Atuagagdliutit - 16.01.1964, Page 7

runaviångitsoK. nautsorssutigingila-
vutdlun.it tamatuma nalåne 3. realime
iliniartussugssat 200-t migssigiguna-
gait (1. ama 2. realime iliniartussar-
tugssat 8., 9. klasserne atuartartugssa-
nut UånguneKarérput).
ilimanarnerusinauvordlunit 15.000-it
ernåne nautsorssutigissariaKåsassut.
klasserne atautsime atuartartugssat
avguaKatigigsitdlugit 20-t ensainut
nautsorssukuvtigik ama mérKat atuar-
tut uvalikut soraiårnerussalernigssat
anguniasaguvtigo init atuarfiussut a-
torfigssaKartitavta 700-t sivnersima-
gunarpait. åma ilångutdlugit atorfig-
ssaKartisavavut børnehaveklassenut
mfirKanutdlo ingmikut ajornakusoru-
texartunut atuarfiusinaussut atuartit-
sfssutinilo ingmikut itune (sananerme
il. il.) atortugssat. tamåkulo ilångu-
ssoriaruvtigik tåssaua atorfigssaKarti-
tavta 850-it inusavait.
måna igdloKarfingne asimioKarfing-
nilo atautsimut klasseværelseKarpu-
gut 260-it migssåinik.
1975-ip migssåne nautsorssutigisa-
varput asimioKarfingmiut mérartaisa
amerdlanerssait atuartitaunermikut
pitséngorsaivfigineKarsimåsassut. ta-
måna sujunigssame erKoriaivfiginiå-
savdlugo a j ornakusor toruj ugssu vok
måna aulajangersimassumik ilisima-
rérsinåunginavtigo inuit igdloKarfing-
ne asimioKarfingnilo KanoK avguåusi-
majumårnersut. kisiåne nautsorssuti-
gisaguvtigo mérKat asimioKarfingmiut
5. klassemit 9. klassemut igdloKarfing-
nut atuariartortineKåsassut inigssior-
tariaKåsaoK 800-t patdligdlugit real-
skolemitunut inusugtutdlo atuarfini-
tunut inigssiat saniatigut.
atuartitsissussugssat pissariaKa.ru-
mårtut nautsorssorniarnerat ajorna-
kusornerujugssuvoK. atausiåkåtigut
navsuiangikaluardlugo OKautigisinau-
vara 1975-ip erKåne 800-t inornagit
atorfigssaKartitugssaujumåravtigik. i-
liniartitsissut tåukua igdlugssanarti-
niarnigssåt åma aporfiusinauvoK ang-
nertdK. nauk iliniartitsissut åiparigku-
tårtut pigssarsiarisinaunigssåt naut-
sorssutigissariaKåsagaluardlugo åma
kalåtdlit iliniartitsissut ilaisa nangmi-
nerissamingnik igdlOKarnigssåt ilima-
gisagaluaruvtigulunit KularnångilaK
inigssiat 500-t inornagit atorfigssanar-
tugssaujumårput.
G-60-ip iliniartitaunermut tunga-
ssutigut aningaussartutigssanik naut-
sorssuinerane aningaussarpagssuit sa-
naortornermut atugagssatut nautsor-
ssutigineKartut 165 millionit migssi-
gissait sunut atorumårnersut kisitsisit
atordlugit sujuline taigugkama ersser-
sipåt.
fagskole NGngmifugssax
atuarungnaeréraluaråine sungiusar-
neK ingerdlatenutagssauvoK. lærlinge-
Karnerme inatsit nutåK maligdlugo
suliagssat ilait agssagssomermut, niu-
vernermut agdlagfingnilo suliagssat
Kalåtdlit-nunåne inerdlugit iliniame-
Karsinångusåput. suliagssane tåuku-
nane sungiusarumårtugssat amerdlå-
ssusiat aulajangerneuarumårpoK su-
jugdlermik sulissugssat Kavsit atorfig-
ssaKartineKarnerånit kisalo åma ili-
niarfigssaussut KanoK amerdlatigine-
rånit, sorunalume Danmarkime su-
ngiusarnigssaK ajornåsångilaK suliag-
ssane Kalåtdlit-nunåne nåmagtunik
iliniarfigssartaKångitsune — ingang-
mik atuagarssornerme ingerdlarKing-
niartunut.
niuvernerme agdlagfingmilo iliniar-
nigssaK maskinat, sananeK, KalipaineK
elektricitetimutdlo tungassut Kalåt-
dlit-nunåne ingerdlåneKarsinåusagu-
narput. tåukua saniatigut aulisartut,
umiartortut arnatdlo iliniagagssaisa
ilait måne pineKarsinåusåputaoK. su-
ngiusagagssat sujuline taigugkama a-
tuagarssorfiginigssåt igdloKarfingne
Kavsinguane eKikarsimåsaoK uvdlukut
atuarneruvdlune ukiut iliniarfiussut
ingerdlaneréne pissartugssauvdlune.
atausiarnane taineKartarérpoK
Nungme lærlinginut atuarfigssap —
centralfagskolip — sananeKarnigsså
piarérsarneKalerérsoK 1968-imilo ini-
sangatineKartOK. atuarfigssaK tåuna
iliniartunut avatånit aggersunut inig-
ssaKartugssåusaoK — imaKa 225-t
migssåinut — ininik atuarfigtaKåsaoK
sutdliveKåsavdlunilo agssagssornerme
suliagssat éssigingitsut najorKutaralu-
git årKigssussanik, tåukunungalo ilåu-
såput aulisartunut umiartortunutdlo
atuarfigssat.
åssigingitsunik iliniagaKartut ukiup
ingerdlanerane nikitautdlutik atuar-
tartugssåusåput atuarfik atorsinauni-
ne tamåkerdlugo atordluarneKarniå-
sangmat. taimåitumik ilimanarsinau-
vok ukiup ingerdlanerane atuartunit
800 -nit avKusårneKartarsinåusassoK.
atuarfik aulajangersimassumik su-
juligtaissoKåsaoK atuartitsissutinilo
åssigingitsune sordlo agdlagfingmiug-
ssanut, teknikerinut umiartortunutdlo
iliniartitsissugssaKåsavdlune. åma su-
lissartut ingmikut iliniagaKarsimå-
ngitsut kursuseKarnigssånut atortar-
tugssåusaoK, inusugtume agfaisa mig-
ssait måna taimåitunut nautsorssu-
ssagssaugunårput.
iliniartitsissut aggersilat
iliniartitsissugssat atuartitaunerat
iliniartitaunerup ineriartornerane pi-
ngåruteKardluinartut årdlerKutausi-
naussutdlo ilagåt.- taineKarérpoK 1975-
ime iliniartitsissut 800-t migssait ima-
Ka atorf igssaKartitugssauj umårivut.
uvdlume iliniartitsissut agfait migssi-
liungajagdlugit tåssaorérput autdlar-
titat, iliniartitsissungorniartutdlo uv-
dlumikornit amerdlanerungigpata
Danmarkimilo iliniarsimassut ikigtui-
nait Kalåtdlit-nunåne atorfinigtardlu-
tik autdlartitat ukiune tugdlerne a-
merdlissorujugssusåput, atuartitsine-
ruvdlo angnersså tåuko najorKutara-
lugit ingerdlåtariaKåsaoK. ilimagisi-
nauguvtigik seminariame nutåmik år-
Kigssiissame iliniartut sujugdlit 1964-
ime atualisassut sujugdlit 1968-ime
inertugssåusåput, naugdlo neriugisi-
nåusagaluaruvtigo ukiumut inertartut
avguaKatigigsitdlugit 15-iussaleru-
mårtut tåssaKa 1975-ip tungånut iner-
simassugssat 120-t sivnersimåsavait.
1975-ip tungånut kalåtdlit iliniartit-
sissut ilait utorKalinertik pivdlugo av-
dlamigdlunit pissuteuardlutik atuar-
fingme suliimgnaersimåsassut naut-
sorssutigissariaKarpoK. taimåitumik
inertartut amerdlanerssait tåukunu-
nga iaortaussariaKåsåput. Kularnångi-
laK 1975-ip ernåne iliniartitsissut aut-
dlartitat 500-t 600-tdlo akornåne ator-
figssaKartikumårivut iliniartitaunikut
ineriartorneK kigsautigissan nåpertor-
dlugo ingerdlåsagpat.
sujuline taineKartutigut påsineaar-
sinaugunarpoK ukiune aggersune ili-
niartitaunikut suliagssaK angnertoru-
jugssussugssaungmat. ukiune tatdli-
mane pilerssårusiaK 1963-ime suliari-
neuartoK najorKutaralugo ukiut tåu-
kua ingerdlanerane init atuarfiussut
150-it migssigissait sananeKartugssåu-
put, téssa sanaortorneK autdlarterér-
poK. kisiåne erKaimassariaKarpoK su-
j umungåtsiarssuaK pilerssårusiorne-
Kartugssaungmat pilerssårusiornig-
ssardlo nalornissomartorpagssuarnik
ilaKartugssaungmat — ingangmik nu-
naxarfit mingnerussut emarsautigi-
gåine. nunaKarfit mingnerussut ili-
niartitsissulerniarneråne aj ornakuso-
ruteuartartugssauvugut åma åndg-
ssuinerit kukulugtornemik ilaKångit-
sortugssaussarnaviångitdlat ukiune
måkunane inuit nunauarfingnut av-
dlanut eKiteriartuårnerat nalorninar-
toK pissutigalugo.
Chr. Berthelsen.
eskimut oicalugtuagssartånit navssåt
Canadame igdlukusiortartut eskimut Alaskamit Canada avKU-
sårdlugo Kalåtdlit-nunaliarsimanerånut påsissutigssanik nutå-
nik navssårtorsimåput, agssagkatdlo ilåinit påsineKarsimav-
dlune eskimut ukiut 4000-it matuma sujornagutdle issigtut
nunatåine inusimassut.
ilisimatut igdlukunik agssaissartut
eskimut Alaskamit Canada avKusår-
dlugo Kalåtdlit-nunåiliarsimanerånut
/ugpernarsautigssanik nutånik nav-
ssårtorsimåput.
Canadap avangnarpasingnerssåne
nuname eskimunut nunagineKarsorisi-
mångisaraluame 700 kilometerinik iso-
ra-rtussusilingme aussaK måna navsså-
KartoKarsimavoK ilåtigut eskimåt
ukiut 4000-it matuma sujornagut ta-
måne najugaKarsimanerånik erssersit-
sissumik.
agssaisitsinerit Canadap katerssu-
,gaus.ivigssuanit sujulerssorneKarput
aussardlo måna ingerdlåneKardlutik
nunat ingmikortuisa aulajangersima-
ssut misigssorneKannerånut tungatit-
dlugo. tåssalo sorssungnerssup ki-
ngugdliup kingomagut nunap issig-
tortåne misigssuinerit 20-gssåt, suju-
lerssortauvdlune issigtune misigssui-
neme ingmikut sungiusarsimassoK W.
E. Taylor. numa misigssorneKartoK
Cape Parry-mit Cambridgep kanger-
dliumarnga anguvdlugo angnertussu-
seKarpoK.
Wellingtonip kangerdliumarnata
påvane Victoriap KeKertåta krujatå-tu-
ngåne igdlOKarfingmit Reginamit 2000
kilometerinik avangnarpasingneruti-
gissume igdlukusiortartut navssåråt
Dorset-kulturip pingorKårfigisimasså,
eskimut issigtup ikangisigsuane KerKa-
nilo naj-ugaKartut autdlarnerfigisima-
ssåt. nautsorssutigineKarpoK igdlukut
tamånitut ukiut 2000 1500-vdlo Kri-
stusip inungornerata sujornagut naju-
garineKarsimåsassut.
nagguveKatigit Dorsetit sujugdler-
sauvdlutik sermerssup tunuarnerati-
gut nuna tamåna inuvfigilersimavåt.
navssårineKartut eskimut Alaskamit
Canada avKusårdlugo Kalåtdlit-nunå-
liarsimanerånut Ungavavdlo kanger-
dliumarnanut pisimanerånut ersser-
Kigsunik påsissutigssaKartitsiput.
KGH-p niorKutaisa
ilai akitsoriartut
iukiup Kångiutup ingerdlanerane
KGH-p aningaussartutai angnertiknik
agdleriarsimåput, sulissut aningau-
ssarsiaisa agdleriarnerat angnermik
tamatumunga pissutauvdlune. tamatu-
ma saniatigut nior»utigssat pisiarior-
tonneKarnerussartut ilait sordlo au-
marssuit, Kissuit, sukut Kajussatdlo
ukiune ardlalingne akikitdliartoralu-
ariardlutik 1963 autdlartisimalermat
akitsoriarujugssuarsimåput, taimaing-
mat niuvertarfingme pisiarinerine a-
kiussut iKagfagtitariaKalerdilutik. nior-
Kutigssat jånuårip autdlarKautånit
1964-imit akitsorneKartut ilait 1963-ip
ingerdlaneranile akitsorneKartariaKa-
raluarput iniuvernerup avdlane inger-
akit nutåt ukuput:
igfiaK KaKortøK, angisoK ........... 20 ørimik akitsorneKarpoK
igfiaK KaKortoK, mikissoK .......... 10 ørimik akitsorneKarpoK
Landbrød ........................... 20 ørimik akitsorneKarpoK
sigte, angisoK...................... 30 ørimik akitsorneKarpoK
sigte, mikissoK ................... 15 ørimik akitsorneKarpoK
surbrød ............................ 20 ørimik akitsorneKarpoK
tebolle ............................ 3 ørimik akitsorneKarpoK
wienerbrød I ...................... 3 ørimik akitsorneKarpoK
wienerbrød II ....................... 3 ørimik akitsorneKarpoK
dlåneKartarneratut ingerdlatsineKa-
raluarpat. Kangale akitsortar.iaKarsi-
magaluartut ilagait igfiat KaKortut å-
ssigissaitdlo Danmarkip ilaine avdla-
ne akigititanit mingnerussunik uvav-
tinit Kangale akeKartmeKarsiméput.
igfiat KaKortut åssigissaisalo Kalåt-
dlit-nunåne ukiortåmit aké Dan-
markip ilaine avdlane akiussunut na-
jorKutagssatut Københavnime igfior-
tut peKatigigfiata najorKutagssatut
nalunaerutigisimassaisut agtigiput. ig-
fiaK KaKortordle mikissoK 10 ørimik
angisordlo 20 ørimik igfiortut peKati-
gigfiata akiussunut najorKutaritinia-
gåinit akikineruput.
1,20 kr-
0,60 kr-
0,85 kr-
1,70 kr-
0,85 kr-
0,85 kr-
0,25 kr-
0,38 kr-
0,28 kr-
-mut.
mut.
■mut.
■mut.
■mut.
-mut.
■mut.
mut.
■mut.
igfiap akia avdlångortineKångilaK,
sule isumaKaravta tapissuteKartarni-
kut igfiaK akitsornavérsårtariaKar-
toK. igfiaK sule 76 øreKarpoK, taimalo
Danmarkip ilaine avdlane akigititau-
ssumit mingneroKissumik akeKardlu-
ne.
niorKutigssat pingåruteKartut avdlat
aikinit avdlångortunit taisinauvavut
■mågarinap ikilop KerKanut 20 ørimik
akitsorneKarnera sukutdlo kilop Ker-
Kanut 40 ørimik lakitsorneKarnerat.
tåuko akitsoriarnerånut pissutauvoK
niorKutigssiarinøKarnerine atortut a-
kitsoriarnerat; pingårtumik sukugssat
akitsoriarujugssuarsimåput.
niorKutigssat atausiåkåt, sordlo na-
migssiliortut ilait 150 migssiliortut a-
kitsoriarput. akitsoriartut tåssåuput
niuvertunut tunissaKartartunit pisia-
rinerine akiliutaussartut agdliartui-
narnerat pissutigalugo Kangale akit-
sortariaKarsimagaluartut. akitsorne-
Kartutdle ilaKutarit aningaussartutåi-
nut suniuteKangårnaviångitdlat.
niorKutigssat atausiåkait, sordlo na-
tigssiat, akitsungåtsiarnerånut pissu-
tauvoK nunalisineKartartut Kanganit
pitsaunerulernerat. GTO akuerssisit-
dlugo aprilimit 1963-imit natigssiat
Dansk Standard nr. 1031 pitsaoKissut
avdlatutdlo ajornartumik akisuneru-
ssariaKartut nagsiutarsimavavut.
Den kongelige grønlandske Handel
sign. Hans C. Christiansen
C. Gerlach-Nielsen
For kvalitetens skyld

pi
(fflr — hver dåse er fyldt
r med friskplukkede
C-vltaminrige ærter
— KlvdlertQssat tamarmik
Grtanlk C-vitamlneKardluar-
tunlk nunlangnlutå aKer-
dlortlgaussunik ImaKarput
Ungavap kangerdliumarnane, Wel-
lingtonimit 1400 kilometerinik kit-
dliuvdlune kangigdliussoK, 1959-ime
nagguveKatigit Dorsetit sujugdlit
navssårfigineKarsimåput.
aussaunerane agssainenne igdluku-
siortut nunaKarfiusimassorpagssuit
navssåriortorpait såkutitdlo atortutdlo
avdlat eskimunit sananeKarsimassut
2000 migssaine amerdlåssusigdlit. Ca-
pe Parryp erKåne igdlukoK agssang-
neKarsimassoK najugarineKarsimavoK
ukiut 800 matuma sujorna tikitdlu-
git. eskimut igdlumik tåussuminga sa-
inasimassut inuit siåmariartorsimane-
rat erssersipåt ukiut untritigdlit ar-
dlaligssuit Alaskamit Canadap issig-
tortågut Kalåtdlit-nunåliariartorner-
mingne, kulturilo Thule-kulturimik
taineKartartoK, tåssångalo kulturimit
eskimut månåkut inussut nagguve-
Karput.
Berhard Harbourip erKåne igdluku-
siortut navssåråt aussame aulisagar-
niarfiussarsimassoK Dorsetit sujugdlit
najortarsimassåt Kristusip inungorne-
ra ukiunik 200-nik sujoricutdlugo a-
torneKartarsimassoK. igdlukoKarfit
avdlat arfineK-mardlussut Welling-
tonip kangerdliumarnanit Cambrid-
gep kangerdliumarna tikitdlugo siå-
marsimåput.
agssaineritaoK eskimut nunaKarfigi-
simassaisa sujugdlerpåt ilåne Bylotip
KeKertåme Baffinlandip erKånguani-
tume ingerdlåneKarput pigssarsiviuv-
dluardlutik, tåunalo igdlOKarfingmit
Ottawamit 2500 kilometerinik avang-
nardliuvoK.
eskimut kinguåvisa, tåssalo kalåtdlit
■soKutigingitsorunångilåt Canadame
påsiniarneKartut eskimut kulturito-
Karssuånut tungassut Canadame påsi-
ssat Kavdlunåt igdlukusiortartut nav-
■ssåvinut sanigdliutdlugit KanoK åssi-
gissuteKartiginersut pisanganardlui-
narpoK, imaKalo påsissat tåuko ing-
mingnut katiteriaråine eskimut oKa-
lugtuagssartåt åssiliångordlugo sarKu-
mersisinauvdlugo.
Fyllas Banke portugalimiutdlo
danskit nålagkersuissut nunanik
soKutigingnigtunik atautsiméKateKar-
nikut Kalåtdlit-nunåne aulisartunut
kigdligerKussaK avasigdlisiniarpåt 3
sømilinit 12 sømilinut, sordlo Islandi-
me aulisartunut kigdleKarfik taima-
tut avasigdlisineKarsimassoK.
Kalåtdlit-nunåne landsrådip 1963-i-
me atautsiminermine isumaKatigissu-
tigå portugalimiut umiaussårKanik
aulisartut akuerineKåsassut 12 sømi-
lip iluane aulisarsinaunigssamut.
■uvanga landsrådimut ilaussortau-
ssuguma portugalimiut aulisartut pit-
sut åma akuerssårsimåsagaluarpåka,
imaKale aulisarfik atauseK erKarsauti-
galugo akuerssissut tamåna kalåtdlit
aulisartuinut nuånerpatdlångilaK. må-
ne erKarsautigissara tåuna ikåner-
ssuaK Fyllas Banke, Kalåtdlit-nunåne
aulisagaKarnerpåt ilåt, Nåp avater-
piånitoK, tåussuma ilairujugssua nu-
namit 12 sømilinit timerpasingneruv-
dlune.
portugalimiut aulisartue sujornagut
aulisautåinarssortarsimagaluartut må-
nale ningitagarssulersut upernåkut
Kalåtdlit-nunånukarångamik ilarpa-
rujugssue Fyllas Bankep timånut ki-
sartarput.
■umiarssuårKat tamarmik umiau-
ssårKatik 70—80 imånut ningitarpait,
ningitagkersorfigssartigdlo avguatå-
riardlugo ningitsissardlutik, umiau-
ssårKanut inigssaKardlualersitdlugo.
taimaingmat aulisarfit pitsaunerpåt
ilåne kalåtdlit aulisarniarnigssåt a-
jornakusortugssauvoK takornartat au-
lisartue isumaKatigiungnaertomeKå-
sångigpata. taimailiornigssardle pissa-
riaKartugssåungikaluarpoK kigdleKar-
fiup avasigdlisineKartugssap iluane
avdlane portugalimiunut aulisarfig-
ssat nåmangmata.
ikånerssuaK Fyllas Banke pingåru-
teKåsagaluaKaoK Nungme sulivfigssup
aulisagkanik pilersorneKarnigssånut.
Johs. Larsen.
København
Kernesundt dansk smør og ost
Fornuftig morgenmad er betingelsen for humør og
arbejdslyst hele dagen. Derfor spiser jeg smør og
ost hver eneste morgen!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
KingnarKisitsut
uvdlåkorsiutit nalerKutut uvdloK nåvdlugo nuånår-
dlunilo sulivdluarnigssamut aulajangissussarput.
taimåitumik uvanga uvdlåt tamardluinaisa puner-
sortardlungalo imugssuartortarpunga!
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe
7