Atuagagdliutit - 28.03.1963, Side 3

savat piaridordluasagpata
savårxat 18.000 ukiaro tuni-
neKarnigssåt ilimanarpoK
savat piaruissugssat 30.000-ugamik aitsat taima amerdlatigissut — savatdle inussutigssaKardluardlutik
hiardloriåumingnik amerdlåssuseKalersinåuput — savautigdlit peKatigigfeKarnen samarbejdsudvalge-
Karnerdlo ingerdlatsinermingne iluaKutigeidgåt — 500 sivnerdlugit savauteKaleråine aitsat iluanårute-
Kardlune ingerdlatsilertariaKarpoK — kinguårit m ardluk ingerdlaneråne angussat angnertoréKingma-
ta sujunigssaK savautilingmit Kaumassutut issigineKarpoK
~~ upernardluåsariarpat savautigdlit isumavdluaKaut savårautitårdluåsanga-
Samik. savat piaruissugssat aitsat taima amerdlatigiput 30.000 migssiliorami-
kik. ukioK ukiorigsåKaugut, taimågdlåt februare autdlartisimalermat angner-
m, k K’agssiarssungme pukak ajoKutauleraluarpoK. savanik ukiunerane ajutor-
toRångitsoK OKartariaKarpugut. ima isumavdluartigaugut sila ajoKutauvatdlå-
sangigpat sujorna 16.000 sivnerdlugit toKutat måna tikitdlugo savautigdlit tu-
n, ssaisa amerdlanerssarissait ukioK måna 2000 migssiliortunik amerdleriaru-
martut agdlåt neriutigårput. taima onartoK tåssa savautigdlit penatigit sule-
Katigigsut sujuligtaissuat Peter Motzfeldt, Igaliko.
^ardloriåumik amerdlisinåuput
' savautigineKartut sule amerdli-
erneKarslnåupat?
~~ nautsorssutigårput savat måna
amerdlåssutsimik mardloriautåinik a-
æerdlåssusigdlit Kalåtdlit-nunavtLne
P'gineKarsLnaussut nåmagtunik neri-
ssagssaKarUneKardlutik. savauteKar-
neK måna tut patajaitsigissumik inger-
hlåneKångikatdlarmat ardlaleriardlu-
'ne ukiordlunera ajunårutaorujug-
ssuartarpoK. sordlo 1948-me savat
'21.000-nik amerdlassusexaleraluarput,
aJUnårujugssuarneruvdle kingorna
1949-me 10.000-inångorput. tamatu-
ma kingonna amerdliartortuaramik
sujorna 27.000-nik amerdlåssuseKar-
Put.
— Kujatåne savauteKarflussut
tåssa Kenertaussåkutårtut sermi-
nik Kingugdlit. tduko Kanon amer-
dlatigissunik savanarsinaunerat
nii&igssorneKamissålerérpoK. 1961-
tme savautigdlit samarbejdsud-
valgidrwt ilaussortat Påmiut a-
vangnåt, tdstsa Avigait, tikitdlugit
misigssuiput. taimane påsivarput
savautenarnen K’anortup ernåni-
nåungitson periarfigssaKartoK.
sordlo Arsup ernåne savautilig-
ssuarnut sisamanut—tatdlimanut
najugagssarnigson sule savaute-
KarfiginenångilaK. Agdluitsup Iga-
Ukuvdlo kangerdluata akomåne
savautenarfit ilatemeKarsinduput.
tamånime Kavdlundtsianarfiusima-
ssut ardlagdlit sule najornenångit-
dlat. kujasingnerussume, Nanor-
tagdlip ernåne ama sule savaute-
KarfigsgaKarpoK. taimaingmat o-
Karsiniauvugut savautilingomiartut
sule nåmagtunik rmnasivfigssanar-
tut.
savauteKarfitorKanile savat a-
merdldssutsimikut kigdlilivfigine-
Karsinaunigssåt emarsautigissnria-
Kalerpon. savat nåmagtunik neri-
ssagsSanardlutik inusinaunigssåt
ernarsauiigisagåine nunap nang-
mineic inussutigssatigut Kanon tu-
nissisinautiginera puigortariand-
ngilan.
' Kalåtdlit-nunavta avatånit nu-
uastniartOKartarpa savauteKarniartu-
nik?
Grønland får ny
lønningslov...
(Portsat fra forsiden).
Grønland efter endt uddannelse i
Danmark, får eftergivet uddannelses-
siden, mens uddannelsesgælden skal
betales ved forbliven i Danmark. For
fremtiden får grønlændere mulighed
for frirejser til Danmark.
Det var skitseforslaget i hovedtræk.
Inde i bladet bringer vi ordlyden af
hele forslaget.
Skitseforslaget er som sagt endnu
ikke endeligt vedtaget. Næste skridt
bliver forelæggelse af forslaget for det
samlede G-60 udvalg på mødet i Kø-
benhavn den 2. april, hvor man lige-
ledes venter bred tilslutning. Derefter
er det meningen at sammenkalde
landsrådet til ekstraordinært møde,
hvor landsrådets fbrretningsudvalg,
der énstemmigt har godkendt skitse-
forslaget, forelægger dette for det
samlede landsråd. Ministeren for
Grønland skal først godkende, at
landsrådet samles til et ekstraordi-
nært møde, men datoen er allerede
fastsat til den 6. maj.
Skitseforslaget skal derefter fore-
lægges folketinget, og hvis det går
igennem, regner man med, at en ny
lønningslov for Grønland kan træde
1 kraft den 1. april 1964.
— danskinit savalingmiormiunitdlo
sågfigineKartarpugut. sordlo ukiox
måna Ivigtuine najugaKarsimassut si-
samat savautitårniardlutik nunasinia-
raluartut någgårsimavavut. tamåna i-
nulunertut påsissariaKångilaK. kalå-
leKativut sujugdliutdlugit ericarsauti-
gissariaKaravtigik någgårtaria-Karsi-
mavugut. erKaimassariaKarpoK uva-
gut savautigdlit amerdlanerit Kitor-
narpagssuasartugut inutigssarsiutivti-
nik inangitsissugssamik. sule savaute-
Karfiuslnaussut amerdlagaluartut kig-
dleKarmata avatånit nunasiniartunut
någgårtariaKartalerpugut.
sujuariartorneK angnertoKaoK
— savat amerdliartortitdlugit neri-
ssagssaKartiniarnerat ajornarsiartor-
pa?
— taima oKarsinåungilanga. nunau-
tit sanarfineKarnerat su'kasorujug-
ssuarmik ingerdlavoK. 1951-ime sa-
vautigdlit tamåkerdlutik pescatigiler-
put. måna 175 migssiliortunik ilau-
ssortaKarpugut. tåuko savautigdlit 98
procenterait. tåuko ardlaKångeicissut
tåssåuput avdlamik inutigssarsiute-
Karnermik saniatigut savauteitarner-
mik tapertagdlit. 1956-ime samar-
bejdsudvalge pilersineKarpoK, åmalo
taimane Købanhavinime ingmlkut atå-
ssuteKarfeKalerpugut. tåuko suliniar-
nivtine nakoKutigissorujugssuvavut.
— OKarsinauvunga samarbejds-
udvalg^ autdlartineranit ukiut
mardlunguinartut tåussuma aut-
dlartinginerane ukiune 40-ne angu-
ssarineKarsimassut angeruatainik
angussaKarsimavdluta. taimatut o-
Karnivkut narssautit ivigkanik ne-
rissagssåinik avdlanik nautitsivit
eruarsautigineruvaka. åma naut-
siveKarnikut sujuariartorneK ang-
nertoKaoK. savautigdlit ardlanaKi-
ssut sordlo kartofelinik ukiumut
nåmagtunik katerssissarput, agdlåt
ilait tunissanartardlutik. grøntsagf-
taoK kukukuteKarnerdlo savautig-
dlit aningaussarsiornerånut taper-
tauvdlualerput.
— ukiune kingugdliunerussune sa-
vanik amerdlileriarnerup nalåne ajo-
raluartumik nerssussuit ikiliartorsi-
måput. éssersutigalugo taisinauvara
Igalikume 1935—40-p migssåne ner-
ssussuit 30 migssiliortuinik amerdlå-
ssuseKartarput, månale Imugdlit mar-
dlulnåuput, K’agssiarssungme åma
nerssussuit amerdlajupgnaerput. isu-
maKarpungale nunguvingnaviångitsut
amerdliartorKilerumårtu'tdlo. ivigar-
torpatdlårnerssuartik pissutigalugo i-
kiliartuinaraluarput, fmugdle nutås
inussutigssanit avdlanit taorseriarneiK
ajomaKaoK timip pissariaKagainik
tunioraissugame — Imugtugarigåine,
punertugarigåine imugssuartugarigåi-
nilunit.
nunautit agdliartuinarput
— savautigdlit narssautaisa nautit-
sissarfit ukiune kingugdlerne amer-
dliartordlutigdlo agdliartorneråjnut pi-
ssutaunerpauvoK nangminerissaming-
nik traktoriutigdlit amerdliartorne-
rat. måna arfineK-mardluk traktoriu-
teKarput uipernåmutdlo tikisitsissug-
ssat mardlugunarput. traktorit ilua-
KutaoKaut pigingnigtumåungitsunut.
savautileKataussut åtartortarput pi-
gingnigtoK ingerdlatitsissoralugo ag-
ssatdlagterisitsissardlutik nalunaer-
Kutap akuneranut 15 kr-nik akiliv-
dlutik. savauteKarfiup kisime trakto-
riuteKaratdlarneranit sukaneroKissu-
mik måna iingerdlatitsisso«alerpoK.
nunauteKarfigssat sule sanarfinenå-
ngitsut ardlaKarput. savat nerissag-
ssait nåmagtut inautitdlo pigigåine
savau'teKarneK nunane avdlanisutdle
napavdluarsinautigisaoK." aussaK ki-
ngugdløK aussarigsårujugssuaravta
agsutdlo ivigånagkavta sivneKartor-
patdlårumanata januare autdlartilå-
ginartoK savanik pårssilerpugut. tai-
maingmat Kangamut .nalendutdlugo
pår ssineru j ugssuvugut.
— savanut nerissagssåtut ivigåinait
isumavdlutigineKångitdlat?
— angmagssait ineruvkautigssat ta-
pertagssåitut pitsaunerpåtut issigine-
Kartut amerdlanårdlugit pigssarsiari-
niarnøKartarput. a-ngmagssaKardlua-
rångat ilaKutarit atautsit put 200 a-
nguvdlugit angmagssissarput. åma
måna nøruvkautigssatut nutauneru-
ssutut tainøKarsinåuput rejbt Kale-
ruakue Narssamø sulivfigssuarmit pi-
nøKarsinaussut. tåuko angatdlånerl-
nait akexarput, Igalikumilo kg-rnut
7 ørilerdlugit pissarpavut.
savat auånik nutarterineK
— savat auat nutartemiardlugo a-
ngutikulunik Norgimit pissoKarniku-
VOK.
— Kalåtdlit-nunavttne savat Is-
landimérput 1932-p migssåne nu-
tartemenartutut onautigisinaussa-
vut. ukiune kingugdliunerussune
malugisimavarput savat sångitdli-
artortut kigaitSuarars'suarmik. ta-
mdna nukigtussusisigut, angissusi-
sigut, kinguågssiorsindususisigut
memorissusisigutdlo takusinausi-
mavatput. taimaingmat ukiut ar-
dlanalenissut angutikulunik Is-
landimit piggsarsinigssan kigsauti-
gisimavarput, Islandimile savat tu-
nitdlangnartumik nåpautenarmata
pigssarsinen saperavta savautivta
emardlisa ildinik Norgimit pissu-
nik angutikulunik sisamanik tiki-
sitsivugut. angutikulut tduko Ka-
non suniuteKarsimanerat sule o-
Kautiginen ajomanaon, Uperni-
viavsåunjgmile savautenarfiup pi-
ssortå savautigdlit samarbejdsud-
valgiata tugdliane atautsiminigsså-
ne påsissutigssanik samuminiar-
POK.
autdlartitut taorsigagssaisa
75.000 kr. inorneK ajorpait
— savautøKarnermik iliniarumasso-
Kardluarpa?
— Uperniviarssungme arfineK-pi-
'ngasunik iliniartoKartarpoK, ukiordle
måna iliniartut tatxllimåinåuput. sa-
vautigdlit pikorigsut åma savauteKar-
niartunit iliniarfigmeKartalernigssåt
samarbejdsudvalgime OKatdlisiginiku-
variput, landsrådimilo aussaK kingug-
dløK sarKumiuneKarsimassoK tusarpa-
ra. savautilingnut uvavtinut nuåner-
poK ilmiartitsmikut nålagauvfik u-
nangmigdlerftgisinauleravtigo. savau-
tilik autdlartenKånnermine 75.000 kr.
migssiliordlugit akiligagssaKarajug-
poK. boligstøttemit taorsigagssarsiv-
dlune igdlo, ørhvervsstøttemitdlo
taorsigagssarsivdlune savat inåt, nu-
naut ungalussaK, jnunalerinerme så-
kutit il. il. katitdlutik taima akeKar-
tarput. savautøKalerKårtut 200-nik
taorsigagssarsisineKarajugput — pl-
korigsugångamik. savautigdlit Kitor-
nagdlit 500 inordlugit savauteKarunik
savauteKarnermik saniatigut avdlanik
tapertaKardlutik inapaniångikunik na-
parKardlutik pissarput. savautit 500-
nft amerdliartortitdlugit pigigsåleri-
artortariaKaripoK.
— ukiune kingugdlerne Narssarssu-
arme baråkit savautilingnut agsut i-
luaKutauleraluartut ajoraluartumik
nungulerput. baråkit savanut inilia-
ralugit atordluarsinåuput, agdlåme
savautøKalerdlåt ilait autdlarKåumut
baråkip ilåne najugaKartarput. barå-
kitaoK iluaKu'tiginerisigut savautig-
dlit tamangajagdlumarmik måna i-
nautøKalerput.
— Kavsinit isumaginøKartarpoK u-
vagut umassutigdlit ikiorneKarpat-
dlårtugut. erKaimassariaKarpordle sa-
va uunavtine umassungingmat ava-
tånitdle erKussaungmat. savautøKar-
nøK atåsagpat savautigdlit ingming-
nut pigdliutigissariaKartarput. Kanga
umåssusilik sunalunit takussaK ,ta-
måt toKutagssatut issigineKarpoK.
umatitsissarnigssaK anguneKar-
mat kalåtdlit piniartut anersåvat
pigdliuteKarnikut avdlångortineKar-
poK. savautigdlit sujulerssuissuisa su-
junertaråt Kalåtdlit-nunavtine uma-
ssuteKarnerup sujumut avKutigssiu-
nigsså. savautøKarnerup ingerdlåne-
Karnera nålagauvfingmutaoK pigdliu-
teKarfiusimavoK, månale iluanåru-
tauvdlune ingerdlånøKalermat tamav-
tinut nuånerpoK; nålagauvfingne åma
agdlåt iluanåruteKartalerpoK.
sujunigssaK isumavdluarnaKaoK
— kinguårit mardluinait inger-
dlaneråne angussat angnertonissu-
tut OKautigisinauvavut. Igalikup
„kungia“ Amos EgedeugaluaK
1914-ime savautitårpoK, K’agssiar-
ssungme „kunge“ Otto Frederik-
seniugaluaK 1924-me igdlOKarfing-
mit autdlarpoK sujugdlersauvdlu-
ne inoKångikaluame savauteKar-
nermik autdlarnivdlune. tåuko er-
nere avdlanik ilanardlutik måna
savauteKarnermik ingerdlatsiput.
kinguårit tugdligssat angussariu-
mågagssait sule isumavdluarnarto-
Karneruput. tåukume suliaK pit-
saunerujartortumik ingerdlåkiar-
tugagssaråt. tamatigutdle inusug-
tortavtinut erKaisitsissutigiuagar-
put tåssa ugperilertarianaråt ang-
nerussumik suligunik aitsat pig-
ssarsiagssat angnerujumårnerat. u-
kiarme tonutagssat tunineKarneri-
sigut savautigdlit pigssarsiait
700.000 kr. migssiliordlugit amer-
dlåssusenarput, toKorainermilo su-
lissut 90.000 kr-nik aningaussarsi-
simåput. uvavtinut nuånerpoK i-
nutigssarsiuterput taima angner-
tutigissumik pigssarsissutaussaler-
mat. ingerdlatsinivtine tunissat
sapingisamik akisunerpautinenar-
nigssåt anguniarsimångilarput ni-
orKutigssiornerup ingminut aki-
lersinaulernigssåta anguneKarnig-
sså suleKatauvfigerusugsimagavti-
go. tamåna uvdlume angusimagig-
put OKarsinaulersimavugut.
— ukiaro Islandimut tikerårtitsi-
ssugssauvuse?
— sujulerssuissunut ilaussortat tat-
dlimat nuliaitdlo autdlartugssåuput
septemberime sapåtit akuinerine mar-
dlungne Islandime tikeråsavdlutik Is-
landime nunauteKarnermut tungassu-
nut ministeriaKarfiup tikerårtaisut.
aulajangersimavarput Otto Frederik-
seniugalup ernera angajugdleK Hansé-
raK tåussumalo nulia åma peKatåu-
sassut. nunavtmit Islandimut uterne-
ralo taimågdlåt akiligagssarisavarput.
KtlanåiKaugut, savauteKarnikut avdla-
ne ingerdlatsinøK påsissaKarfigineru-
tåssåuput Kalåt-
dlit-nunåne reje-
nut nalorssuit a-
torneKarnerssait.
Den kongelige grønlandske
Handelime piårnerpåmik pisia-
rinexarsinåuput.
yjristensens
il; VAADBINDERI %
SKAGEN • TELF 414 77 • ETABL.1879
sinåusagavtigo savautiløKativut tikit-
dlugit takussaKarfigisagavitigik. suju-
lé KujåssutigssaKarfigingårpavut, tå-
ssa -Kanga -KavdlunåtsiaKarfikut ang-
nermik måna uvagut savauteKarfigi-
gavtigik.
meruunik niorKutigssiorneK
— savåme merKuinik niorKutig-
ssiorneK agdliartorpa?
— taima OKarsinauvugut. åma ag-
dliartorumårtoK neriutigårput sordlo
Igalikume sujornale savat merKule-
rinøK atuarfingme faginut ilaulermat.
1920nP kinguninguagut arnaK islandi-
mio merKulerinermik iliniartitsiartor-
toK K’aKortume erKånilo angalavoK.
taimainernit savat merKuinit nuerssa-
gagssaliat suliarineKartalerput. Igali-
kume inuerssagkat nuerssagagssåi-
naitdlunit savautigdlit peKatigigfiånit
pisiariortorneKartarput tunérKingne-
rine iluanårutigilågkat peKatigigfiup
pissardlugit. mentunik igdlaerineK
agssåinarmik ingerdlatdlugo kigåina-
Kingmat igdlaerumik 7000 kr-lingmik
Igalikume savautigdlit peKatigit pisi-
nikuput. taimaingmat igdlaerissarneK
sukanerussumik ingerdlåneKartaler-
poK, merKut igdlaigkat angerdlarsi-
mavfingne KivssineKåinartardlutik
nuerssarneKartardlutigdlo. savat -mer-
Kue tamarmik nunavtine niorKusia-
rineKartariaKaraluarput.
Hans Janussen
3