Atuagagdliutit - 16.01.1964, Qupperneq 9

kalåtdlit savautiligtavta ilaisa Islandime savautileKatimingnut ukiarme ti-
kerårnerat Danmarkime Kalåtdlit-nunånilo OKartugssaussunit nuånarineKa-
ngilaK ersissutigineKarmat savautigdlit uternermingne Islandime savat nåpau-
taisa ajoKutaorujugssuarsimassut ilåinik nagsatanarsinaunerat. nåpautit ersi-
gineKamerpaussut mardluk tåssa mædi åma paratuberkulose 1933-me savanik
Tysklandimit pigssarsissoKarmat Islandimut erKunenartut. nåpautit nuna ta-
måkingajagdlugo siaruåuput ajunårutaorujugssuardlutigdlo. nautsorssutigine-
KarpoK nåpautit pissutigalugit ajunårutaussut 1937-mit 1960-imut islandimiut
aningaussåinik een milliard kr. migssiliortunik amerdlåssuseKartut.
savat nunanit
minga toKussutilik angmaråine ,taku-
neK ajornartångilaK puå mardloriåu-
misut angitigilersimassoK. savat nå-
påumik tåussuminga nåpartut tama-
tigut toKussarput, savatdlo nåpaute-
icartut 10—20 procento ukiumut tOKu-
ssarput..
— nåpaut téuna inungutiniardlugo
1945-mit 1953-imut angnertorujugssu-
arnik iliortoKarsimavoK. nunap ilå
nåpauteKarfiussoK angnertungitsuku-
tårdlugo ungalortiterneKarpoK unga-
lugssianik ardlalingnik umtritilingnik
kilometerinik takitigissunik, savatdlo
ingmikortune aula j angersimassunltut
tamarmiik toKorarneKarångata tama-
avdlanit pineKangisainasaput
taima OKartoK tåssa Islandime umassut nakorsaunerat, savat
nåpautaisa nunanit avdlanit pigssarsiarineKartut akiorneitar-
nerine nålagauvfik een milliard kr.-nik aningaussaiarersordlo.
nåpautit åssigingitsut pingasut
savat Karakulfårinik taineicartartut
pigssarsiarineKarput savat merKue
kussanarnerulerdlutik åmit savauti-
lingnut iluanårutaussarnerat angner-
tunerulerniåsangmat. savat pigssar-
siarinøKarmata mianerssutigineKarsi-
kut savat inunertik tamåt akiussutig-
ssånik pigssarsisineKartarunarput.
— savat paratuberkulosimik nåpau-
tigdlit inalugait ajoKuteuarfiussarput,
inalugkat aserukiartuårtardlutik mar-
dloriåumigdlo silissuseKalertardlutik.
sava nåparsimassoK tingmilertarpoK
tuma kirigorna savårKat savat nåpau-
tenångitsut ptarait taorsiuneKartardlu-
tik. nåpauteKarfiussune savat katit-
dlugit 600.000 toKuneKarput savårKat-
dlo nåpauteicångitsut 200.000 taortau-
tineKardlutik.
taimåikaluartoK nåpaut sule nu-
ngutivingneKångilaK. nunap ing-
mikortuine pingasune savat 18.000
ukiarme tonutagssauput kingumut
nåpauteKarfiulersimassune.
nåpautit avdlat
— nåpautit avdlat Kalåtdlit-nunå-
nisaoK nåpautigineKarunartut ilåt tai-
sinaussara ateKartlparput Fjbrusjogur,
umassut nakorsaunerat OKarpoK. —
tåuna savåraat inordlåt sianiutimtkut
nåpautigåt erKumitsoK. matuma su-
jornagut savat nårtussut sigssap er-
xåne nerisineKarajugput, taimalo Ker-
Kuarpagssuarnik ama nerissardlutik.
savårKat savat KerKuartortarsimassut
piarait nåpåumik taineKartumik nå-
parajugput inuniariardlutigdlo imalu-
nit inunermik kingunitsiå'ngua.
— nåpautip misigssomeragut påsi-
nexartarpoK savårKat amaitdlo kå-
ngusangmik amigauteKartarunartut.
savat nårtunerine imigait kångusang-
mik akussaråine nåpaut pingitsome-
KarsinauvoK.
— nåpaut savårKat nårdlugtarnerat
savårKat sapåtip akuneranik atautsi-
mik utorKåussuseKarneråne nalingi-
naussorujugssuvoK, pingasunik-tatdli-
manik utorKåussuseKardlutik nåpar-
tarmata Korsorpalugtumik tingmig-
dlutik, tingmilernermi.ngnitdlo nalu-
maerKutap akunere mardluk-pinga-
sut Kångiutinartut toKussardlutik. sa-
vat iviangé nåpåumik tåussuminga ta-
matigut tunitdlagtivfigssauiuartarput.
nåpaut akiomeKalertarpoK savårKat
inunigssåt «åumåmik atautsimik su-
jorKutdlugo, savårKatdlo tigssalugtar-
neKartarput i-nunerånit nalunaerKutap
akunere 24 Kångiutinagit. taisinauva-
ra 1961-i.me savårKat nårdlugtarne-
rånut kåputigssat serum 364.000-riar-
dlume kåputigssa« vaccinilo 584.00-ri-
ardlune kåputiigssaK måne suliarisi-
magigput. nakorsautit tåuko kåputig-
ssatdlo avdlat Islandime atorneKale-
riartuinarput.
— nåpautit avdlat savanit toKu-
ssutaussartut taineKarsinåuput
puangne iloKutinilo Kumat. savat
KumaKartarnerat ima ajOKutauti-
gilerpoK savat ukiumut mardlo-
riardlugit tigssalugtarneKartaler-
dlutik. savat KumaKarnerssaussar-
put neriniarfitik aulajangersima-
ssut ukiup ilarujugssua uteitåtår-
figiuarångatigik.
— Kumarssuit amerdlivatdlårtina-
vérsårdlugit åma angnertorujugssuar-
Et glimt fra beboelseslængen. Man
kan bl. a. se tre senge i forlængelse
med hinanden, kun adskilt af brædde-
væg. Det var tjenestepigernes senge.
Overfor dem, kun adskilt af midter-
gangen, findes karlenes senge.
islandimiut sapfngisartik tamåt kultu-
ritorKamingnut tungåssuteKarfunik tå-
matsailiufput, amerdlaKissune kater-
ssugausivit fåssauvdlutik naussorigsai-
ssuf igdlutoKait. una Glaumbær ukiut
20 matuma sujorna aitsåf inuisa Kimå-
simavåt.
naussut tamarmik atortineKarput. ty-
skit umassunut nakorsaisa ugpernar-
sausigagssaråt anguti'kulut 20-ussut
perKigsussut tunitdlangnartunigdlo
nåpauteKaratik, savatdlo Islandimut
perKårnerimingnit Kåumatine sujug-
dlerne mardlungne KeKertånguame
Reykjavikip erKånitume ingmikorti-
tåuput. nåpaut mædi tåssauvoK tnå-
pautit åssigingilårtut mardluk. åipå
mædiveiki 1934-me påsineKarpoK åi-
pålo purramædi 1939-me paratuber-
Ikulosilo 1938-me. taima OKalugtuartoK
tåssa umassut nakorsaisa Kutdlersåt
Påll a Pålsson iliniarnertut nåpauti-
nik misigssuissarfiåne Keldurimik ati-
lingme Reykjavikip avatinguaniturne
pulårtitdluta; imalo nangigpoK:
— påsissavut nåpertordlugit sa-
vat nunanit avdlanit pigssarsiari-
neKångisåinåsåput. puagtigut nå-
pautit savat nunane kiangnerussu-
ne ajoKutigingisait nunane issig-
tune sordlo Islandime Kalåtdlit-
nunånilo ajoKutaorujugssuarsinåu-
put. nåpautinik misigssuissarfik
måna 1948-me pilersineKarpoK sa-
vat nåpautaisa taineKartut misig-
ssorneKarnigssåt pissutigineruv-
dlugo. savat nåpautaisa ilåinut a-
kiussutigssat serumit vaccinitdlo
måne åma suliarissarpavut, uma-
ssut nakorsåinit, naussorigsaissunit
toKoraivingnitdlo nagsiussat mi-
sigssugarissardlugit åmalo inuit
virusimik pissutcKardlutik nåpau-
lanerine misigssuissarpugut.
W- *mwim** ...................
paratuberkulose nungutitauvou
— Keldur pilersineKångikatdlarmat
umassut nåpautait misigssorneKartar-
put iliniarnertut atuarfiåne nåpauti-
nik misigssuissarfingme, savatdlo nå-
pautait tunitdlangnartut kigaitsuarar-
ssuarmik népautaujartuårtartut ang-
nerpåmik påsiniarneKarsimåput, åmå-
taoK Keldurip pilersineKarnerata ki-
ngorna. ukiut ingerdlaneråne savat
paratuberkulosimik inåpautånut akiu-
ssutigssamik kåpumik KanoK iliordlu-
ta sanasinaunerput påsiartorparput,
'kåputdlo ukiut Kulit sivneKartut Is-
landime atorneKarpoK. nunap ilaine
nåpauteKarfiussune savårKat tatdli-
manik-arfinilingnik Kåumatigdlit ta-
marmik kaporneKartamigssåt inåssu-
tigineKarpoK. atausiardlune kapissini-
Den islandske befolkning gør, hvad
den kan for af bevare, hvad der har
tilknytning til landets gamle kultur.
Mange sfeder er museerne gamle
bondegårde. Denne bondegård
Glaumbær blev beboef indfil for en
snes år siden.
Kdumatitdlo pingasut arfinigdlitdlunit
nåparsimarérångame tOKussardlune.
savat nåparsimassut nåparsimanertik
malungnarserKajångitsoK tunitdlaisi-
naulerértarput.
mædi sule nungutitaungilau
— savat mædimik nåpautigdlit to-
Kunigssåt Kåumatinik ardlalingnik su-
jorKutdlugo nåpaut takuneK ajorna-
rungnaertarpoK. nåpautip tunitdlåu-
neranit sarKumerneranut uvdlorpag-
ssusinaussarput, amerdlanertigut u-
kiut mardluk-pingasut tunitdlåunerata
kingorna aitsåt påsineKarsinaulertar-
dlune. savat nåpåumik tåussuminga
a j OKutigdlit anertika j assuararssuå-
ngortarput, savalo nåpåumik tåussu-
inuit inaisa ilanit åssilissaK. takuneKar-
sinaussut ilagaif sinigfit pingasut uigu-
lerit falulersuinagkaf nunåume kivfat
arnat sinigfigisimassait. fåuko akiåne
inip igdlua'tungåne fpuf kivfaf angu-
tit sinigfigisimassait.
puilassut kissarfut Islandimut pingå-
rutilerujugssuput. auna puilassut ki-
ssartuf figssalugfarfut silarssuarme
angnerssåt figssalusaersimassordle,
De varme kilder befyder en meget
sfor rolle for Island. Her er ver-
dens største geysir, der dog er holdt
op med af slynge kogende vand
op i luften.
mik sulissoKarpoK. Kumarssuit åssi-
gingitsut pingasut Islandimiput, tåu-
kulo piarait putdlartaussaussut imer-
mik imagdlit savat Karasåine, puåine,
tinguine nåvisalo iluine itarput. Ku-
marssuit ilåt atauseK nerssussuarne
inungnilo agdliartorsinauvoK, Kumar-
ssuitdle Kingmine teriangnianilo u-
massuput. Kingmit akugtungitsumik
KumaiarneKartarput, Kumatdlo piaråi-
nik putdlartaussanik imerm'ik ima-
lingnik tOKoraivingne katerssuissoKar-
tarpoK.
— nerssussuit nåpautait tunitdlang-
nartut Islandime nåpautigineKartut i-
kigtuinåuput suniuteKangåratigdlo.
nerssussuit sakiagdlåtåt nåpautigine-
KångilaK, åmalo umassut siggungmi-
kut kukivfangmikutdlo nåpautåt sule
Islandimut dngusimångisåinarpoK.
histerpagssuit tunitdlangnartunik nå-
paut enångit diat.
nuagdlungmut misigssuiviuvoK
— matuma sujornagut OKautigine-
Karérsutut uvavtinut nagsiuneKartut
misigssortarpavut, misigssuinivtalo ki-
ngorna nåmagsisinaussavut nakorsar-
tarpavut. 1961-ime umassut ilait ili-
vitsutdlunit misigssugagssavut 33.000
nagsiussarsiaråvut, ukiordlo tåuna å-
massut aue åssigissaitdlo misigssu-
gagssavut 5300 migssiliortut nagsiu-
ssarsiaralugit.
— nåparsimavingnit nakorsanit-
dlo nagsiussorneKartut åma mi-
sigssugarissarpavut nåpautit viru-
simit pilersitat sunersut iluamik i-
lisimaneKångikångata påsiniarta-
ravtigik, nåpautitdlo virusimit pl-
ssuteKardlutik tunitdlåussortut ka-
puinikut siaruatsailineKarnerat
malingnauvfiginiardlugo misigssui-
ssardluta. åmåtaoK sulivfik Island
tamåkerdlugo nuagdlungmik påsi-
kop kogende vand gi-
ver en herlig bouillon. Brug
Vitamon som kraft til suppe,
sauce og sky. Bland pulveret i
raspen til f: eks. fiskefilet og
koteletter — og i kogevandet
til ris eller pølser — det giver
en pikant smag.
niaissarfiuvoK, perKingnigssaK piv-
dlugo FN-ip ingmikortortasarfia
tamatumane Kutdlersaralugo.
— nunaut Keldur iliniarnertut a-
tuarfiata nåpautinik misigssuissarfia-
nut tuniussarå. misigssuissarfiup ig-
dlutå, Umassunut itunitdlagtisimassu-
nut init, Qmassut inait avdlat il. il.
åma nålagauvfiup akilineragut sana-
neKarput. misigssuinerme atortut a-
merdlanerit igdlutdlo iluine pigissat
avdlat Amerikamit pigssarsiarineKar-
put, tamåkuninga pisinigssamut ani-
ngaussauteKarfik The Rockefeller
Foundation 200.000 dollarsinik tuni-
ssuteKarmat. igdlut tamatuma kingor-
na sananeKartut nangmineK aningau-
ssarsiavtinit nålagauvfingmitdlo aki-
lernøKarput.
— suliagssat amerdlaKissut suliari-
niarpavut; ajoraluartumigdle sule a-
merdlanerit suliarineK saperatdlar-
•dlugit. sulissuvut ikigtunguput, tai-
maingmat nåmagsisinaussavut kigdle-
Kardlutik. erKaimassariaKarportaoK
nåpautit misigssugarissavut sivisoru-
jugssuarmik påsiniartariaKartartut
nåpautit kigaitsuararssuarmik sarKu-
meriartortarnerat sivisoKissumigdlo
nåpautaussarnerat pissutigalugit.
PICCOLO BOX repræ-
senterer en helt ny radio-
idé: hjemmets trans-
portable modtager,
uafhængig af ledninger og
kontakter, fordi den har
indbyggede antenner og
spiller på otte alm. stav-
lygtebatterier. PICCOLO
BOX kan tillige fås med
netdel, så den også kan
til§Juttes lysnettet.
7 bølgeområder-naturligvis
omfattende FM. Meget
stor, overskuelig dobbelt-
skala. Hør PICCOLO BOX,
den vil afgjort imponere
Dem. Kabinet i teak
eller palisander.
En ny ven
af huset -
spiller
for Dem
overalt
PICCOLO BOX radio isumagssar-
siaK nutårdluinauvoK: igdlume nå-
laorut angatdlåncKarsinaussoK, led-
ningit ikitautitdlo pissariaKartingi-
lai ilumigut antenneKarame batte-
ritdlo ulamertut arfineK pingasut
ingerdla tigalugi t.
PICCOLO BOX ingnåtdlagissamut
atassartutut åma pineKarsinauvoK,
taimalo åma ingnåtdlagissamut
atåssuserneKarsinauvdlune.
Kinerdierfigssat bølget 7 — såruna-
me åma FM ilauvdlune. angisåru-
jugssuaK, ersserKigsumigdlo mar-
dloKiussamik skalalik. tusarnåruk
PICCOLO BOX, iluarivdluinåsa-
vat. Kissungmik pitsagssuarmik
teakimik palisanderimigdlunlt Ki-
ssugtalik.
igdlume iklngut nutåu —
sumikaluarunilunit
tusamårtikåtit!
LINNET & LAURSEN A/S
Apollovej 31 — Københ. Vanløse
9