Atuagagdliutit - 28.03.1963, Blaðsíða 2
atuartartut
agdlagait
inungnik nugtertitsineK isumatumik
ingerdlåneKartariaKarpoK
taima KuleKutalingmik agdlagkama
ingminut isumatorssuartut issiginiå-
ngilanga, månale erssersiniaravko, Ka-
låtdlit-nunavtine atugarigsårnerujar-
tulisaguvta atautsimukåneK tunissag-
ssiorfiunerussunut ukiuneranilo aku-
nagsiveKånginerussunut sutdlivigssa-
ringnerussunutdlo eKiternerunigssaK
anguniartariaKaravtigo, sumume ilua-
Kutåusagaluarpa sujumukarumavdlu-
ta OKaluinaraluaruvta nangmivtinik
ikiukumanata. nalungilarput aulisar-
nerup nunarput napatikumårå. tai-
måitumik aulisartortavut tapersersor-
nerussariaKarpavut tåukume nunar-
put uvagutdlo pivdluta ilungersorma-
ta ilungersoKatigissariaKarpavut.
nunavtine aningaussat amigartoru-
taussartut Danmarkivdlo aningaussa-
llssuterpagssue uvagut pissugssauvfi-
gåvut pingitsortiniåsavdlugit, ilame
sujumukarnerusimåsagaluarpugut uv-
dlumikornitdlo atugarigsårneruvdluta
atautsimornerusimagaluaruvta.
nunane avdlane sujumukarneKar-
tarpoK inuit påsingnigsimanerat
amerdlanertigut pissuvdlune inuit su-
leKataugångamik. nunavtinile tai-
matut påsingnigtut ikigpatdlåKaut.
nunaKarfit amerdlavatdlåKaut pui-
ssiniarnerinarmik isumavdlutigdlit.
uvdlumikut puissiniarnerup nunarput
makitagsinåungilå. kigsautigissavut
amerdlaKaut aningaussarpagssuarnik
naligdlit, taimåitumik inutigssarsiut
iluanårnarnerussoK navssåriniartaria-
Karparput. Danmarkip ikiunigsså
utarKinarsinåungilarput, uvagutdle
sulenataussariaKarpugut tunissagssio-
Katauvdlutalo.
åssersutitut taiumavåka nunaKarfit
Avangnånitut puissiniarnerinarmik
inutigssarsiorfigineKartut tamaisa. nu-
naKarfit tamåkua inue tamarmik Ka-
vunga Kujatånut ukioK kaujatdlag-
dlugo aulisagkanik tunitsivilingnut
nugtertikaluarålne Kanormitauva su-
juariarneK agtigisagaluarpa. tåukua
tunissagssiornerme peKatauleraluar-
pata pigigsårnerulernermik kingune-
Kåinarane nunagiliganisaoK sujuarsai-
niarneK stikanerulisagaluarpoK.
BESTILLINGER FOR FORÅRSLEVERING MODTAGES
upernagssamut tuniuneKartugssångordlugit plniagkat tiguneKåsåput
København
Grønland
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Løngangsstræde 24, Kbh. K.
sujornatigut mugtineKartartut ilait
asule nugtinøKartarsimåput nunaKar-
finit Kimagutitiniåinardlugit, piniarfi-
lugtunut aulisarfeKångitsunutdlol tai-
matutdlo nugtitanut ajunårutauginar-
tardlune.
maunalo sujunersutigissara piviu-
ssungoraluarpat nugtunut iluanåru-
tåusagaluarpoK, ukioK kaujatdlagdlu-
go pinialugsinångordlutik aulisarsi-
naulerdlutigdlo.
nunaKarfigisimassåt (Avangnå) tå-
ssaulisagaluarpoK nunavta pei'Kumau-
sivia nigdlatårtitsivik amigångitsoK,
sujunigssame piniagagssanigkiartoru-
mårtOK tingmiarpagssuitaoK erniorfi-
gingmåssuk.
taimatut agdlagdlunga avangnåmiut
sujunersorumavåka Kavunga Kujatå-
nut aulisagaligssuarmut nugterniar-
Kuvdlugit piniarnerinaK pinago auli-
sarnertaoK autdluniarKuvdlugo. ing-
minuinaK isumaginane kinguågssåtaoK
atugarigsårnerunigssåt Kåumaissa-
Karnerunigssåtdlo isumagalugo. Kavå-
me nunane imungmik tungusungnit-
sumigdlo kugtOKaratarstnaungmat.
Kaj Olsen, D.I.H.
Godthåb.
aulmåungilaK
mérånguit atserneKartarnerat piv-
dlugo tapersiut „Atuagagdliutit“ne nr.
25-me 1962, atuaravko akisavdlugo
isumaga såkortoKissoK Kagfangmat
aulajangerpunga akilåsavdlugo fmaKa
torisångikaluartunik.
taimanikut isumarput nuliaralo på-
sisimagaluarugko ateK ilångusimåså-
ngikaluarKorpat. ilumorputit OKaravit
nugtitausimassugut. Tunumit avang-
nårssuanut ingerdlanerput imåinåu-
ngeKaoK umiarssuit -mardluk atorta-
riaKarsimagavtigik ingerdlaorfigssar-
put isorartoKingmat. mérånguavut
mikissunguit ilagalugit ingerdlaorpu-
gut nuliaralo erKarsauteKaKaluta. tå-
ssame asangågarput ukiorpagssuarne
ningiutorKavta upernåK tamåna Ki-
måsimangmatigut kingornamutdlo ta-
korKigtugssaujungnaerdluta, KaKugu-
mutdlunit, tamånale iluvtinituarpoK
nuliaralo erKaiuåinarparput imåitoK:
KanortoK panigsårisa, asulinångilardle
erKarsauterput, ingerdlaortitdluta pa-
nigsårpugut, nuånåKaugutdlo mérå-
nguamik tunerKingneKaravta ukioK
sule nåriångitsoK. kisiånile ingerdlaor-
figssarput stile isorartoKaoK, sujuner-
figputdle ingerdlångingmat ajornata
nunaKarfigssavtinut aputukavsauvu-
gut. nuliarale KasukulugsimaKaoK, ti-
kitavutdle pitsagssugatdlartitdlugit
erKai-sautivutdlusoK någdliutivutdlo
tamarmik åungartutut ilerput tåssale
tikitavut ajungingårmata, nauk inig-
ssakitdlioraluardluta.
soruname mérånguaK kuisinialer-
BLOCH & ANDRESEN
*
NORDISK TEKSTIL AKTIESELSKAB
København Grundlagt 1847 Fredericia
ikérfite- rineK Væveri iluarsaineK Efter- behandling
Kalipauser- eKisaineK
suineK Krympning
Farveri S " 1 v'S®'
tiSZsF&æWMti. é.jM SKMi i niorKutigssat F-imik
asfngar- i § % P' nalunaeKutagdlit
saineK sanaortorneKartiat
Blegeri Fabrikation at
nfffmiS Jv k w \ up F-meerkede varer
kigdleicarfit pårssissue
imalunit »arnarniutit«?
Kangarssuardle kalåtdlinit nåma-
gigtaitdliutiginøKartarpoK inuiait av-
dlanertat kigdligerKussap iluane au-
lisartarnerat. taimatutaoK landsrådi-
me Kangale namagineKamøK ajorpoK
sorssutérKat sinerissamik pårssissuti-
taussut nåkutigissagssamingnik nå-
kutigingnigdluånginerat, agdlåt igdlo-
Karfingne uninganertunerssuat upi-
ssuneKartardlune.
taimanimit månamut pissutsit av-
dlångungårsimångitdlat, måssa a-
ngatdlatit ’ „atortorigsåK“issunik pi-
ssagait sananøKartaraluartut, avdla-
nertatdlume aulisartuisa uniuiniarne-
rat taimaiginarunardlune.
avdlanertat sineriak nalunerugat-
dlaramiko sigssamut Kaningniarpat-
dlårnertik ilåne umiussutigissarpåt
nålagkumångitsoK ajunårtarmat. i-
litsineritdle imailiortarsimåput: umi-
arssuaK kigdligerKussap avatåtungå-
erKarsauterput
mat taimanikut ilerKussoK maligdlugo
palase sågfigårput igtornakulugtoK tu-
såmassaoKissordle sulivdluarsimaner-
ssuane pivdlugo, åmalume tamatigor-
torssugame. oKaloKatigigavne isumaga
påsinguatsiariardlugo oKarfigånga:
nalunaerfigiumårpavse. Kujariardlu-
nga anivunga.
taimanikutdlo erKarsautiga ange-
KaoK anånagigaluarame atsiuniarpara,
isumagalo aulajangersimavoK ateri-
ngisånik erKåissutigssamik atserniar-
dlugo. miserratigssåungitsumik tarni-
ma nanertorpångalusoK, ateK nutår-
dluinaK atsiuniaravko imåitoK: (Jutho-
kulhavn Bolethe Abeisen), palasivme
misigssuatårpai mimiterpåluitdlo ki-
ngornatigut akivdlunga nalunaerfi-
giumårpavse. Kujariardlunga anivu-
nga. palase Kimatdlugulo Kiasungu-
nerssup tikipånga, agdlåt Kiassaria-
Karpunga, issigineKångilangale. er-
Karsaut sarKumeriatårpoK: anånagiga-
luit sapigkat kukussumik atserniångi-
lat, palase akingilaK neriorssorpåtitdlo
nalunaerfigiumavdluse. uvdlualuit Kå-
ngiutut palasimit KaerituneKarpunga.
ornigpara. iserfigissara saimarpalo-
KaoK. ilagsisinardlunga ingerKuvdlu-
ngalo OKarfigånga, sapåmut piarérsi-
maguvse aggerniarise. sunauna taima
tugdlunartigissoK, uningåmersorneK
saperama Kujariardlunga anipatdlag-
pungalo, nuliaralo iserniutå OKarfigå-
ra, tåssagoK sapåmut kuisisaoK. pala-
sip Kimaleravne tuniusså misigssuler-
para, imalo mérångup atigssai agdlag-
simavai: Jutho Kulhavn Bolethe Abei-
sen, ateK atauseK avigsårtisimavå av-
dlamik sumigdlo OKauseKarane. sapa-
milo tamåna nåmagsineKarpoK. ima-
Ka palasip akiumanerusagaluaråtit
isumaga påserKuvdlugo påpiaråkut
aKerdlussara titerKulugtipara.
Johan Abeisen,
Christianshåb.
nisaoK umiaussartailo kigdligerKussap
iluanut aulisariåsåput ilåne sigssaK
tikivigdlugo. ulivkårunik usingeriar-
tusåput usingerérångamigdlo timu-
karKigtardlutik. taimailivdlutik Tase-
ragdlup kujatåtalo natårnaKarfisa na-
tårnarpagssue avdlanertat nungukåi-
tut oKautigissariaKalerdlune.
ukiåkut tårtalersitdlugo avdlanertat
umiarssuait unukut tivfartertarput
Kutdlisigutdlo nalunaratik kigdliger-
Kussap iluanitut ilaitdlo nunamut Ka-
nigdluinartardlutik. tåssalo taimaili-
ortarput nalunginamiko nåkutigissig-
ssaKaratik. amauna nåkutigdlissunik
pårdlariaineK perKarnago ilikarsima-
gåt. ,
måna kigdligerKussaK 6 sømilinut
avasigdliniagaorpalulerpoK, Kularnar-
dlunile tamatuma maleruarneKarnig-
sså nåmagsineKarnigssålo. portugali-
miut nåmagigtaitdliorpalugput aut-
dlartitaKarniardlutigdlo Kavdlunåt
nålagkersuissuinik OKaloKatigingnig-
kiartortugssanik. portugalimiuvdluni-
me ajorunaKaoK kigdleKarfik avasig-
dlineKåsagpat, tåssaugamingme kig-
dligenuissamik uniorKutitsigajung-
nerpåt ilait.
kalåtdlit Kåinamik puissLniardluar-
torssugatdlaramik KåmavingnåKarput,
amalume ingerdlånut nunamit Kå-
maveKartardlutik. taimatut åma si-
nerissamik pårssissunut kåmavigssar-
KigsoKaraluarpoK. sinerissap ilå å-
ssersutiglnardlugo ilait taigoriardlå-
ka. Sisimiut kujatånit avangnamut
sineriak nåssiartuåråine ardlalingnik
nunamit KåmavigssaKarpoK. Simiutap
umiatsialivia, Inugsugtussup tunua,
Nipisat, Ukivik, Taseralik Agtuvdlo
tJmånå.
avdlanertat umiarssuait ukiariar-
tomeranut sårugdlit maligtaralugit a-
vangnarpariartortarput.
sinerissamik pårssissut umiarssuar-
niartariaKångitdlat. OKartarput avdla-
nertat umiarssuait nangminermingnit
sukaneruvatdlåKingmata inordlugit.
nunamit KamassariaKarput umiau-
ssartåinukåutalerunikit umiarssuit
sut uniuissussut påsissalisagaluarpait.
sinerissamik pårssissutitat suliniar-
nermikut nåmagineKångissusiat tai-
gutaisa erssersipåt taineKartaramik:
„amarniutit“.
atago ikissuseK patsisiginiåinarna-
go aulaniatårnerutineKariardlit ig-
dloKarfit umiarssualivine kisarsima-
rujugssuåinarnermingnit pigssarsine-
rusåput.
nunavtine kigdligerKussaK 6 sømi-
linut avasigdlineKarpat avdlanertat
nåmagigtaitdliusagunarput. åma av-
dlat nipanginarsinåuput nalungina-
miko piumariarunik isumagineKångu-
aratik kigdligerKussap iluane aulisar-
sinauvdlutik. aulajangigardle lands-
rådip kalåtdlitdlo piumassåt malig-
dlugo ima maleruartiniartariaKarpoK.
Frederik Lennert.
Sisimiut.
soKutigigtaitsumik
nåpautipiluit pivdlugit nakorsaune-
rup Atuagagdliutine agdlagarisså atu-
ardlugo agdlagaKarnigssavnut kaju-
mitsagtineKarsimavunga. Kalåtdlit-
nunavtine nåpautipilugtut taima a-
merdliartupilorujugssuarnerat uvagut
inflsugtut angnermik pissoKatauvfigi-
ssarput tusåginarnago mingnerpakut-
dlunit ilungersordluta suleKatauvfigi-
niartariaKarparput. tamåna pivdlugo
inusugtut akornavtine nipangersima-
neK utarKinarnerdlo pigilersimassar-
put iluvtine sordlanigsimassordlusoK
kångartiniartariaKarparput.
sineriagssuavtine isorartoKissume i-
nusugtorpagssuit pineKartumut nuéni-
ngeKissumut uvavtutdle isumalingmik
Kularnångitsumik entarsauteKartarsi-
måsåput. inusugtoKatika ilungersor-
dlunga Kinuvigiumavåka inuiait tai-
ma ikigtigaluta taima amerdlatigissu-
nik nåpautipilugtoKartartugut nakor-
sat ilungersordlutik sulineråne påsing-
nigdlutik ikiuniartarKuvdlugit, nipa-
ngersimåinarnatik.
soKutigigtåissuseK inusugtut akor-
Slort udvalg
FOTO - KINO
Skriv effer brochurer om
kamera og tilbehør
assilissutinut aforfugssainuidio
agdlagtitsivigssaK piniaruk
HILDING FOTO
Østerbrogade 25 — København 0.
Tlgr.-adrs.: Hllding Foto
iliorungnaerniarta
navtine angivatdlålersimaKaoK, KanoK
navianartorsiortiginermik påsisima-
ssaKångineK agdlåt erssertalerdlune.
tamåna kisitsisitigut nivtarneKartuti-
gut takussutigssaKartineKarpoK. ilu-
mut angnertumik påsititsiniartaria-
KalerpoK, nakorsat agdlagarissartagait
najorKutarinarnagit åmale nuna«ar-
fingne ikiOKatigit nakorsanit Kutdler-
saKartut aftenskolilunit avKutigalugo
inungnut nåpautipilugtåinartunut
navsuiaissariaKalingitdlat nåpautipi-
lup inunermut ajoKusisinauneranik?
filminik tupap imigagssavdlo ajoKusi-
sinaunerinik navsuiautinik sarKumer-
soKarérmat åma pitsaorKajaraluarpoK
nåpautipiluk pivdlugo påsissutigssa-
nik inusugtunut nivtarteriniartoKarsi-
naugaluarpat.
nåpautipilåp siaruarsimavatdlårne-
ranut tusåmanerdlugaunerput KanoK
agtigissoK påsisinauvarput FN-ip si-
larssuarme perKingnigssamik suliniar-
nerme KutdlersaKarfia ikiortigalugo
nåpautipilup nungusarneKarnigsså tai-
neKartalermat. nåpautinik angnertu-
nik inuiaKatigingnigdlo ulorianartor-
siortitsissunik silarssuarme sumilunit
pilersoKarångat sågfigineKartartoK i-
kiorsiutdlugo sulissoKalerumårsima-
VOK.
taimaingmat uvagut inusugtut a-
jornartorsiornerput agdlisartuåinarta-
riaKångilarput. utarKinarneK piung-
naerdlugo suleKataunialerniarta. aki-
ssugssåussuseKarneK, ingminut aula-
jangivigisinauneK, isumaliorsinauneK
ikioKatigingnerdlo avKutigalugit på-
singnigkiartortariaKarpugut. tamanit
angnerutitdlugit silatusårneK mianer-
ssornerdlo sagdliutiniartariaKardlutik.
Højskoleelev Valdemar Petersent
Knud Rasmussens Højskole,
Holsteinsborg.
2