Atuagagdliutit - 01.05.1967, Qupperneq 27

Et land i udvikling
Republikken Mali er det tidligere Fransk Sudan, der
i 1959 sluttede sig sammen med Senegal i Malik-
føderationen, men allerede det følgende år blev pro-
klameret som selvstændig stat under ledelse af Mo-
dibo Keita, der stadig er landets præsident. Mali lig-
ger i Vestafrika, men har ingen kyststrækning. I 1961
indledte republikken et samarbejde med Sovjetunio-
nen og Den kinesiske Folkerepublik. Året efter påtog
Frankrig sig at yde økonomisk støtte til landets fem-
årsplan.
Da Mali blev en fri stat, var 95 pct. af befolkningen
analfabeter, og mange er stadig ude af stand til at
læse eller skrive. Derfor er en scene som denne gan-
ske almindelig i Mali: Uden for et posthus sidder en
offentlig skriver, der skriver breve for folk, eller op-
læser breve, som ikke-læsekyndige har modtaget.
nuna ineriartortoK
kungitsflvfik Mali téssauvoK sujornatigut Fransk Sudan
1959-ime Senegal pexatigalugo atautsimårdlutik nå-
lagauvflngortut, kisiåne åipågulnartoK ingmikut nå-
lagauvflngortlneKarpoK sujulerssortigalugo Modibo
Keits sule nuname præsidentiujuartoK. Mali Afrikap
kitåtungånlpoK kisiåne sinerissamut atanane. 1961-ime
kungitsQvfiup suleKatigilerpai Sovjetunionen åma Den
kinesiske Folkerepublik, åipåguane Frankrigip ani-
ngaussatigut tapersersulerpå nuname ukiune 5-ine pi-
lerssårusiaK.
Mali ingmikut nålagauvfingormat inuisa 95 %-é ag-
dlagsinaunatigdlo atuarslnåungitdlat, sulilo amerdla-
Kaut atuarslnaunatigdlo agdlagsinåungitsut. taimai-
tumik Mali-me takussagssat imåitut takugssauvdlulnar-
put: agdlagkerissarfiup silatånlpoK agdlagtartoK nåla-
gauvfingme atorfilik inungnik agdlåussissoK imalOntt
agdlagkanik atuarsfnåungitsup agdlagarsiainik atuvfå-
ssissoK.
USA-me socialistit sujumukartut
kommunistit partiat sujuariangatsiarsimassoK, kisiåne kommu-
nistiuneK navianauteKartuartoK
USA-me socialisme nålagkersuinikut ingerdldneuartoic arritsumik sujuariar-
torussårpok. sorssungnerssuak sujugdleK sujorxutdlugo sorteusaitsumik maler-
ssuissarnertigut autdlarternårnermine aserordluinarsimagaluarpotc, 1960-ikut-
autdlartisimalernerdne senator McCarthy-p sukangnenissumik piainiarne-
ftnut pigdliutausimavoK. sule nålagkersuinermut tungassutigut suniuteKartutut
OK&utigineKarsinåungikaluarpoK, kisiåne USA-me kommunistit partiata aussax
nalunaerutigisimavå ukiup atautsip ing er dianer ane ilaussortat 2000-nik, tåssa
20 procentimik, amerdleriarsimassut. ilaussortat måna 12.000-iuput.
Prsesidentimut Kinigagssångorti-
toKåsassoK „augpalugtumik“
,,1968-ime præsidentigssamik Kiner-
sinerme kommunistiussumik Kinigag-
ssangortitaKåsaugut,“ taima OKarpoK
Partip sujuligtaissua, Gus Hall, par-
t'P ukiumortumik New York-ime a-
tautsimérssuarnerane. isuma tåuna
KularutigineKångilaK, kisiåne åma
KularutigineKångivigpoK Kinigagsså-
PgortitugssaK tåuna Kinigaunaviångit-
uluinartoK.
kommunistit partiata pingårtitoru-
lugssuvå ilaussortångordlåt 2000-it
/a-é 17-it åma 30-t akornåne ukioKar-
rnata. — „inusugtut ilauss'ortångorar-
tut pingårtumik tåssauneruput ilini-
artut,“ taima OKarpoK sujuligtaissoK.
j’tamåna malungnautitut neriunartu-
lut isumaKarfigårput inusungnerussut
akornåne tapersersugaunerput agdli-
artormat.“
»The United States’ Communist
Rarty“-p ilaussortaisa 5 procentiat i-
nordlugo negeriuput. negererpagssuit
Partimut ilaussortaujungnaersimåput
avdlanutdlo venstr'e-ussunut ilaussor-
aulersimavdlutik. ilait Kernertormiut
Palagkersuinikut ingerdlatariniagåi-
r>ut socialisme-mut tungassorujugssu-
^rnik sujunertarissaKartunut, åmale
amip Kalipautå pivdlugo aperKutinik
Pingårtitsissunut, ilångutarsimåput.
»Kernertumik ameKardlune USA-
•PjneK artornaraluaKaoK, kisiåne 100-
i'aumik artornarnerussarpoK Kemer-
tumik ameKardlune „augpalugtugåine"
(kommunist), taima OKarpoK kommu-
Pistit partiata New York-ime ingmi-
ortoKarfiane ilaussortat ilåt, Jimmy
Elliott, Kanigtukut Sovjetunion-ime
’kerårsimassoK. — „negerit amerdla-
Perssait peKatigigfingne socialistisk-
^ussune Kernertunik amilingnik amer-
lanerussunik ilaussortaKartune ta-
Persersugauvdluarnerussarput," taima
°karpoK mr. Elliott negeriussoK.
sualugtajårniat akerdlerigait
aussaK New York-ime partip ataut-
simérssuarnerane atautsiméKataussut
1000 sivnigdlit OKauseKauteKarsimå-
put akerdleralugit sualugtajårniarpat-
dlåt ilait, sordlo „Ungdom mod krig
og Fascisme11, „Ung socialistisk allian-
ce", åma „2. majbevægelsen", tåuko
sorssungnermut tungassunik sujuner-
tarissaKarput Viet Cong-it erfalassuå-
nik nagsardlutik Vietnam-ime sor-
ssungnermut akerdliuniardlutik i-
ngerdlaortunut ilaussardlutik piuma-
ssaralugulo socialismep månåkut i-
tulernigsså.
„socialisme-p måna atulernigssånik
norKaissut tåuko ungåinaK issiginer-
mikut atautsimordlune anguniagaK i-
luaKuserneruinarpåt," taima OKarpoK
Gus Hall.
taimåitoK Amerikame kommunistit
partiata peKatigigfit avdlat venstre-
ussut, ilait tusinterpålungnik ilaussor-
tagdlit angnertunerussumik suleKati-
giniarssarait. angnerssaråt „Student
Non-Violent Coordination Cimmittes"
inugtaussut pisinautitaimerånut tu-
ngassut pivdlugit kåtuvfiuvdlune aut-
alartisimagaluartOK, kingornale nå-
lagkersuinermut tungassutigut ven-
stre-nut Kanigdliartuinarsimavdlune,
ama „The W. E. B. Dubois Club of
America", ilaussortaisa amerdlaner-
ssait negeriussut socialisme-mik ilu-
ngersussinertik inugtaussut pisinau-
titaunerat pivdlugo pingårtitsiner-
mingnut atatitdlugo ingerdlatitsissut.
„Student For a Democratic Society"
ilaussortaKarneruvoK inusugtunit ili-
niagaKarnermingnut atatitdlugo tang-
mårsimavfingmitartunit åmalo inu-
sugtunit atuarfingmingnut atassumik
nerissaKartitauvdlutigdlo ineKartitau-
ssunit. gruppit tåuko suliniardluarto-
rujugssuput Vietnam-ime sorssung-
nermut akerdliuvdlutik takutitsissar-
tut akornine avatåinilo.
1
socialistit 3 millionit?
Amerikame kommunistit partiat i-
sumaKarpoK amerikamiut inusugtut
socialisme-mik pingårtitsissut, kåtuv-
fingnut ilaussortaussut imalunit ilau-
ssortåungitsut, 100.000 sivnersimagait.
nalunaerume isumaKartoKarpoK iking-
nerpåmik iliniartut 2 millionit peKa-
taussarsimassut USA-p Vietnam-ime
ingerdlatsineranik akerdliussut kater-
ssorsimatitagåinut, åmalo ikingnerpå-
mik inusugtut avdlat 1 millonit Viet-
nam-imut akerdliuniarnerne avdlane
peKataussarsimassut. kisalo utoncau-
nerussut (30 sivnerdlugit ukiugdlit)
100.000-erpagssuit inusugtut tåuko 3
millioniussut isumaKatigissarsimavait,
taima OKauseicarpoK kommunistit par-
tiat.
måssa Amerikame kommunistit so-
cialistitdlo avdlat ilaussortait amer-
dliartungåtsiaraluartut Kanigtukutdlo
tapersersorneKamermikut nålagker-
suinermutdlo tungåssuteKartutigut
angnertumik ajugausimagaluartut, tå-
ssa konservativit kommunistit inat-
sisinut akerdliussutut OKautigineKar-
Kugaluardlugit iluagtitsingitsormata,
taimåitoK USA-me kommunistiuneK
sule navianarpoK — timikutaoK.
New Yorkime socialistit ilait kon-
servativit peKatigigfinut ilaussortanit
unatarneKarsimdput, xdumatitdlo ar-
dlalinguit matuma sujornatigut New
Yorkime navssårinenarsimavoK peteu-
tigssausivigssuax højreussut sualugta-
jårniat pigissåt, tdukume pilerssårute-
Karsimagaluarmata kommunistit so-
cialistitdlo New Yorkime ernånilo na-
jortagait tcaertiniardlugit.
nålagauvfigssuartut
FN ingerdlatsivoK
piumåssuscK amigautåungikaluartoK piginåussutsit sule ami-
gautåuput
atautsimitarnerit 21-gssåne jutdle
sujorKutitsiardlugo inerneKartune FN-
ip generalforsamlingiata inuit amimi-
kut Kalipautait pivdlugit åssigingisit-
sivdlune Sydafrikap nålagkersuiner-
mik ingerdlatsinera agssuardliuteKar-
figerKigpå inungnut pinerdlugtulior-
nerunerardlugo. ersserKigsarneKarKig-
simavoK nuname pissutsit erKigsine-
Karnermut årdlerinartorsiortitsissu-
ssut. generalforsamlingip ajussårutigi-
nartipå Sydafrikap niuveKatigissaisa
pissuserissåt, ilaussortatdlo kajumig-
sårdlugit isumangnaitdlisainiaKatigit
aperKume tamatumane aulajangigait
maleruarKuvdlugit, tåssa Sydafrika
niuveKatigiungnaerKuvdlugo.
FN-ip isumangnaitdlisainiaKatigig-
fiata aulajangerpå Rhodesiame „nå-
lagkersuissut inatsisit uniordlugit pi-
ssut åmivdlo Kalipautånik sualugu-
ssivdlutik pingårtitsissut" pingitsaili-
ssutinik iliuseKarfigineKarKuvdluglt.
nunat ilaussortaussut tamarmik per-
KuneKarput Rhodesiamit måko pisia-
rinavérsårKuvdlugit, asbest, savimi-
nigssat, chrom, saviminiliagssat, sukut,
tupat, kångusak, neicit, neKinik nior-
Kutigssiat, åmitdlo tamalåt. kisalo nu-
nat ilaussortat kajumigsårneKarput
oliemik oliemigdlo niorKutigssiat Rho-
desiamut pisiaritineKartartut unigter-
Kuvdlugit. Rhodesiame pissutsit OKau-
tigineKarsimåput „nunat tamalåt er-
Kigsisimanerånut isumangnåissusiå-
nutdlo årdlerinartorsiortitsissut."
atautsimitarnerne tåukunane ag-
ssuardliutigineKarputaoK nunat iluåne
pissutsinut akuliuniartamerit sugalu-
artutdlunit. nunat tamarmik kajumig-
såmeKarput såkulersordlutik akuliu-
navérsårtarKuvdlugit, aseruiniutau-
ssunik suliniartarKunagit, nåkigtait-
suliorniartarKunagit imalunit akuliu-
niartarKunagit sujunertaralugo åntig-
ssussinerup atorneKartup avdlångorti-
neKarnigsså imalunit nunap avdlap
nangmineK ilumine erKigsivitdliorne-
ranut akuliunavérsåncuvdlugit.
årKigssussinermut atorneKartumut
ilioriauseKarneK sordlo niuveKatiging-
nigkungnaernertut itOK nunap avdlap
iluane pissutsinut akuliunertut tåingit-
sorneKarsinaugunångilaK. Nålagauvfit
peKatigit nålagkersuinermik taima
ingminut akerdlerigtigissumik inger-
dlatsinerat pissarpoK navsuiaissarnerit
ikiortigalugit. Sydafrikame Rhodesia-
milo pissutsit OKautigineKarput nunat
tamalåt endgsisimanerånut isumang-
naitdlisainerånutdlo årdlerinartorsior-
titsissut. inatsiseKarnermut tiingassu-

Glæd Dem selv og andre med et
Anthon Berg Marcipanbrød
- den rene marcipan med den fine chokolade
- fornemste danske mærke ...
ANTHON BERG
Anthon Berg Marcipanbrød
ilingnut avdlanutdlo mamarssautigitiguk
— marcipan avdlamik akoicångitsoK sukulåtivingmik
KagdligaK — danskit sukulåtiliaisa pitsaunerssåt ...
L- - -
tigut silatusåriatdlarKingnerit isser-
torsinåungilåt FN sule ikiutigssaKå-
ngitsoK nålagauvfingnut mingnerussu-
nut nålagauvfigssuit pissauniligssuit
ingerdlatsissarneråtut iliusavdlune,
kisiåne taimaisiornigssamut piumå-
ssuseK amigautåungikaluarpoK.
isumaKatigingneKarsinauvoK Rhode-
siame Sydafrikamilo åmip Kalipautå
pivdlugo åssigingisitsivdlune inger-
dlatsineK taimaitineKartariaKartoK. ki-
siåne FN oKauseKauteKarsimangmat
nålagauvfit avdlat ilumingne pissuse-
rissåinut avdlat akuliunavérsårtar-
Kuvdlugit nåpertuivdluarnivingmut
nalunaerKutaussutut FN issigineKar-
tuåinarsinåungilaK.
nunat ilaussortaussut amerdlaner-
ssdinit pingitsailissauvdlune FN pi-
ssaunermik ingerdlatsilersimavoK av-
dlatut ajornartumik nålagauvfit mi-
kissut ajoKuserdlugit. iner iar torner -
milc tamatuminga sujuarsaissunut
Danmark ilauvoK, ingerdlautsivdlo
tamatuma silarssuarme nålagkersui-
nermut tungassutigut peKatigig sitår -
tunut FN sdkulersikalugtuindsavå.
RECORD
SKRAA
holder smagen
længere!
3-delt
tf record ^
|?L SKRAA 1
y^BRØORBRA^

sukulugssaK pitsaoKatexångitaoK
Kivdldlugtumik pulik
avdlanit. mardloriåumik ivseKarneruvoK
tuimaitumigdlo* sivisunerujugssuarmik '
siisungneKartardlune.
BRØDR. BRAUN
Danmarkime sukulugssaliorfit angnersåt
.27