Atuagagdliutit - 28.03.1963, Síða 4

sujunersut migssingersersut nunavtme
akigssautit pivdlugit inatsisigssamut
måne ilångupavut sujunersutip migssingersersutip G-60-ip
underudvalgiata suliarisimassåta onausertai, Nungme atautsi-
minerme akuerssorneKarsimassut
I. anguniarniagagssaK
kalåtdline inutigssarsiornerup pior-
sarncKarnigssa inuiaKatigitdlo kalå-
liussut ineriartortineKarnigssåt angu-
niagagssarititåuput. anguniagagssaK
tamåna kalåtdlit danskitdlo suleKati-
gingneratigut anguniartariaKarpoK.
tungaviginiagagssaK tåssauvoK ka-
låtdlit nangmingneK auIajangéKatau-
sinauvdlutigdlo akissugssaoxatauv-
dluinarnerat.
inoKatigingne tamane inuit nåmag-
sissartagaisa akigssarsiarissartagaisa-
lo ingmingnut atanatigigtarnerat Ka-
låtdlit-nunånisaoK akuerssårtarianar-
POK. tamåna anguneKarsinauvoK akig-
ssautit åmalo tunissat aké kalåtdline
nåmagsissaKartarnermut såkortune-
russumik atåssutenalerpata. kalåtdlit
sulerusussutsimik ingmingnutdlo ta-
tiginermik aitsåt pigissaKarsinåuput
periauseu tamåna tungavigineKaler-
pat.
II. aningaussarsiat manåkorpiaK
pitsångorsarneKarnigssånut
pissutiginiagkat
sorssungnerup soraernerata kingor-
natigut kalåtdlit inuniarnermingne
KanoK agtigissumik Kanordlo akisuti-
gissumik atuissarnerat pingasoriauti-
ngajavingmik agdleriarsimavoK. ka-
låtdlit amerdliartuinartut ajorpatdlå-
mgitsunik aningaussarsissalersimaga-
luartut avguaKatigigsitamik inunerme
atugaussut pitsaussungitsutut oKauti-
gissariaKarpoK. nautsorssutime sor-
dlo takutipåt Kalåtdlit-nunåne inu-
ssup atautsip avguaKatigigsitamik
realindkomstia Danmarkip ilaine av-
dlane realindskomstip agfarivdluå-
ngikålunit.
udvalge isumaKarsimagaluartoK
akigssarsiat tunissatdlo aké månå-
' korpiaK ilåtigut agdlisitariaKartut,
tåssa nunanut avdlanut tunissag-
ssiornerme amigartorutinik agdli-
saissugssamik, iliutsit taimåitut a-
ningaussautøKarriikut imungårtu-
mik anguniagagssautitaussumut a-
kerdliussariaKångitdlat.
udvalgimime isumaKartOKarpoK u-
kiune aggersune aningaussarsiorni-
kut ineriartorneKarumårtoK nunaKar-
fit ilaine sulivfigssualiortitsinerup,
kalåtdlit aulisariutaisa mikigissag-
ssåungitsumik amerdliartornerisa ki-
salo kalåtdlit iliniartineKarnerulerne-
risa kingunerånik. taima ilimasung-
nermut tungavigineKartut ilagigujå-
taoK ukiune kingugdlerne sulivfigssuit
angussarissartagaisa pitsångoriartu-
lersimanere. aningaussarsiornerup tu-
ngåtigut Kalåtdlit-nunåta sujunig-
ssaine isumavdlutigissariaKartut tå-
ssåuput igdloKarfit sulivfigssuaKarfit.
kisiåne inutigssarsiornerup sulivfig-
ssuartigortitaujartornera inuitdlo ig-
dloKarfingnut aulisartoKarfiussunut
mugterneråt imåinaK inertugssåungit-
dlat.
tunissagssiorfit mingnerussut ilait
amigartorutaussardlutik ingerdlåne-
Karput, åma nautsorssutigineKarsi-
nåungilaic tåukua amigartorutaisa a-
tautsimut katinerat tunissagssiorne-
rup agdlineratigut nungutineKarsi-
naussoK. nunaKarfitdle tåukua amer-
dlanertåine tunissagssiorneK suliag-
ssaKartitsiniardlune ingerdlatinarne-
KaratdlartariaKarpoK igdloKarfit nug-
terusugtunut tamanut inigssaKaler-
nerat tikitdlugo.
taimåitumik udvalgip pissariaxar-
tutut issigå tunissagssiornerup aula-
jangersimassumik nålagauvfingmit
tapissuteKarfigineKartaratdlarnigssåt,
tak. VII. tapissutit tåukua sujunig-
ssame aningaussarsiat tungaisigut i-
ngerdlatsinigssame tungavigssaussug-
ssåuput nutaussut.
III. aningaussarsiat
pitsångorsagaunigssanik
sujunersutit
A. sulinerme akigssarsiat
amerdlineKarnerat.
sujunersutiginiagkat suliarineKar--
neråne isuma tungavigineKartuartoK
unausimavoK aningaussarsiat pitsé-
■ngutait tuniuneKartariaKartut ukua
sujunertaralugit: tunissagssiordluar-
inerulerneK, inuit atausiåkåt angner-
tunerussumik suliaKarnialernerat, ki-
siåne avdlatut ajornavigtinago inu-
tigssarsiornerme akigssaiautinik ag-
dlisaissungitsumik.
1) tunissat aké
agdlissutaussugssat aningaussar-
tagssaisa KanoK agtiginigssait under-
udvalgip migssiliukånigkamik aulaja-
ngerniariarpago tunissagssiat tamat
tungaisigut isumaKatigingniarnerme
tungaviglneKartugssat KGH-p sulia-
riniartugssauvai. akinutdle tungassu-
tigut avdlångutigssat tungaisigut ma-
leruagauniartugssat måkua underud-
valgip ilalerumasinauvai:
a) ukiup KanoK ilinera maligtara-
lugo aulisagkat akisa avdlångo-
rartitaunerat agdlisarneKåsaoK.
pivfigssame aulisardluarfiuner-
paussume akiussut sapingisamik
agdlinavérsårtineKåsåput.
b) nunap ilåne najorKutaralugo a-
kinik åssigmgisitsineK piorsar-
neKåsaoK, akit ingmingne av-
dlånguteKartitaunerisigut ima-
lunit pigssarsiat avguagaussar-
nerata (udbyttedeling) angner-
tunerulersitauneratigut, tåssa
bonus tunissagssiorfit atausiå-
kåt angussainut atavdluinaler-
. sitdlugo.
c) tamåkua saniatigut niorKusiat
ilaisa aké Kumut åmutdlo av-
dlångortitertariaKarput nuna-
nut avdlanut tunississarnerme
angussaussartunut nåpertune-
rulersfniardlugit.
2) akigssautit
najorKutagssatut issigalugo: åssigi-
ngitsunik akigssautigdlit tamarmik
procentinik aulajangersimassunik
KagfaivigineKåsåput. nunalisitatdle a-
kigssautait Kagfangneuåsångitdlat.
taimåitordle nåmaginångitsoK una,
åssigigsunik suliaKaraluartut atorfi-
nigtitausimanerme åssigingissutit ma-
ligdlugit åssigingitsorujugssuarnik a-
kigssausersugaussarnerat, nungutfni-
artariaKarpoK, tåssa akigssautit ilaisa
avguaKatigingnermit angnerussumik
ilaisalo mingnerussumik Kagfangne-
Karnerisigut.
a) iliniarsimångitsut
avguaKatigigsitamik Kagfautaussug-
ssap KanoK ilivdlune tuniuneKarnig-
sså pivdlugo isuma tungaviginiagag-
ssaK månaussariaKarpoK sulissartut
namagsissaKarnerussartut piukunar-
nerussutdlo angnerussumik Kagfaivfi-
gineKåsassut; åmale grundløn Kagfar-
tariaKarpoK.
åpasingnerpaussunik akigssarsiag-
dlit åssigingnerulersitsiniardlune ta-
pisiarikit
nerissagssat mamartut
pisianik Kulåne taineKartunik pissag-
ssaKartitaussugssåungingmata ani-
ngaussat ima imalo amerdlatigissut,
tak. VIII, tåukua sulivdluarneruler-
nigssamut kajumigsautisiagssåitut i-
nimingnerneKåsåput. akigssautit Kag-
farneKarneråne periautsit ukua ar-
dlåt atorneKarsinauvoK:
grundlønip KagfarneKarnera
personlig tillægit imaKalo kvali-
fikationstillægit KagfarneKarnerat.
„stabilitetstillæg“ (tutsuviginå-
ssuseK, nugtaKåtangineK il. il. piv-
dlugit tapisiat) ukiup ingerdlane-
rane atausiardlutik ardlaKångitsu-
■nguariardlutigdlunit tuniunøKar-
tartugssat.
pigssarsiat avguarneKartarnerat
angnertusisineKarsinauvoK suli-
ssartunut aulajangersimassunik a-
kigssarsialingnut, imaita sulissar-
tut fastiungitsut pinagit, tugtitdlu-
gusaoK. årKigssussinerdle tamåna
taimågdlåt sulissartut iliniarsimå-
ngitsut ilåinut amerdlångitsuinar-
nut atusinaussugssauvoK.
akkordernøK sapingisamik ang-
nertunerpåmik atorniarnøKasaoK.
pivfigssamile aulajangersimassu-
me avguaKatigigsitamik akigssar-
siaussartumit nutåmit Kagfasing-
nerungangikunik aitsåt akkorder-
nerme akiussartut agdlisineKéså-
put.
b) iliniarsimassut åmalo niuvernerme
agdlagfingnilo ikiortut GAS-imut
atassut.
tåukua Kagfautigssait avguaKati-
gingnermit KagfasingnerussariaKåsa-
gunarput, åma tak. a.
tamatumunga pissutiginiarneKartoK
tåssa iliniarusungnerulersitsiniarneK
åmalo suj uline taineKarérsutut åssi-
gikånilersitsiniarnøK.
c) isumaKatigissutit maligdlugit a-
kigssautigdlit GAS-imut atassu-
ngitsut (telegrafistit, teknikerit,
nåparsimassunik pårssissut il. il.)
månåkut pissarnertut danskit isu-
mauatigissutait piungnaerdlugit pe-
Katigigfit sujunigssame Kalåtdlit-nu-
nånut tungassunik isumaKatigissute-
KarfigineKartåsåput. isumaKatigissutit
tåukua nunalisitanut pinarnatik nu-
nalisitåungitsunutaoK tungassusåput.
isumaKatigissutit akigssautinik ima
imalo itunik atåussissugssåungitsutut
arKigssuniarneKartåsåput.
d) tjenestemandit
Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit i-
natsimut atautsimut katerssorneKåså-
put, taimalo inatsit tjenestemandinut
nunalisitanut, nunalisitåungitsunut
kalåtdlit-tjenestemandinutdlo atu-
tugssåusaoK. maleruagagssaK tåuna
atutisaoK pineuartoK grønlandsmini-
steriame atorfeuarpat atorfeKångig-
patdlo åssigingmik.
x) ingmikortume tåssanitut månåkut
nunalisitatut taimågdlåt atorfinig-
tineKarsinåuput.
kalåtdlit-tjenestemandit nunalisi-
tåungitsutdlo akigssautait procenti-
mik avguaKatigigsitsinikut pinøKar-
tumik KagfarneKåsåput. kalåtdlit-tje-
nestemandit ilait iliniardluarsimaner-
paussut tutsuviginarnerpaussutdlo tai-
måitoK avguaKatigigsitsinikut pissa-
mit angnerussumik Kagfausigaussa-
riaKarput, imaKale avdlanik avgua-
■Katigigsitsinikut pinøKartumik Kag-
fauteKartitaussariaKångitsoKarslnau-
vok, tak. ingmikortup matuma aut-
dlarKautå.
e) aulajangersimassunik akigssarsia-
lingnut tamanut atutut; nunalisi-
tat kisimik pinatik.
kalåtdlit Kavdlunåtut oKalug-
dluartartut tapisiagssaKartitåuså-
put. tapisiat tåukua tåssåusåput
akigssautit ilait procentit aulaja-
ngersimassut. årKigssussineK ukiu-
ne Kuliugatdlartune atutugssåu-
saoK, tauvale erKarsautiginøKåsav-
dlune atufnartitaunigssånut tunga-
vigssaKarnersoK.
B. inugtut atugarissanik
pitsångorsainiarnerit
udvalgime tamarmiussume méra-
Karnermut tapisiat åma/imalunit ig-
dloKamermut tapissutit agdlissat ang-
nerungåtsiartumik soKutigineKarsi-
måput. isuma tamåna underudvalgip
ilalersinauvå nåpertututut åmalo a-
nguniagagssautitaussumut akerdliu-
ngitsutut issigigamiuk.
taimåitumik sujunersutigineKar-
POK,
1) méraKarnermut tapisiat ukiu-
mut 200 kr. atulersinøKåsassut
mérKat Kavsiunerat mérKavdlo
normo Kavsiunera nautsorssuti-
ginagit. tapissutit akilerneKartå-
såput ukiup atuarfiussup ukiut
pingitsornane atuarfigssautitau-
ssut kingugdlersåta nånera ti-
kitdlugo.
2) boligstøttemut akiliutigssanut
nutålianut tungassunut tapl-
ssutaussartOK agdlineKåsassoK.
agdlissutigssap angissusigsså
boligstøtterne maleruagagssiat
månåkut atutut nutarterneKar- .
nigssåt sujunertaralugo mini-
steriap udvalgiliarisimassåta er-
sserKingnerussumik erKarsauti-
gisagå.
3) isumaliutigineKåsassoK pissaria-
KånginersoK niorKutigssat pi-
ssariaKarnerussut tungaisigut
tapissutaussarérsut agdlisav-
dlugit.
landsrådip uparuarsimavå inuit a-
tugarissåinik pitsångorsainiardlune
månåkut tuniuneKartartut angniki-
patdlårtut taiméitumigdlo årKigssu-
ssinerup piorsarnøKarnigsså pissaria-
KalersimassoK. pitsångorsainerme a- ,
kigssauiautit landskassep aningau-
siarissartagaisigut pinøKarsinåungig-
pata nålagauvfik tapissuteKartariaKå-
saoK sujunertamut aulajangersima-
ssumut inimingnigkanik imalunit pi-
ssariaKalerfiatigut atorneKarsinau-
ssugssautitaussunik.
IV. realløningit tunissatdlo
akisa sujunigssame
KagfangneKartarnigssait
sujunersutiginiarneKartunut isuma
tungaviginøKartoK nåpertordlugo ani-
ngaussarsiatigut pitsångorsaisinaussa-
riaKarpoK tunissagssiornerup agdliar-
tornerata ilutigalugo agtikutigissånik.
tåssa Danmarkip ilaine avdlane piv-
figssap tamatuma atunerane akig-
ssautitigut avdlångorneK Kalåtdlit-
nunåne akigssautit Kagfasissusiånut
suniuteKartugssåusångilaK. isuma ta-
måna realløningit tungaisigut pitså-
ngorsaissarnigssamut tungassuvoK,
nautsorssutigineKardlunile nominal-
lønningit pissarnertut pristal malig-
dlugo regulererneKartåsassut.
udvalgip isumå unausimavoK Ka-
låtdlit-nunåne najugaKartut tamar-
mik sujumukarnigssamut nunap av-
Kutigssautisinaussai åssigigsumik a-
tortariaKarait.
åssigingmik piningnigssamik isu-
map kingunerisa ilagåtaoK aulaja-
ngersimassunik akigssarsiagdlit ta-
marmik akigssarsiaisa kalåtdline
pristal maligdlugo åssigigsumik — nu-
nalisitat nunalisitåungitsutdlo tamar-
mik — regulererneKartarnigssåt, tå-
ssa ukiume autdlarnerfiussume (naut-
sorssuinermut tungavigineKartume)
akitsutit pivdlugit tapissut 0 autdlar-
Kautigalugo. regulérinerme pissagssa-
rititaussut (portioner) akigssautitigut
årKigssussinerup atulersitåungikat-
dlarnerane tuniuneKartugssat grund-
lønimut tapissutigineuartåsåput.
1. GAS-imut isumaKatigissutit
nunanut avdlanut tunissagssiorner-
me sujuariarneKarsimanera malugi-
neKarsimagångat GAS-imut isumaKa-
tiglssuteKarnerne aulajangerneKartå-
saoK aningaussarsiaussartut agdlissu-
taisa ilait KanoK angnertutigissut a-
kigssarsiortunut pissagssaritinøKåsa-
nersut.
2. tjenestemandit reallønisa
pitsångutait
tjenestemandit ingmikortuisa ta-
marmik isumaKatigissutit maligdlugit
tapisiagssait aulajangerneKartåsåput
akigssautit Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
isumaKatiglssutine aulajangerneKar-
simassut tungavigalugit.
isumaKatigissutit maligdlugit tapi-
siat ukioK nautsorssuinermut tunga-
vigineKartoK sujorKutdlugo tuniune-
Kartut grundløninut tapissutiginøKar-
tåsåput, taimalo — akitsutit pivdlugit
tapisiat åssingånik — ukiume naut-
sorssuinermut tungavigineKartume i-
sumaKatigissutit maligdlugit tapisiar-
taKångitsumik autdlartinøKartåsaoK. »
3. sumivfik maligdlugo
åssigingissutit
sujunersutigineKarsimavoK akig-
ssautit tunissat-akisalo tungaisigut
Kagfainerit taimågdlåt nunap ilaisa
aulisartoKarfiussut igdloKarfine atu-
tineKåsassut. kisiåne tåukua avatane
atugardliorneKarnerungmat åmalo ig-
dloKarfit sule nugkusugtunik tamanik
inigssaKartitsinatigdlo sulivfigssaKar-
titsingingmata udvalge isumaKarpoK
ukiune nautsorssuinermut tungavigi-

anOlI
ANGLI ilugdlex pifsaussoK
med omløbssmøring, hærdede
lejesøler og lejer af kobber-
bly bronce.
Dieselmotorer
4-takt, 10—225 HK
Marine-motorer
enten med skrue med vendbare
blade og reduktionsgear
eller med fast skrue og reverse-
reduktionsgear.
Stationære motorer.
Diesel-generatorer
og andre dieselaggregater.
Verdenskendt —
den er bedst og den er dansk.
kåvingnermigut uliater-
tartoK lejesøleré må-
ngersagkat, lejeré kå-
ngusangmik aicerdlorta-
lingmik b roncemigdlo
sandt.
DIESELMOTORIT
4-takf, 10—225 HK
Marine-motoril
ulutitertagkanik sarpigdlit reduk-
tionsgearigdlitdlo imalunit au-
la jangigkanik uteriarsinaussu-
nigdlo sarpigdlit reduktions-
gearigdlit.
motorit aulajangersimassumik
inigsslsimassut, Diesel-genera-
torit motorérKatdlo avdlat die-
seliussut.
silarssuarme tamarme nalune-
KångitsoK — pitsaunerssaussoK
danskitdlo suliåt.
A/s HERMAN SVENDSEN
GLOSTRUP DIESELMOTORFABRIK
GASVÆRKSVEJ 3, GLOSTRUP
TELEGRAMADRESSE: SVENDSENHERM.
4