut ånguniarKUvdlugo ikiukiartor-
Kuvdlugulo. umiarssualivingme Afri-
kavdlo kujatåta sineriåne ukiune 40-
ne ånåussiniartarsimanermigut ikiuti-
ngårtarsimavoK taimailivdlune umiar-
ssuarpagssuit userpagssuitdlo ikiuner-
migut ånåutarsimavdlugit. imaersåu-
mik såkortumik pilerneKarpoK naut-
sorssutigissaK nåpertordlugo ånéussi-
niarnerme atuvdluarsinaussumik.
kaligtaut téssuguinaK taKiissersor-
dlunilo imilersorpoK uvdlunilo arfi-
neK-mardlungne imarsiomigssaminut
nåmagtunik ingerdlatigssalerdlune. u-
miarssualivingnineruinartugssatut
nautsorssussaugame taima sivisutigi-
ssumik umiartomigssaminut aumar-
ssuagssaminik usilersinåungilaK, tai-
måitumik aumarssuit punut portussat
umiarssup Kånut inigssititemeKar-
put. Kéumatit sisamat Kångiutut inue
europamiussut afrikamiunik taorsev-
neKarsiméput, tåukualo ardlåinåtdlu-
nit umiartomermik påsisimassaKéngi-
laK.
uvdloK tåuna unukut nal. arfineic-
pingasut Kångilårai kaligtautip H. G.
Brewins nålagaralugo umiarssualivik
Kimåpå. nalunaeråsuartauteKénging-
mat kaligtautip summera tusameKar-
sinéungilaK, umiarssuit avdlat tama-
tumuna ikiuniångigpata. nautsorssuti-
gineKarpoK umiameK decemberip åi-
påne uvdlåkut angusinéusagå.
taima tut årKigssussineKarériarmut
pujortulik nalunaerasuartautikut na-
lunaerfigineKarpoK.
umiarnikume uvdlup Kaumamata
ånilårsimaneK angnikitsuinarmik mig-
dlisipå. nauk manåkut umiarssuaK ki-
visinaujungnaeraluaK taimåitoK ilau-
ssut umiarssuvdlo inuis-a atane ase-
rorsinauvdluarpoK. umiarssup sane-
raine igdlugingne siorKat Kagtuningu-
kiartuinarput, peKatigalugulo sarfap
siorKat umiarssup atånit mitdlugutar-
pai. magdlit Kårtamere tamaisa umi-
arssuaK orråvdlunilo kagdlussartuar-
poK, umiarssuvdlo alingnera Kajang-
narsissutaoréKingmat umiarssup Ki-
termigut kigtoramigsså umiarssup nå-
lagåta ånilångatigilerpå. uvdlut mar-
dluk Kångiunerisigut ikiukiat tikinig-
ssåt utarKivdlugo umiarssuarmiginar-
nigssaK taimatut ikiukiat tikisivdlu-
git nunamut ikårdlune utarKinigssaK
isumaliutigerKigsårérdlugit aula j a-
ngerpoK kingugdlertut iliorniarumav-
dlune. taimaingmat umiarssuarmit
nunaliarnigssaK piarérsai'Kuvdlugo
nålagkivoK.
nalunéngilaK umiarssup inue kikut-
dlunit ånangniumik ilaussulingmik
ingerdlåkuminaitsumik umiarssup sig-
ssavdlo akornåne Kårtarnerssuartigo-
russisinaunaviangitsut. malingnut så-
nikartungisinåungitdlat taimalo umiu-
ngitsortugssaunatik.
Kujanartumik umiarssuaK maskina-
lingmik ånangniuteKarpoK. tåssatu-
éusaoK Kårtarnemik aniguisinaussug-
ssaK.
pujortuléraK tassuguinaK piarérsar-
neKalerpoK taKussersordluarneKardlu-
nilo, nangmingnerdlo piumassutsi-
mingnik nalimaertunik inugtalerne-
Kariarame ardlalingnik ilaussoKardlu-
ne perdlasinanilo sigssamut ångupoic.
panernitånguerutdlutik masangnerat
erKåisångikåine sumik perdlasingdt-
dlat. Kårtarnertigortitdlutik sianigi-
uartariaKarpåt ånangniutimik maling-
nut sånikartunginigsså, pujortulér-
Kavdlo tulagkiartornera ilårdlugo ag-
dlunaussarssuaK umiamermut pitutaK
kigaitsumik Kasugkartikiartorussår-
tarpåt.
umiarssuarme ilaussut perdlasinatik
tamarmik nunamut pissuneKarérsut-
dlo perdlasineK sujugdleK nagdliupoK,
aKutå ipiterutålo katagput umiatsiar-
dlo atorsinaujungnaeratdlarpoK. nutå-'
mik aKusiorKingnigssåta tungånut av-
dlatut ilioriarsinaujungnaeratdlarput.
taimailingmat ånangniutip inugtai
nunamut niuinarKuneKarput. uvdlo-
rorpatdlårnera åmalo tårsitinago umi-
arssuarmltut tamarmik nuninigssåt
pissutigalugit pigissamingnik sumig-
dlunit tigusisimångitdlat. sigssamut
nuniput atugkatik kisinangajavisa
pigalugit.
ånangniut sule mardloriardlune nu-
naliarKigtugssåinångortordlo perdlasi-
neKarpoK. Kårtarnerssuarnit kingutl-
neKarpoK sigssamutdlo KåssuneKar-
dlune atorsinaujungnaeratdlardlune.
ikiligaussoKångilaK, kisiåne inuit 63 —
tåukua ilait arnat arfineK-pingasut,
nålugiarssuit pingasut utorKauneru-
ssutdlo ardlagdlit — sumigdluntt or-
KivfigssaKaratik sigssåinarmilerput,
taimågdlåtdlo umiatsiamit ånangniu-
mit pissatik imeK nerissagssatdlo av-
guagagssarilerdlugit uvdlut mardlor-
ssuit ikiorneKamigssamingnik ilima-
sugtariaerutdlutik. sulilo angutit 43 u-
miarnermiput kigaitsumik icularnait-
sumigdle aseroriartortume meterit
untritigdlit ardlaligssuit avasissuse-
Kardlutik nunaliautiginiarsinaussa-
mingnik umiatsiagssaerutdlutik.
tåukua ingmikortut mardluit ardlåt
sordlit navianartorsiornerpaunersut
takuneK ajomarujugssuaKaoK.
ingmikortut sigssamitut aKUgtuner-
mit sujulerssorneKarput. ilaussut 21-
ussut KerKe sivneKatsiartut tuluput
sivnere ægyptenimiuvdlutik.
tåssåuput tuluit arnat mardluk utor-
Kaliarssårtut mrs. Alice Taylor ama
mrs. Dorcas Whitworth Abessiniame
uvimingnik ornigissut. Mrs,, Taylorip
péne Annabel 17-inik ukiulik ilaga.
kussanartuvoK, timigigsuvdlune, umi-
aKataisalo Kimagsautigivdluinartuvåt.
åssigiåginarmik atugaKarneråne nu-
ånarissauvdlualerpoK, umiarneruvdlo
kingorna uvdlut ingerdlaneråne Ki-
masårnera ernumateKångineralo er-
dloKinartorsiornerme tamanut mali-
gagssåuput.
ilagåt anånaK inusugtoK mrs. Blan-
che Palmer nålungiålo 13-nik Kåuma-
tilik Sidney umiarnerit nukardlersa-
rissåt. tauva ilåuput ægyptenimiut i-
nusugtut pingasut dr. Momel Labib,
issit nakorsåt pikorigsoK, nulialo tuluk
Pamela paniatdlo Camelia pingasunik
ukiulik. Mr. Moussa Saad-Mousa nu-
lialo schweitzimioK Lydia, åiparit pi-
ngajue tåssåuput mr. Achmed Abdel-
Rahman nulialo Fafida. kisalo arnaK
-tuluk mrs. Hilda El Saifi ægypteni-
miumik uvilik, pånilo Nadia rnar-
dlungnik ukiulik ilagå. ilaussut sivne-
re tåssauneruput tuluit såkutuine a-
torfigdlit Alexandriamut ingerdlaor-
tut: såkutut nålagåt kommandør Brian
Hewitt australiamiussoK. mr. John
Patterson åma mr. John Webster,
tingmissartortartut inusugtut mar-
dluk Malcolm Hall åma Peter Ri-
chardson, såkutut nålagåråt mr. Ro-
nald Leitch åma mr. Ernerst Cawdry.
tåssa ilaussut. umiarssup inue 42-
ussut tåssåuput aKugtut pingasut, na-
korsaK J. Burn Wood, maskinalerissut,
nalunaerasuartauserissut, saKissut, Ki-
ssugtuissut, Kamutililerissut, saidssu-
arxat, igassut umiarssuarmiutdlo av-
dlat — tamarmik tuluput.
nunamut pigamik sumik Kimåt-
dlautigssaKångitdlat. sigssaK siligtoru-
jugssuvoK imamit meterinik untriti-
lingnik tivfasissuseKardlune sioråi-
narssussoK. siorKat måukarnaKaut pi-
sugfiuminaeKalutigdlo. imap tungånut.
uveriartuårtuvoK, sumutdlo tamanut
Kineraluaråine sioråinarssuardle-una.
issigisinaussåine taimågdlåtdle-una
Kagtunerssat sioråinaussut mardluk
takugssåuput, tåukualo atåne ivigkat
paneKissut åma orpigaK atauseK mar-
dlugdlunit sutånguaKångitsut -takug-
sséuput. tåssatuåuput sioråinarssuar-
me avdlåniutit.
umiarnerit aulajangerput tangmå-
rumavdlutik — taimatutdlume taisi-
nåusanerpåt — sigssap kigdlingane
igpit sioråinaussut tålutaliutdlugit si-
nigfigssarsiorniardlutik. atissatik pér-
sinaussatik tamaisa siorKat Kånut ma-
nivait seKinermut panersåmiardlugit,
umiatsiamitdlo ånangniumit imersia-
risinaussartik nerissagssarsiarisinau-
ssatigdlo tangmårfingmingnukåussu-
lerdlugit. nåparut, iputit avdlarpålug-
ssuitdlo Kagdliutausinaussut ikiorsiu-
teriardlugit tingerdlaut arnanut mér-
Kanutdlo orKivfigssångordlugo tupi-
ssaliaråt. tamanut inigitisavdlugo mi-
kivatdlåruj ugssuaKaoK, taimåitorme
alångivfigssauvdlunilo anorimut sior-
Kanutdlo orKivfigssauvdluarpoK. sivit-
soriångitsoK siorKat påmingnarsivdlu-
inarput. imap tungéinånit anorssårne-
rata terKalatingmagit issit, siutit sor-
dluilo ulivkårtuarsinalerput.
angutit ardlarigkutårdlutik avigsår-
tordlutik asulerssuaK imersioraluar-
put. erninaK påsinarsivoK sinerissame
tamåne kajungemaeKissume navssåg-
ssaKångivisassoK. koKångilaK, orpi-
ungnartunguaKarane Korsusinaussu-
nigdlunit ivigaKarane — ungasigsume
agdlåt, puilassunguarsiagssaKångilar-
dlunit.
ingerdlaoKatigit tåukua ilaisa sine-
riak sinerdlugo kujavartertitdlutik a-
milårnartOK sujumorpåt. umiartortut
nalunaeKutarissartagåt -sioråinarme
kåpusimassoK Kanigdligamiko påsiler-
påt ungasianit issigineranit portune-
ruvdlunilo KajangnåipasingnerussoK.
sordluna umiarssup nåparutåta ilami-
nerisagå. tåssångåinaK angutit ilåta
sunersut åssigingitsut imap kigdlinga-
ne siorKat Kårtarneritdlo nalåne tår-
simårtut tikuarpai. sordluna Kissumi-
niusagunartut. „umiarssuaK;" ilåt o-
KamivoK. ilumutdlume tåssåuput u-
miarssup narKata sagdliligartai imap
seKumisimassai, ausimåputdlo. umiar-
ssup sussusia angissusialunit påsissu-
tigssarsivfigisinåungilåt. Kissusimå-
nguatsiarpordle.
kisiåne sunauvfa uivssumisarKår-
put.
angutit nåparut tikikamiko igdlu-
arKiat siorKane morssusimangajagtut
sujumorpait. ilait naKisimaneKarner-
mingnit pissuteKardlutik isasimåput.
Kissuminernit sananeKångitsunit ku-
larnångitsumik Kissianit sanåjuput i-
lua-tungimikutdlo tingerdlautigssia-
nik lgkersugauvdlutik. umiarnerit
navssårtik pinermit aliasutiti-tk erKat-
sagsimanertigdlo puigordlugit siorxat
agssaleramikik tamåne inoKarsimaga-
luarnera påsilerpåt. sujugdlermik u-
ngerutigssiamineK mångertorninikoK
navssåråt. tugdlianik KåtaugunartoK
ulamertOK Kissungmit sanåK. agtomi-
ariarmåne taimågdlåme sujungnaer-
dlune nåkalårame. tauva QtuagaK
navssåråt. atuagarujugssuvOK tomitut
sisamatut tatdlimatutdlunit ivssutigi-
ssok, ilaKutarit bibilitOKåtut itoK. tåu-
nåtaoK tiguniaraluarmåne taimågdlå-
me pujoralaussåinångorame. agssa-
tartik itisilernerorKigpåt bilikivdlo
pua aserorneKångivigsoK kamigpator-
Katdlo igdlugit navssåralugit. kamig-
pait Kåve tamarmik pémeKarsimåput,
savingmik såkulerdlune pigausimagu-
nardlutik.
isigkat mardluk sule åpamerorKig-
kamik saunikut ingassavigsut nåmag-
torpait — inup-ukua sarmikue. tamå-
ssa saunikut atausiåkait, erninardlo
saunikut tamarmiussut navssårait. ka-
titdlutik arKaneK-mardluput. siorKane
tamane tamåniput. erKumiginardlui-
narput. amerdlanerssait ingmingnut
eKitarsimassutut issikoKarput, kisiåne
ardlåinåtdlunit niaKOKarane. nauk u-
jåssissut nipaerussutdlugo agssang-
mingnik agssauserdlutik åparterKig-
kaluit niancup saominik navssågssa-
KångilaK.
avdlanik navssåmingitdlat. kikut
tamåne toKusimanersut KanoK isiv-
dlutik Kangalo naggatigssartik nåpisi-
maneråt OKalugtuarsiarineK ajoma-
KaoK. umiarssup nalorninartugdlip
arxa påsineKarsinåungilaK. taména
pivdlugo atausinarmik neriutigssaKå-
nguatsiarpoK. nåparutip norpiangajå-
nitoK savimineK mångertornisimassoK
-takusinauvåt. angutit ilait oKåtårdlu-
go majuarniaraluarput Kutdlangåtsi-
arsinaunatigdle. tauva ilatik Kinuvi-
gait nåparumik upititsiniaKatigerKuv-
dlutik. ukiorpagssuarne siorKat ter-
Kalårtarnerisa nåparut månguagut a-
milisingårsimavåt. angutit arfinigdlit
OKimåinerat nåpåsinåungilå. serKor-
Kåriénguardlune upeKaoK.
Kéumatit ardlagdlit Kångiutut ait-
såt tuluit såkutunut KutdlersaKarfiata
påsilerpå nunap åssiutimine imarsior-
tunut nalerxatut nalunaeKUtsiussatu-
ånguame ilåt tåmarsimassoK. umiar-
ssup nåparutå umiartortut naleråtut
KanoK sivisutigissumik napasimaner-
sok ilisimårineKånginguatsiarpoK, ki-
siåne Kularutigssåungitsumik kinguå-
rit ardlagdlit ingerdlaneråne taimåi-
simavoK. ukiut ingerdlaneråne umiar-
ssuit sumissusersiornermingne najor-
KUtarissarsimavåt, Kularnångitsumig-
dlo umiarssup-nålagarpagssuisa ki-
naugaluamersoK tåussuminga inigssi-
simassoK KutsavigingitsorneK ajorsi-
måsagåt. imaKa ajunålemerme kaler-
risårutitut atortusimagaluarnersoK ki-
avdlunit pasitsåutarsimagunångilå.
kingorna ånagtut atugartussutsimut
uteramik nåparut sunersoK saunikut-
dlo umiarssuvdlo sivnimernge navsså-
tik oKalugtuarait. tamatuma migssåne
umiarssuarmik ikardlitoKarsimanera-
nik nålagkersuissut pasissagssaKångit-
dlat. sule uvdlumikut umiarssup su-
simanera inuisalo kikusimanerat på-
sineKångitdlat.
(norm. tugdl. nangisaon)
taraisut sutdlunit P. Brøste-mif

farafsut sutdlunit P. Brøste-mit
lilli
Creme eller
rødt læder
Mellem- og
langbølger
Tilslutning
for auto-antenne
Tilslutning
for hovedtelefon
Indbygget
Ferrit-antenne
PERM
7 transistorer
3” højttaler
Trykt kredsløb
Dimensioner:
170 X 100 X 45 mm
Batteri PP 6
Perdio Super 7 er en transportabel transistormodtager helt i top-
klassen. Skønt dens største mål er 17 cm, er tonen ualmindelig fin
og Perdio Super 7 har såvel mellem som langbølgeområde. Som bil-
radio er den ideel, idet der er tilslutning for auto-antenne. Den
spiller på et batteri (type PP6 med meget lang levetid) og den leve-
res i creme eller rødt læder. Foruden batterier føres samtlige reser-
vedele på lager.
Vejledende bruttopris incl. afgift kr. 275,00
25