Atuagagdliutit - 16.01.1964, Síða 17

*
tunumiut OKalugtuait OKalualåvilo
afuagkiortup Jens Rosingip erKumitsuliortuvdlo Sven Havsleen-Mikkel-
senip aluagkiarssuat: SAGN OG SAGA FRA ANGMAGSSALIK (Ang-
magssalingmil ilsarnilsanik oKalugfuat oKalualåtdlo) mana sarKumersi-
mavoK Nationalmuseumip Angmagssalingme 1961 inungnut fungassu-
ligut misigssuisilsinerane kingunerissagssaful neriutigissal sujugdlersatut.
atuagaK KaKutigordluinartoK, atua-
garujugssuaK kussanartordlo kimut-
dlunit Kalåtdlit-nunfinik kalåtdlinig-
dlo soKutigingnigtumut pingårutileru-
jugssuaK Københavnime sarKumersi-
mavoK naKiterisitsissarfingme Rho-
dosime, naKitertineKartoK National-
museumimit åma Det grønlandske
Selskabimit, tåssalo atuagaK SAGN
OG SAGA FRA ANGMAGSSALIK,
agdlagtuvdlune Jens Rosing åssiliar-
talersorneKarsimavdlunilo Sven Hav-
steen-Mikkelsenimit.
atuagaK takutineKarpoK National-
museumime katerssusimatitsinerme,
tåssanilo OKalugtuput rigsantikvar,
professor P. V. Glob, Det grønlandske
Selskabip sujuligtaissua, Nationalmu-
seumime overinspektør, dr. scient.
Helge Larsen, atuagkiortoK Jens Ro-
sing, erKumitsuliortoK Sven Havsteen-
Mikkelsen ama Kalåtdlit-nunfinut mi-
nistere Mikael Gam.
atuagaK pingårtumik tungaveKar-
Pok Angmagssalingme 1961-ime Na-
tionalmuseumip inuiaKatiglssutsimut
tungassutigut Kalåtdlit-nunåne misig-
ssuisitsineranik tåssane Jens Rosing
åma Havsteen-Mikkelsen ilausimav-
dlutik. amåtaoK atuagkap tungavigai
Jens Rosingip åkåta, Kalipaissup pa-
lasivdlo Peter Rosingip Angmagssa-
lingme palasiutitdlune ukiune 1921-
mit 1934-mut katerssugai angnertoru-
jugssuit agdlagtugkatdlo Jens Rosing-
ip angutåta, palase Otto Rosingip, su-
liariarsimassai ukiune 1934-mit 1940-
mut Angmagssalingme palasiutitdlune.
nalunaeruterpagssuarne ateK taine-
icartuartartoK tåssauvoK ajoKiuneK to-
KorérsimassoK Karl Andreassen. tåu-
name ajoKiuneruinångilaK, kisiåne
åma inuit ilerKuinik OKalugtuåinigdlo
ilisimassoru j ugssuaK OKalugtuatdlar-
Kigsorssuardlo ikinguminut Knud
Rasmussenimut agsut suniuteKarsima-
ssok kalåtdlit OKalugtuait OKalugtuar-
siaitdlo tåmatsailiniardlugit suliniar-
nerane. Karl Andreassenip agdlagtu-
gai Kalåtdlit-nunåta Kanganisauneru-
ssortå pivdlugo atuagkianut tungaviu-
ssarérsimassut atuagkamut tåssunga
åma pingåruteKardluinarsimåput.
atuagkap åssiliartalersuissua Sven
Havsteen-Mikkelsen Angmagssagdlip
navssåringnigtuata Gustav Holmip er-
nutarå, Kissungme kigartugkanik Kav-
sinik pitsauvdluinartunik Kalipauti-
lingnigdlo kussanartunik 12-inik atua-
gaK åssiliartalersorsimavå, tåukulo ta-
marmik atuagkame erKartorneKartu-
nut påsisimangnigdluåssusermik ta-
kutitsissuput.
atuagkap tåussuma kussanartup na-
KiterneKarnera tapersersorneKarsima-
vok Det grønlandske Selskabimit, Ny
Carlsbergfondimit åma konsul George
Jorck nuliatalo aningaussauteKarfia-
nit.
Angmagssalik 1894-ime niuverto-
KarfingortineKartoK islandimiut OKa-
lugtuatOKåinile erKartorneKarérsima-
vok, taimane ukiunilo untritilingne
tugdliussune inue inorutsitungajak er-
KartorneKarsimavdlutik. 1752-ime Pe-
der Olsen Walløep tunumiut inuviu-
ssutut oKautigai. niuvertoKarfiuleme-
rata nalåne Angmagssalingme erKå-
mioKarfianilo inuit katitdlutik 247-
uput — amerdlångeKissut, agdlåme
inuit ikiliartorsimåput kångnerssua-
Kartarnerit akiniaivdlunilo toKutsi-
ssarnerit „ilerKorerKussåine" atortori-
neKartut pissutigalugit. Kilerutit ta-
måko nanertutaussut aitsåt atorung-
naerput kristumiussuseK atugauler-
mat. uvdlumikut Tuno 2,725-nik ino-
KarpoK, tåukunångalo 220 måna Ang-
magssalingme inuput.
OKalugpalårpagssuit atuagkamitut
ima iluarsartuneKarsimåput pisoKau-
nerssait ukiunik 20—30.000-inik piso-
KåussuseKartut sujugdlersåuput. Ka-
ngarssuaK eskimut kilivfangniartugat-
dlarnerénit nagguveKarput.
tugtuniat
tugtuniartartut nalånit erKartugag-
ssat nutårdluinait sarKumerput. Ku-
nitse oKalugtuarpoK:
— taimane tugtuniatdlarKingnerpåt
ilåt tåssauvoK angåkorssuaK tusåma-
ssaK. tugtuniarångame OKartuåinar-
tarpoK: „pangnerup nagssungmigdlu-
nga tOKUsagaluarpanga Tålin-ip kig-
dlinganut iliumårpavsinga. tåssångfi-
nit Kimerdlorsinåusavåka tugtoKarfik
alianaitsorssuaK åma sikorssuit imar-
dlo, puissit najugarssue. KaKugo „Kar-
timaitsingoruma" (toKusimaleruma)
piniarnise issigingnårdlugit nuånari-
ssåsavåka". ukiap uvdluisa ardlåne
pangnermit såssussissumit nagssung-
mingneKardlune toKutauvoK, taimåi-
tumigdlo erKaimassarparput „tugtup
toKutå“tut. ilaKutaisa kigsautigisså
nåpertordlugo Tålinip kigdlinganut
ilivåt. kingornatigut tugtuniat tugtu-
nik Kamalerångamik toKussoK iliver-
mit nuissoK takussarpåt piniarnertig-
dlo Kimerdlorå.
Kilika pivdlugo oKalugtuame kingu-
singnerussume Asinerup OKalugtuåne
europamioK sarKumerpoK. ilåtigutdlo
imåipoK:
— uvdlut ilfine Kilika Katångunilo
angut silåinarigsardlutik pisugtuarput.
ingerdlatitdlutik taserujugssuaK taku-
lerpåt. sinfine ingnerujugssuaK nao-
ralaorpoK. Katångutigit sok taima pu-
jortiginersoK \ påsiniardlugo ornigpåt
påsinerdle saperdlugo. angutisiaming-
nut angerdlaramik aperåt: „sormitau-
vauna pujorssuaK taima sualugtigi-
ssok nunamit naoralaortoK?" anguti-
siåt akivoK: „ornisångilarse, tåssame
pujortitsissut umatitaKarneK ajorput".
„sorme pujortut umatitaKarneK ajor-
pat?“ Katångutigit aperiput. „tåssa“,
angutisiåt oKarpoK, „ingnerssuarme
saviminiliortuarput, inuitdlo savimi-
niliortartut perKarnitsoru j ugssuput.
tåsséngåinaK ilartik tigusinaussarpåt
ingnermutdlo nalutdlugo. taimågdlåt
nutaråtdlagkångame, tauvalo Kanait
takisut tigoriardlugit kivitarpåt igi-
tartigdlo agssakartitdlugo. tåssalo a-
ngutip saorne saviminingortarput pit-
' saoKateKångitsut."
tåuna tåssatuaugunarpoK eskimut
inungmik KaKortumik amilingmik, sa-
viminiliortartumik nåpitsisimanerå-
nik OKalugtuat sujugdlersaisa ilåt.
aliortugkat akiniaivdlunilo toKutsi-
ssarneK.
tauvalo atuagkame encartorneKar-
put OKalugtuarpåluit aliortugkat aki-
niaivdlunilo toKutsissarnerit pivdlu-
git nagguveKartut taimane dorseti-
miup KingmeKångitsup inuit Thule-
kulturimik atuissut arfangniartartut
piniartartutdlo KamuteKardlutik King-
merpagssuaKardlutigdlo nfimagtorma-
git. nåpeKatigingneK atautsimut issi-
galugo kinguneKarpoK dorsetimiut nu-
ngutaunerånik, taimåitordle angmag-
ssalingmiut dorsetimiut kinguårigåtik
ugperput.
tupilangmik umartitsiniar-
neK pissariussoruj ugssuaK
NarssarssuaK
Narssarssuarme ikuatdlagtoKarnera-
gut aperKutaulerpoic mitarfik taima
akisutigissumik ingerdlåneKartoK a-
tuinartariaKarnersoK. tamåna lands-
rådimut ilaussortat kalåtdlitdlo aula-
jangiviginiartariaKarpåt.
Narssarssup ingerdlånera måna ti-
kitdlugo ukiumut 10 mili. kr. migssi-
liordlugit akeKartarpoK. ikuatdlagto-
■Karnerane aningaussarpagssuarnik na-
ligdlit ånaineKarput, Narssarssuarmi-
lo atortut nutåmik årKigssussivigine-
Karnigssåt millioninik sule avdlanik
akeKartugssauvoK — kikunut iluanu-
taussumik? kalåtdlinut?
Kalåtdlit-nunåta kujatå’tungåne å-
ngajåmik tingmissartunut mitarfeKar-
tariaKarpoK, „Hans Hedtoft“ilo umi-
ungmat tingmissartut mitarfiat sana-
neKarérsimassoK sikunik alapernaer-
ssuinermut akisoKissumut atorneKa-
lerpoK. tamatuma saniatigut mitar-
fik ilaussunik angatdlåssinerme fima
atorneKarpoK.
aperKutaulersoK tåssa aningaussat
millioniligpagssuit atordlugit Narssar-
ssuarme nutåmik sanaortorKingnig-
ssaK pinago taima tut agtigingajagtu-
mik mitarfiliornerme aningaussat a-
torneKarsinåunginersut. mitarfik ce-
mentimik sananeKångikaluarune su-
sa, asfalt fima atorneKarsinaungmat.
Kalåtdlit-nunfinime avdlane asfalt a-
torneKartarpoK. sordlo Narssame mi-
tarfiliortOKarsinåungila? taimailiorto-
Karaluarpat sulivfit atortutdlo piorér-
sut iluaKutigineKarsinaugaluarput, fi-
malo igdloKarfingme angivatdlfingika-
luamik tingmissartunut iluarsaissarfi-
liortoKarsinauvdlune. taimailiortoKa-
raluarpat Kalfitdlit-nunfine tingmi-
ssartortitsineK tamatumalo iluaKutigi-
titai aitsåt kalåtdlinit iluaKutigineKa-
lisagaluarput.
mitarfik Narssame pingikaluardlugo
avdlame sananeKardluarsinauvoK. Ag-
dluitsup-påta aulisarfiuvdlualersup
erKåne fima sanassoKarsinaugaluar-
Pok, taimailiornikut aulisarneK ang-
nertoKissumik sule sujuariartineKar-
sinaugaluardlune angatdlånerup ang-
nerulerneratigut.
mfinale — aningaussat atorneKaler-
sinagit — aulajangissariaKarpoK.
K. B.
ajoKiuneK soraerneK Julius Olsen, Nuk, onalugpalårtoK KanoK
tupigdlissarnermik umartitsiniaissarnermigdlo
tupilait imåinausimångeKaut. tupi-
langnik ilisimangnigtutuaulersut ilåt
ajoKiuneK soraerneK Julius Olsen Tu-
numisimavoK, KangatsiarssuångortoK
taimane tagpavtane tupilaligssugat-
dlarmat. angåkup ajOKe OKalugtusi-
mavå KanoK tupigdlissartut Kanordlo
umartitsiniaissartut.
— tupigdlisagåine pingitsorneKar-
sinåungitsoK tåssa mérKap nianua,
Julius Olsen OKarpoK. tåuna nagdler-
sorneKartarpoK puissip amianik, nå-
nup amimernganik tingmissavdlo a-
mianik. tåssa tåuko tupilaup påg-
dlagtautigssai, avdlångortautigssai.
niaKua perérpat saunilersorneKåsaoK
nerssutit, imarmiut tingmissatdlo
saornginik. naggatågut tamarmik pui-
ssip amianik porneKåsaoK, tåssalo u-
martiniarneKalisavdlune.
tupigdlissup uvdlut tamaisa tupig-
dliane ornigtåsavå avdlanut issertor-
dlune, tupigdlisitdlunime avdlanit ta-
kuneKåsångitdluinarame, Kaningarne-
Karune åpaiginartugssauvoK. uvdlor-
pagssuit tupigdliane serravigissåsavå
umartiniardlugo.
aulassalerpat umartitsiniaineK
aitsåt pisanganarsivdluåsaoK. tau-
va tupigdlissup åtatåne tupilaup
Karnganut mangusavå milugtiler-
dlugulo.
umarpat tupigdliane sigssamut ar-
Kutisavå imånutdlo ikivdlugo. mor-
ssusimatsiardlune nåpardlune nui-
saoK. tauva tupigdliane OKarfigisavå
piniarssårissagssåta arKanik sumivfia-
nigdlo. tupilak arKåsaoK kingornalo
tåkuterinsanane.
sanassime akerå tupilaup piniarsså-
rilisavå puissauvdlune. avdlanit su-
niångisaminit takuneKarune sikumer-
ngup tunuanut torKiisaoK. piniarsså-
ringnigtup alåkaleriåsavå nanorssua-
runa imalunit naujarssuaruna. piniar-
ssårinlnarneKalerune pissagssaringi-
minit tunungmut KimfisaoK nunamut-
dlo KaKigune teriangniångusavdlune
inugtut niaKulik.
tupigdlivfigissaussup kisime tupilak
nauligsinauvå. tauva nauligton tupi-
laup pinerdliortfsavå nusugdlugulo
kingutisavdlugo pissaralugulo.
tupigdlissime akerå pissarisinåungi-
kuniuk tupilak tupigdlissiminut uti-
saoK nerisavdlugulo.
OKalugpalårineKartarpoK tupilaup
mfina navssårineKartup tupigdlisså u-
martitsiniartitdlune KaningarneKarsi-
massoK taimalo åpaiginarsimavdlune
'tupigdliane imånut arKuteriartinago.
Julut
FISKEFARTØJER
KØB OG SALG
Søger De fiskefartøjer 1 størrelsen fra 5 til 100 ton, har vi specielt til salg fartøjer
1 denne størrelse. Skriv efter vore salgstonnagelister med tilbud.
Kontrahering af nybygninger fra landets bedste værfter. VI ordner alle lånesa-
ger i forbindelse med nybygning.
AULISARIUTIT pisissarneK funissaKartarnerdlo
aullsariutlgssarsloruvit 5-lnlt 100 ton-inut anglssusillngnlk angatdlatinlk taima
anglssuslllngnlk lngmikut tunissagssaKarpugut. tunissaKartarnermut agdlagartat
nalunaerssOtltagdllt plnlarnlåkit.
umiarssuallorflt pltsaunerpårtålnlt nutållagssat lsumaKatlglssuteKarfiglssarpavut.
taorslgagssarsinernut tung assut tamaisa iluarsartQtarpavut, nutfillanut atatltdlugit.
Firma N.B.FERDINANDSEN
GILLELEJE — TELE. 150
ukiut 18. åma 19. hundredegsséinit
pissut atuagkap imarai itsarnitsanik
OKalugpalåt tupingnartut ilåtigut
Karl Andreassenip OKalugtuarisima-
ssai. tamatumane OKalugtuatdlarKig-
sorssuartut sarKumerpoK ilukut misi-
gissutsinut angnikitsukutårtunutdlo
sianissuseKardluartutut.
angåkut pivdlugit OKalugtuat ilar-
parujugssue tungaveKarputaoK Karl
Andreassenip agdlagtugainit, kisiåne
tamarmik fima ilaKartineKarput nav-
suiautinit Jens Rosingip pigssarsiari-
simassainit pingårtumik 1961-ime
inuiaKatiglssutsimut tungassunik mi-
sigssuinertigut. Jens Rosingip OKau-
serissaisa ersserKigsumik takutipåt
misigssuivdlune sulinermit tåssånga
pigssarsiat KanoK agtigisimassut.
angåkut.
angåkut iliniartarnerat pivdlugo na-
lunaerutit Jens Rosingip katerssorsi-
massai fima soKutiginartuput. ilåtigut
imåiput:
— uvdloK tåuna anersåt sujugdler- '
påmik inuit najutitdlugit inusugtumut
inigssikångamik erKarsautai ima ang-
nertutigissumik sunivigilersarpait
ingminut nålagkersorneK sapilersit-
dlugo. erKarsautit angnertOKissut å-
niartitsinerat aniguivfigssaKartaria-
KarpoK inugtartigdlo silaerutitdlugo.
atissane aligtortarpai, atissaKångivig-
dlunilo igdlume arpaKåtålersarpoK
anersånit nålagkersugauvdluinardlu-
ne. silagtorune encarsautinilo aKugsi-
naulerKigdlugit sianigineK ajorpå Ka-
noK iliorsimanine.
atuagarujugssup angissutsimigut pi-
satsersugaunermigutdlo Birket-Smith-
ip 1962-imit atuagkiåta, ESKIMOER-
NE, nangineKarneratut sarKumersup
silarssuaK ilisimaneKångitsoK angner-
toKissordlo atuartugssamut Kulaerpå
kalåtdlitdlo kulturitoKfinut tungaviu-
ssumik takutitdlugo. angåkut, aki-
niaivdlutik toKutsissartut aliortugkat-
dlo akornåne misigissaussartut ilu-
ngersunardlutigdlo pikunartorujug-
ssuput.
Jens Rosing kalåliugame isumami-
gut ilordlikut kulturikut tungaving-
mik tamatuminga pigingnigtussoK
OKalugtuatdlarKigsorujugssuvoK, Ka-
Kutigortuvit ilåt OKausiliutdlarKissut-
simigut ilungersunartoK pikunartor-
ssuaK OKausimininguit kigdliligkat a-
tordlugit ivertisinaugå atuartup isu-
måne angnertusiartuårtugssångordlu-
go. OKautsit ikigtunguit OKausigssar-
pagssuaKalersitarpai pigiliuneKarsi-
nauvdlualersitardlugitdlo. åssiliarta-
lersornere kussanartorssuit OKauser-
tailo kivdlingnartut atausiulersimåput
kussanartut — misigissaK nalitsoK.
sic.
GAVE-RADIO
Nyt katalog er udkommet. Det
er fyldt med nye gaveideer og
forefindes på alle telegrafstatio-
ner i Grønland. — Telegram-
adresse: GAVERADIO. Katalo-
get sendes gratis til Dem på op-
fordring.
GAVE-RADIO
kataloge nutåK sarKumerpoK.
tunissutigssanik isumagssarsi-
nartorujugssåvoK Kalåtdlit-nu-
nfinilo nalunaerasuartauseri-
vingne tamane takuneKarsi-
nauvdlune. — telegramemia-
råine: GAVERADIO perusugtut
katalogimik akeKångitsumlk
nagsineKarsinåuput.
GAVE-RADIO
Østbanegade 17 . København 0.
'lofnJ'
Den lækreste De kan tænke Dem/ Dan-
marks mest berømte chokolade.
CilJIiD BARRE
igdlingnamerpåK encarsautigistnaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassaunerpåK
'lofnT
— Lige hvad De trænger til. Toms Yan-
kie Bar giver energi og godt humør.
YANKIE BAR
— tåssarpiaic pissariaKagkat. Toms Yankie
Bar nukigssaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
Alle holder af Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — Kånor-
tarissanik ilivitsunik HaKarpoK.
1omr
GULDKARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-imik.
TOMS FABRIKKER A/S, Leverandør til Det Kgl. Danske Hof.

17