Atuagagdliutit - 07.09.1961, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
tamanitdlo
tigulagkat
organistitoicarput toKUvoK
angutip tåussuma tOKunera radio-
kut tusardlugulo erKailerpåka taig-
dljarpagssuisa OKausertaisa ilai imåi-
tut: erin. nr: 206. „unup sujarna tut-
siupoK: unuk nipaitsoK tugdliupoK;
KasuvfigssaK tugdlerå timivta pissag-
sarfigssåt. — inuneK unugkumårtoK
erKigsivigssaKartugssauvoK tarneK
toKukut Guterput iserpat påratising-
nut.“
organip siiliarpagssue ukiorpagssu-
arne akornavtinut siaruarterneKartu-
arsimassut encailerdlugit angutip
tåussuma ingmikutdlusoK kalåleKati-
me akornåne sulinigssaminut piginåu-
ssusiligaunera tupingnartuvdlunilo
nuånersuvoK. KaKutigortussoK angu-
tip tåussuma piumåssusiata såkortu-
ssusia. inoKartarmåme piginåussutsi-
mingnik inoKatimingnut suniuteKar-
dluarsinaugaluartunik pigissaKartu-
mik issertuinartagkanigdle, taimailiv-
dlutigdlo inuiaKatimik akornåne ilua-
Kutausinaussut sarKumigaKarsinauga-
luardlutik suniuteKångitsortunik. a-
kerdlerdluinånigdle organistitoKar-
put piumåssuseKarpoK nakussumik
såkortumik Kalåtdlit-nunånut inuia-
Katinutdle sineriagssuarmitunut Kåu-
marsaissuvdlune sujumukautaussu-
mik.
organistitoKaK ilisarisimavdlualer-
para iliniarfigssuarme iliniartungor-
nivnit 1924—30. taimanikutdle inup
tåussuma pissusia takuinardlugo på-
sinarérpoK encarsautimigut suliarpag-
ssuaKarérsoK, silamime ingerdlassoK
takuinardlugo malugissariaKarmat
avKutigssane kisiat issigalugo isuma-
liorunaKalune arringeKalune inger-
dlassoK. silame ingerdlassoK nåpisav-
dlugo igtornartutut pissuseKarsorina-
raluaK ilagsivdlugo misigivfigissaria-
KarpoK angutaussoK saimassoK ilag-
singnigtiminut igtårsångitsoK.
iliniarfigssuarminivne musikimut i-
liniartitsissorigavtigo erninaK taku-
ssariaKarpoK inup tåussuma musiki-
mut piginåussuseKarnerujugssua. tai-
manikutdlime tusilaku j ugtorérdlune
tupingnardluinarpoK påtangnermik i-
liniartitsisivdlune nipit tugdlérérsut
ilait patingitsorneKarpat påtagtitane
issigingikaluardlugo nålåginardlugo
tåssångåinaK påtagtitane orneriardlu-
go OKarfigissarmago: „nipit ilåt pati-
ngilat åmalo“ kisiåniuna påtagagssaK
autdlarKautånit uterKigdlugo. taima
ilungersortigalune penrigsårtigalunilo
iliniartitsissarnera iliniartitarpagssui-
sa pikorigsungutigalugo eriniortar-
nermingnut taigdliortarnermikutdlo i-
luaKutigingårtarpåt.
organistitoKaK inunine tamåt ilu-
ngersortuardlune suligame tupingnå-
ngilaK ilåne Kasumernermik misigisi-
naussarmat. nuånårtoriuåinaravko ni-
pilerssortarnera iliniartunivne piv-
figssaKatdlatuarångama akugtugalu-
artunik nangmineK igdluanut pulåt-
siartarpara ilane nipilerssortitsinerup
KanoK ingerdlatitariaKarneranik OKa-
loKatigitsiartardlugo. pulåtsiartarne-
ralo iluaKutigssarsivigalugo misigi-
ssarpunga ajonersussutigissai pigssar-
sivfigalugit malugissarama.
ilåniåsit ukiukut isersimavfigalugo
asuna oKarmioK: „ilånikut Kasusi-
mavdlunga misigigångama Kasuerse-
rumavdlunga påtagissavnut ingitdlu-
nga nipilerssulerångama Kasusimane-
ra misigisimajungnaertarpara."
tåssuna takuneKarsinauvoK orga-
nitorKap nipilerssutip sussutdlunit pi-
gissåta sulinigssånutdlusoK nakussag-
sartarå.
nuånårtoralugo issigingnårtarpara
koncertisavdlune agiarssuarmik (Cel-
lo) agiatdlarångat, Nuvdlo OKalugfia-
ta påtagiarssuanik påtagdlune isigag-
ssordlunilo agpisimålitdlarångat, tai-
maiuitsoK Kivdlaringnik kamigpaler-
dlune nuånårtorinartup angissusia.
taimaitdlune-åsit iliniartunivtine u-
kioK tamåna angningorKårnivtine
jutdlip sapåtai (Adventit) autdlartisa-
ssutdlo OKarfigingmanga koncerternig-
ssamingnut Nup påtagiarssuanik på-
tagtoncuvdlunga Avgo LyngiugaluaK
agiartoralugo nangmineK Cello-mik
ila ajukunaraluåssusera taimåitorme
ineravta ajoringingmanga sordlo sor-
ssup Kånilersunga.
organitorKap suliarpagssue ingmi-
kut taigorniångilåka agdlauserine-
Karnigssait Kularinginavko.
tamåkule tamaisa pivdlugit toKU-
ssortarput atarKiumavdlugo naitsu-
ngugaluamik erKainiarpara suliarpag-
ssuisa nunarput pisungortitå sivner-
dlugulusoK.
naggatågut organistitorKamut i-
nuvdluarKUSsutigåka OKautsit uko:
tugs. nr. 91 v. 4. „Jisuse pigåra,
tagpavna nunavigåra, kipilerfigåra,
tåussumungame pisaunga, Kå, Jisuse
pissagtinga ugpersinartinga åniauti-
gigangma, tauva, Jisu-å, pivdluarKU-
ngånga nålangnarsisinga."
Johum Lennert
Holsteinsborg
Grønlandsk
vejr er
GA-JOL
veje
Kl ,i»*‘

De! er i disse
måneder, De mere
end nogensinde har brug
lor en pakke Ga-Jol.
Den lindrer halsen
og giver omgående en
frisk og behagelig ånde
A/S GALLE & JESSEN
Lev. til det kgl. danske hof
suliaisa nersorpåt
avdlatut naitsumik, pitsaunerussu-
mik ersserKingnerussumigdlo OKarneK
saperpunga organist Jonathan Peter-
sen måna tOKUsimalersoK 80-inik u-
kioKalernerme kingornagut pivdlugo
suliaisa nersorpåt unersiutigalugulo!
sugame? ila, sugame! tugsiutit eri-
naisa nutait Kiiperaruvtigik, tugsiuti-
nut eriniaisa, tugsiutine taigdliarpag-
ssuisa, erinarssutivtine eriniarpagssu-
isa taigdliarpagssuisalo, atuagagssiai-
sa iliniusiaisalo akissutisavåt: nersor-
dlugo unersiutigalugulo. Kalåtdlit-nu-
narssuat tamåt suliamigut pajugsima-
vå nuånårutigssarpagssuinik, ingmi-
nut atarKingnilersitdlugo tatigingni-
lersitdlugulo. tåssa suliaisa suniutåt.
piginåussuseKarfé ilisimassarpag-
ssuilo åssigingitsut amerdlaKaut. ili-
simassamigut atausiartaKångilaK! tu-
pingnartuvoK! inungutsimigut nunane
Kåumarsagaunerussune pingorsimaga-
luarune, ilisimatorssusimåsagaluaru-
narpoK. KUjanaKaordle nunamut Kåu-
marsagaunikut pissariaKarnerpaussut
ilånut erningorsimangmat, nunavtini-
lo sulissigigavtigo. piginauniligssuar-
patdlagdlune manigupalugtumik —
agdlåme pikupalugtumik — issiko-
KarpoK angalautsimine. suliaisalo ner-
sorpåt.
højskoligssaK
tapersersortigo
Kalåtdlit-nunåta sineriagssuane i-
nusugtorpagssussugut araj utsisima-
jungnaerparput uvaguvtinut inusug-
tunut KilanårnaKissumik sujunigssa-
milo inusugtorpagssuarnut suniute-
Karumårtumik sanassoKarnialermat,
tåssa Sisimiune højskolegssaK sana-
neKarnialermat. Kularnångitsumik i-
nusugtussugut højskolegssap piårtu-
mik atulernigsså tamavta kigsautige-
Kårput. taimåitumik isumaKarpunga
sukutdlunit ikiusinaugaluaruvta piår-
nerussumik atulernigssånut.
sordlo radiokut tusartarigput ani-
ngaussanåsit KanoK tamatumunga a-
perKUtautigissut, taimåitumik isuma-
Karpunga inusugtussugut igdloKarfiv-
tine aningaussanik katerssuiniartaria-
Kartugut, sordlo imailiordluta: igdlo-
Karfivta iluane peKatigiliorsinauvu-
gut, tauvalo peKatigigfiup tåussuma
isumagisavå aningaussanik katerssui-
niarnigssaK.
tauva taimailivdluta aningaussarpå-
lugssuit imaKa isertisinaugaluarpa-
vut, tåssunalo erssersitdlugo KanoK u-
vagut inusugtut højskolegssaK taper-
sersordlugulo nuånårutigitigigigput.
Kå, inusugtoKat kinaussutitdlunit inu-
sugtutut Kimavdlutit nukitit atukit,
højskolegssap inusugtup nipånik Ki-
massumik inugtagssai nipagkasuarsi-
naorKUvdlugit.
Tønnes Boassen
Godthåb
sue tamarmik atorput, umatå, OKå,
agssai Karasålo.
tåukununa anersåvata • sarfå naku-
ssok ikumarigsordlo pikialajuarpoK i-
mertut inumaringnartutut inugpag-
pagssuarnut suniutilik. agssai suliar-
ssuarnut angigissaKångitdlat. suarssu-
nguit suliagssat agssaisa mérKap ag-
ssaisut eKaitsigalutik suliarissarpait.
isigai pisusåinaunatik Kalåtdlit-nunå-
ne tupigusugtitserKårtuput påtauseri-
neKalerångamik. Nup OKalugfiata på-
tagiarssuanik tusarnårtitsivdlune isi-
gagssulerångat igsiavingnit alåkarte-
rutorpagssuaKartarpoK.
iliniarfigssuarme iliniartitsissuvoK
pinertOK Kasusuitsordlo, iliniartitami-
nik pisinaulernermut umalersitsissar-
tOK.
sulinerssua akikeKaoK, tupingnar-
dlune agdlåt piårtukut Kutdlartine-
Karsimånginera. Kujanartumigdle
landsråde 1951 pilersOK isumaKatigig-
dluardlune Kåumarsainikut sulineru-
jugssua erKaivdlugo, soraernerussu-
tainut tapertagssauniartugssanik
landskassemit pissartagagssingmago,1
nangmineK Kujåssutigivdluagainik.
Kavdlunåtut ilisimassorujugssuvoK,
oKalungniarneK atungikaluardlugo
agdlatdlarKigsorujugssuvdlune atuv-
farigdluinardlunilo. taimåitumik åma
nugtigaKarpoK atuagagssiane. tåukua-
lo saniatigut — atamåname — OKaut-
sivut agdlauserputdlo ilisimavdlui-
narpai. ilame asaKigamigit nuånara-
lugitdlo kisalo igdlersordlugit. oKar-
tarpoK inup iliniagkane amerdlaga-
luarpatalunit, kajumigigunigit nuåna-
ralugitdlo pisinaulerfeKartuåinartar-
tOK.
napårtoK — nunavta napårtua —
(røn), nagguvitOKarmine upipoK, nu-
narssuarme taigdliutigingårsimassa-
mine Kasuersålisavdlune, OKausitor-
Kat uko erKordlugit: „månisaoK ilor-
rissårnartumik endgsivigssaKarpoK“.
suliaisa nersorpåt unersiutigalugu-
lo !! !
atarKinautå kinguåringne kalåliu-
ssune pårineKartuardle erKaimane-
itartuardlunilo!
A. Kr.
biskopip tikerårnera
biskorpip nunavtine tikerårnera ta-
mane nuånarineKardlunilo Kujama-
sutigineKarsimavoK, pingårtumik nu-
naKarfingne mingnerussune alutor-
nartumik nuånersumigdlo misigissa-
Karfiusimavdlune, sordlo måne ag-
dlagkap takutikå:
augustip åipåne biskorpip Agdluit-
sumut tikerårnera uvdloK nuånersu-
voK, tikinerane anordleraluartoK alia-
naiginardlune erKartoKardlunilo nalu-
naerfigineKarpugut arKanermut nåla-
giartugssaussugut. OKalugfitOKaK Ka-
lipautigigsårdluardlune nutåtut issi-
koKalersimavoK biskorpip tikinigsså-
Angli — ilugdleK pitsak!
IMM
pujortautit Everton-
inik fmertarniaruk
nut ilua tamarme iluarsåuneKarame.
takungisavut alutorissaravtigik bis-
korpip atissai alutorssautigåvut, tai-
matutdlo inutuångussugut OKautsit
tusarnågkavut nuénårutigingårdlugit.
OKalussinerme palase Jens Chemnitz
nugterissuvoK.
tikerårtut tamarmik inugsiarnersu-
mik kinerdluartarput mérKanut utor-
Karnutdlo, månilo palaseKarfitoKå-
nguaK tusartagkavut maligdlugit nag-
gåmik palaseKarnerane erKaimassag-
ssat ilagilerpåt biskorpip måninera.
uvdloK tåuna pujortuarKat pingasut
peKatåuput, nuånersorsiornivtinilo
peKatåuput, nuånersorsiornivtinilo pe-
KataussutaoK Kutsavigåvut.
una Chr. Simeonsenip taigdliå, bis-
korpip Agdluitsume nålagiartitsinera-
ne påtagiaKartinago atorneKartoK ilå-
ngupara:
erin: Kåumarsagauvdluarmat.
1. Gutivta kivfaråtit
Jisusip arKane,
Nålagkap KaerKuvåtit
kivfarseralutit;
tåssa imåipoK måna
tugdlivit tarninga
Gutime såimåussagssaK
ånåuniåsagit.
2. Gutivta kivfaråtit
tarninik pårssissoK.
perKigsut åniagdlit
Kinussissugssatut
Gutip atåtap måna
pissagtingårdlisit,
taimalo ilagigsut
Kinuniarpåtit.
3. NålagaK Gute ivdlit
sernigissardlugo,
agssangnut sångisunut
KaerKuj uartaruk.
taimalo uvdlut måko
pissagtitauvdlutit
Danmarkimut uterna
Jisusip arKane.
fanger Isak Lange
GIF pivdlugo
OKauseriumassat
Atuagagdliutine nr. 16-ime Johan-
nes Olsenip Gif pivdlugo agdlagå ta-
persersorumavdluinaravko issornar-
torsiuinerinåungikaluamik ilångusse-
rusulersimavunga, ardlaleriardluta-
me agdlagkatigut telegramitigutdlo
Gif atåssuteKarfiginiartarsimagaluar-
parput amerdlanertigutdle akissutisi-
ssarsimanata. tamåna atåssuteKarni-
arneK ajornartorsiuteKarnartoK sumik
pissuteKarnersoK ersserKigsumik på-
serusungnaraluaKaoK. sordlo Dif Ka-
noK ingerdlassoK encaisinauvarput,
1960-ime atortugssanik filminigdlo
timerssornermut tungassunik piniåsa-
gavta Dif avKUtigalugo piniarsimava-
vut agdlagkavut tiguneKarsimangma-
ta piårtumik telegramisivugut ator-
tugssat nagsiuneKarérsut filminigdle
timerssornermut tungassunik atugki-
uneKarsinaussunik Gif peKarmat tå-
ssunga sågfigingnerKUvdluta, tamatu-
ma kinguninguatigut Gif agdlagkati-
gut KinuteKarfigisimagaluarparput a-
kissutisisimanatale, akissutisingeria-
ravta åipagssånérdluta KinuteKarKig-
kaluarpugut uvdlordle måna tikitdlu-
go sule akineKarsimanata.
aj ornartorsiukuj ungnerit taimåitut
pissuteKarsimånginerput Gif ukiut
tamaisa tamåkissumik atautsimititsi-
ssånginera? — imaKa imailiortoKarta-
rune ukiumut tamåkissumik atautsi-
mitOKåsångikångat Gif angalatitaKar-
tarune timerssoKatigingnik timerssor-
tarfingnigdlo misigssuissugssamik sa-
niatigutdlo filminik ilitsersutinik ta-
kutitsissartugssamik. isumat åssigi-
ngitsut tusarusungnaraluarput.
David Sebulonsen, NarssaK
Fuldautomatik med mulig-
hed for manuel betjening.
Lukker l-'fsoo sck. tamt B.
Objektivt 4S mm fil,9, 5-
llnset.
Kr. SIS,- (Incl. solblxndcr).
Canon
verdens øje
Aut. forhandler:
AAGE BERTHELSEN HOLSTEINSBORG
2