Atuagagdliutit - 01.06.1961, Qupperneq 19

nårtumngne nerissarigsårtarit
navianartoK pisanganartuligdle
anånamut merKamutdlo kingornamut iluaKutaussugssauvon
nårtunerme nalernutunik nerissanarneK
inuit tamarmik nerissagssanik
erKortunik nerissaKarnigssåt pi-
ngårtorujugssuvoK, tåssa nerissag-
ssanik inussutigssanik tamanik i-
malingnik: æggehvidestofit, mine-
ralsaltet vitaminitdlo. tåuko per-
Kingnermut pissariaKartuput per-
KigdluarneK Kimanerdlo piglnarni-
aråine. inoKarpordle inungnit av-
dlanit tamanit erKarsardluarne-
ruvdlutik nerissagssamingnik Ki-
nigaKartariaKartunik. tåssa arnat
nårtussut milugtitsissutdlo.
Kåumatine Kulingiluane nårtunerup
sivisussuserissartagaine nårtugineKar-
toK ineriartortarpoK mikissuarårar-
ssuarmit mérångordlune 50 cm mig-
ssåne angissusilik 3500 graminigdlo
OKimåissusilik. inunerme avdlame ag-
dliartorneK ineriartornerdlo taima su-
katigissumik ingerdlaneK ajorpoK. ta-
måna pivdlugo pissariaKartuvoK anå-
nångortugssap nerissaKarnigsså æg-
gehvidestotinik, mineralsaltenik vita-
mininigdlo ima amerdlatigissunik i-
malingnik nåmagtuniåsavdlutik anå-
namut merKamutdlo. taimåtaoK pi-
ssariaiiartigaoK kalorienik pigssarsi-
ssarnerup angivatdlålinginigsså tai-
maisiornikut puatdlarpatdlårnigssaK
ernerérnerup kingornatigut katangni-
arneK ajornakusorsinaussoK årdleri-
nauteKarmat. pissusigssamisortuvoK
nårtunerup nalåne tamarme 7—8 kg-
mik OKimaitdlinigssaK; taima OKi-
maitdlineK angnerussarpoK nårtuvfit
Kåumataine kingugdlerne pingasune.
taimåitumik anånångortugssap encar-
sardluardlune nerissagssane Kinerta-
riaKarpai.
kalkimik merKamutdlo
kigutinut saunernutdlo
nakorsaKarfiup imungmik ikioru-
mavåtit nårtuvfiup Kåumataine ki-
ngugdlerne arfinilingne, taimaisivdlu-
tit uvdlut tamaisa akeKångitsumik V2
liter imuk pisinauvat. tamåna ikiu-
téungUaic, tåssauvordle inuiaKatiging-
ne inugtaussutut pissagssat. amåtaoK
kajumigsårutigineKåsaoK uvdlormut
50 gramip migss. imugssuartortarnig-
ssat. imungmit imugssuarmitdlo kal-
kimik angisumik pisautit åmalo æg-
gehvidestofinik B vitamininigdlo. cel-
let tamarmik pingornigssånut ægge-
hvidestofit pissariaKartuput, nårtuv-
dlo sukasumik agdliartortariaKarne-
ranut ineriartortariaKarneranutdlo
æggehvidestofit navssågssaunigssåt
pissariaKardluinarpoK. kalkimik angi-
sumik pinigssat pingårtorujugssuvoK
tåssame mérKap saunigssai kigutig-
ssailo mérKap ilumiugineKarneranile
pilersarmata tamatumane kalke pi-
ngårutilerujugssuvdlune. nårtunerpit
nalåne kalkimik mikivatdlåmik pi-
ssarsimaguvit tamåna mérKavit inu-
nerane tamarme kigutaisigut takune-
KarsinauvoK. amåtaoK imuk panertOK
C vitaminimik akuneKarsimavoK. C
vitaminip nåpautinut tunitdlangnar-
tunut igdlersusavåtit, inuvdluarneru-
lersitsissarpordlo. taimaingmat pissu-
tigssaKardluarpoK uvdlormut ming-
nerpåmik V2 literimik imugtortarnig-
ssat 50 gramip migssånigdlo imugssu-
artortarnigssat.
neKe, grøntsagit igfiardlo
uvdlut tamaisa nerissariaKarpatit
150—200 gram neKe aulisagardlunit
tåukunånga pigssarsiarisagagkit æg-
gehvidestoferpåluit, B vitaminit, A fi-
ma D vitaminimernit saviminerdlo. a-
jornångigpat sapåtip akuneranut ar-
dlalinguariardlutit erdlavigtortaria-
Karputit tingungnik, suangnik, umati-
nik tartunigdlunit taimåingigpat sa-
viminermik nåmagtumik aup pingor-
nigssånut pissariaKartumik pigssarsi-
nigssat ajornakusorsinaungmat.
ajornardluinartinago paornanik
grønsaginigdlo amerdldngikaluanik
pissariaKarputit ajorndngigpat uvdlut
tamaisa. taimailioruvit C vitaminia-
lungnik pisautit, åmalo grønsaget uor-
sUit, sordlo spinat, grønkål imalunit
kørvel nerissarugkit saviminialungnik
pigssarsisautit åmalo A åma B vita-
minerpagssuarnik. åmåtaoK grønsaget
uårsitdlarnartuput kalorienik amer-
dlavatdlånik pigssarsivfiunatik, neri-
ssatdlo uneuartarnerånut iluauutåu-
p ut.
nårtunerup nalåne åma igfiugkat
uvdlut tamaisa nerissanut ilaussaria-
Karput. igfiartoruvit ajungineruvoK,
taimågdlåtdle angnikitsunguamik ig-
fiaK-KaKortumik, kåginik, wienerbrø-
dinik taimaeKatéinigdlo. igfiaK —
grønsagetut — nerissat uneKartarne-
rånut iluaKutauvoK, kågikutdle kalo-
rienik „imaKångitsorpagssuarnik" tu-
nississarput puatdlarnåinardlutik. år-
dlerissuteKarnak igfiaK 100—125 gram
nerisinauvat, tåssa uvdlormut igfiat
kilitat sisamat migssåne.
nåpautåungikaluaK, kisiånile.
kalorienik amerdlavatdlånik piså-
ngikuvit pissariaKarpoK nårtunerpit
nalåne Kalunermik, neKimik, orssu-
mik, punermik margarinemigdlo
mingnerussunik nerissarnigssat. inuit
ilait nerissanik orssoKarpatdlånik ne-
rivdlutik meriångussarput, taimalo
meriarnikut pissat angnertuvatdlåt
sivnere anineKartarput. inuitdle ilaisa
orssulingnik nerinertik meriånguli-
ssutigineK ajorpåt, taimåitutdlo mia-
nerssortariaKarput. taimåitordle or-
ssuliminernik pissariaKarpoK — ilåti-
gut A åma D vitamininik piniardlune.
vitamininik nåmagtunik pinigssat piv-
dlugo kajumigsårutigineKåsaoK uv-
dlut tamaisa alugssåumut tingup or-
ssuanik imalunit vitaminimik issar-
tagkamik A, B, C åma D vitamininik
imalingmik pissarnigssat.
nårtuneK nåparsimanerungilaK. ta-
matumale nalåne ingminut Kajagssu-
tariaKarputit sutdlo nerisagitit entar-
sautigalugit. tamatuma nalåne timivit
inussutigssainik nåmagtunik pissarsi-
maguvit mérKavit ivdlitdlo inunivse
sivnerane iluaKutigisavase. isumagi-
savat imungmik,. imugssuarmik, neKi-
nik aulisagkanigdlunit, paornanik
grønsagenigdlo nåmagtunik nerinig-
ssat. åma igfiaK atorfigssaKartipat
mamartukuj uitdle puatdlarnartutdlo
sualugunagit — — iluaKutåungit-
ngitdlat. isumangnaitdluarumagu-
vit issartagaK vitaminilik atau-
seK uvdlut tamaisa issariaKarpat. å-
måtaoK iluaKutåusaoK uvdlut tamaisa
kalkiussumik atautsimik issartagar-
tortaråine. tamåko K.G.H.-p niuver-
tarfine issartagkat vitaminigdlit av-
dlat peKatigalugit pisiarineKarsinåu-
put. uvdlormut pissagssat ørenik ikig-
tuinarnik akeKarput, kisiåne ivdlit Ki-
tornavitdlo perKingnivsinut pingåru-
tilerujugssuput.
ernerernikut ama sianigalugo
erneréruvit ajornardluinartinago
HIGH CLASS BRIAR PIPES
Kitornartåt milugtitariaKarpat. tamå-
na mérKap inunerme sivnerane ine-
riartornigssånut perKingnigssånutdlo
pingårutileruj ugssusinauvoK méreap
anåname imuanik pissarnigsså — pi-
ngårtumik Kåumatine arfinilingne su-
jugdlerne.
Kitornat nåmaginartumik milugtisi-
naujumavdlugo åma nerissagssanik
perKingnartunik nerissariaKarputit.
nårtunerpit nalåne nerissavit åssingi-
nik nerissariaKarputit. Kåumatine su-
jugdlerne arfinilingne nakorsaKarfiup
ikiusavåtit uvdlut tamaisa imungmik
1 literimik pisinaorKuvdlutit; ikiuti-
giniagardlo tåuna atortariaKarpat.
kalke avdlatdlo stofit pingårtorujug-
ssuit imungmltut mérKap pissariaKar-
teKai. åma tamatuma nalåne neKinik
aulisagkanigdlo pissariaKarputit, pi-
ngårtumik umassut aulisagk'atdlo å-
ssiglngitsut erdlavinik pissarnigssat
pissariaKarpoK savimernit, A, B, D
vitaminitdlo pissariaKartunik amer-
dlåssusigdlit pisinaujumavdlugit. tai-
måtaoK paornat grønsagetdlo nerissa-
riaKarpatit C vitamininik nåmagtunik
piumavdlutit. inåssutiginarpordle når-
tunerup nalånisut issartagkanik A, B,
C åma D vitamininik imalingnik a-
tautsimik uvdlut tamaisa ississarnig-
ssat. issartagkat tåuko Kanigtukut a-
kikitdlisimassoruj ugssuput. uvdlor-
mut pissartagagssaK cigaretimit sisa-
mariåumik akikineruvoK!
tupatornak imigagssartornagdlo
nårtunerup milugtitsineruvdlo
nalåne erKigsisimassumik aulajait-
sumigdlo inunigssat pingårtorujug-
ssuvoK. tupat imigagssatdlo kimig-
tut angnikitsuararssuarmik pissa-
riaKarput, ajornéngigpat pingit-
dluinartariaKarpatit.
ajungikuvit suliarissartagkavit i-
ngerdlatinarnigssåt akornutigssaKå-
ngilau; kisiåne sulivatdlårtariaKdngi-
latit, åmalo nåmagtumik sinigtarnig-
ssat uasuersertarnigssatdlo isumagi-
ssariaKarpat. inuniluleruvit avdlamig-
dlunit nalornissaKaruvit nakorsau er-
Oberstløjtnant Victor Petersen dan-
skit tingmissartortartuinit pissoK u-
kiorpagssuit sulerérsimavdlune tama-
lånigdlo misigissaKartarérdlune tunu-
arsimavoK. Victor Petersen Kalåtdlit-
nunåne tingmissartorKårtalersut ila-
gåt, avisimit Berlingske Tidende-mit
oKaloKatigineKardlune OKalugtuarpoK
1930-me sujugdlerpåmik Kalåtdlit-
nunånitdlune. Lauge Koch-imut ting-
missartortusimavoK ukiune mardlung-
ne Viggo Kramme mekanikeralugo.
aussat mardluk ingerdlanerine Tunup
ilarujugssua nunap åssiliortugssau-
våt. augustime 1932 tingmissartorner-
mik kingugdlit ardlåne pisanganartu-
mik misigissaKarsimåput. anorerssu-
ardlunilo pujortOK Scoresbysundimit
Islandimut tingmivugut benzinavtalo
40 literit nungutait atordlugit Akra-
næsimut nunitdluta, taima Victor Pe-
tersen OKalugtuarpoK. telefoneKångi-
laK, radioantennerputdlo atorung-
naersimavoK. aitsåt døgnep migsså
Kångiungmat Reykjavikimut nalu-
naerpugut. amerdlasut ajunårsorisi-
magaluarpåtigut. nangmineK piumå-
ssuseringisavtinik tingmissartorpugut
tåssame Islandimukångikaluaruvta
tingmissartorput ilaginåinåsasimaga-
luaravtigo. anorerssuarmit KOKagssi-
neKardluta akunerit arfinigdlit ting-
missartorpugut; tåssauvordlo Grøn-
landip Islandivdlo akornåne danskit
tingmissartornerat sujugdleK.
Kalåtdlit-nunane ukiune tingmi-
ssartortalerKårfingne ånilånganarto-
Kartuåinarpa?
någga, akunerit 300 migssåne ting-
missartorpugut 45.000 kvadratkilome-
teritdlo migssåne nunap åssiliordluta
ajutoruteKarata — atausiardluta
Kramme uvangalo Frants Josef-fjor-
denimut ajornartorsiornerput pivdlu-
go nunitariaKarsimavugut. ilulissat
pugtåtdlo akornåne mitariaKarpugut,
ajungilardle, sikussaoriarnatalo Ka-
ngåtarKigpugut. Tunup sineriaine nu-
nap åssiliornerne ugtortainernilo su-
jugdlerne tingmissartortartut arfini-
liuvugut arfinilingnigdlo mekanike-
Kardluta.
sujugdlit tåssåuput kaptajnløjtnant
Erik Rasmussen, søløjtnant Harms u-
vangalo. tingmissartut „Godthåb“imit
„Gustav Holm“imitdlo aggiuneKarput.
tingmissartornerne tamåkunane dr.
Lauge Koch nunat tikineKajuitsut ku-
lautdlugit sivisorssuarmik tingmissar-
tutarparput. kingorna Overbye Tor-
kil Petersenilo Kalåtdlit-nunåne ting-
missartornikut pilerssårusianut peKa-
taulerput, nalungilarputdlo tingmi-
ssartortarnerput ardlåinavtalunit pui-
ungisåinésagå. tingmissartortarpugut
Heinkel-ine angmåinartune pugtassu-
lingne 4.000 meterinik Kutsissusilik a-
ngussardlugo 55-inigdlo issigsinau-
ssarpoK, taimaingmat silåinarminiar-
patdlårtariaKångilaK. tagpavanititdlu-
tale åma suliaKartårpugut måna misi-
ligtagkavut maligdlugit tupingnåina-
vigsunik. KanoK navianartigisimassoK
taimane naluvarput.
tikeråt ilåt
OKalussisassoK
pilerssårutigineKarpoK aningaussa-
nik akuerssissartut ilaussortait Kalåt-
dlit-nunåne angalanermingne nålagi-
artåsassut, ilaussortatdlo ilåt OKalu-
ssissartugssauvoK. inatsissartut ani-
ngaussanik akuerssissartuinut suju-
ligtaissup, socialdemokratit ingmikor-
tuisa sujulerssortåt, ministeriusima-
ssok Carl Petersen, udvalgip atautsi-
minerisa ardlåne sujunersuivoK ani-
ngaussanik akuerssissartut ilaussor-
taisa ilåt, konservativenut ilaussortaK
palase N. Gottschalck-Hansen, ani-
ngaussanik akuerssissartut angalane-
råne asimioKarfingne mardlungne sa-
påtisiorfigssamingne, udvalgip Kalåt-
dlit-nunåninerata nalåne, OKalugfing-
ne OKalussisassoK. sujunersut udvalg-
ip ilaussortainit tamanit isumaKatigi-
neKardlune akuerssorneKarpoK, ku-
larnångitsumigdlo åma asimioKarfit
tåuko mardluk tikerårneKartugssat i-
nuinit nuånårutigineKarumårput.
nisugsiortordlunit sujunersiortaria-
uarpat. taimåtaotc pingårtuvoK tama-
tuma nalåne kigutit nakorsånukartar-
nigssat kigutitigut ajoKUtausinaussut
pivfigssaugatdlartitdlugo suliarine-
KarsinaorKUvdlugit.
Laurits Møller
Amaliegade 48, København K.
Kolonial - Cigarer - Tobak
nerissagssat - sikåt - tupat
LÆKKERTØRSTIG ?
VAlAill
FRISKER OG LÆSKER...
Kilalivigkuvit! VALASH aitsåt tåssa
inumarigsinardlunilo tumånguernartOK . . .
nAN-Noniwo semi diesel
leveres fra 80-280 hk
Type Antal cyl. hk Install. længde Vægt
2 T 2 80 2435 3200
3 T 3 120 2855 4000
2 Z 2 140 3065 6000
3 Z 3 210 3645 7800
4 Z 4 280 4125 j 9800
BEMÆRK den lave vægt og korte installations-
længde.
Motorerne er som standard udstyret med tele-
flexbetjent hydraulisk kobling og vendbare
skrueblade.
Ved bestilling af nyt fartøj i Danmark venligst
indhent tilbud.
Spørg efter brochurer i motordepotet.
Type 3 T på 120 hk er i foråret 1961 blevet in-
stalleret i m/b „Poul Egede“.

* u

okRsuvok initunane.
Danmarkimit angatdlåmik nutåmik piniaruvit
KanoK akeKartitsiniamersugut tusarnialåratdla-
riuk.
motorinut sitdlimateKarfingmit naKitanik åssigi-
ngitsunik piniarniarit.
type 3 T 120-nik hk-lik 1961-ime upernåkut m/b
„Poul Egede“-mut ikuneKarsimavoK.
A/s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen ESBJERG Telegramadresse: DANMOTOR
19